Fotstatus - PM i primärvården

Upp

Klassifikation och riskbedömning av diabetesfötter

Denna riskbedömning bör användas av läkare vid patientbesök. Riskbedömningen bör göras årligen av person med kompetens tex vid de fotkontroller som kan organiseras samtidigt som mobila ögonkameran är på besök på vårdcentralen.

Riskbedömningen anger risk för fotsår. Det är vid riskbedömning viktigt att kunna ta reda på:

A. Tecken på nervskada

B. Tecken på perifer kärlsjukdom

C. Tecken på förändringar eller

D. Grava fotproblem

A: Nervfunktion

Nervfunktionen undersöks med monofilament och stämgaffel.

B. Perifer kärlsjukdom

  • Känn på pulsarna i ljumskar, knäveck på fotrygg och bakom inre fotbensknölen (mediala malleolen – a. tibialis posterior) på fotleden, alt på fotryggen (a. dorsalis pedis)
  • Känner man pulsationer på alla dessa ställen kan sannolikt kärlkirurgi inte ytterligare förbättra fotens cirkulation
  • Känner man inte pulsationer kan man mäta blodtrycket i ankeln eller beställa tå/ankeltrycksundersökning där tryck <45 mmHg hos diabetiker är att betrakta som kritisk ischemi

C. Förändringar i fötterna

  • Huden är torr, har sprickor eller förhårdnader (titta även mellan tårna)
  • Deformiteter, hallux valgus, hammartår, rodnader

D. Grava fotproblem föreligger om patienten har

  • Uttalade fotdeformiteter
  • Fotödem (svullnad)
  • Bristande förmåga till egenvård tex pga allvarligt nedsatt syn, svårigheter att böja sig ner
  • Aktuella fotsår eller tidigare fotsår. Eventuell amputation pga diabetes
  • Osteopati (skelettsjukdom i foten hos patient med neuropati och vanligen med god cirkulation, så kallad Charcot-fot). När tillståndet är akut kan det uppfattas som infektion med smärta, värmeökning och svullnad alt som DVT. Spontanfrakturer och risk för deformitet om ej total avlastning sker omgående.

Fotriskgruppering

Grupp 1: Låg risk
Friska fötter. Inga tecken på perifer neuropati, arteriell insufficiens, fotödem eller deformiteter.

Grupp 2: Medelhög risk
Fynd av något/några av nedanstående:

  • perifer neuropati
  • förändringar såsom deformiteter, förhårdnader, hallux valgus, hammartår, torr hud, rodnader
  • pulsar i fötterna palpabla eller ankeltryck >80-100 mmHg.

Grupp 3: Hög risk

  • tidigare haft diabetesfotsår, eller har fotdeformiteter, grav callus eller är amputerad

Grupp 4: Pågående allvarlig fotsjukdom, sår, kritisk ischemi, infektion, grav osteoartropati, Charcot-fot
Patienterna har även fynd av:

  • nedsatt arteriell cirkulation
  • ej palpabla pulsar eller ankeltryck <80-100 mmHg. Tåtryck <45 mmHg hos diabetiker betraktas som kritisk ischemi
  • perifer neuropati
  • uttalade fotdeformiteter, fotödem
  • bristande förmåga till egenvård tex pga allvarligt nedsatt syn
  • amputation pga diabetes
  • osteopati - skelettsjukdom i foten

Om dokumentet: Fotstatus - PM i primärvården

Författare:
Nils Adner, Södersjukhuset, Kurt Gerok-Andersson, Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Huddinge, Jonas Tovi, Carema vårdcentral Farsta
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för endokrinologi och diabetologi:
Eva Toft, ordf, juli 2012
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för endokrinologiska och metabola sjukdomar:
Charlotte Höybye, ordf, Eva Andersén Karlsson, ordf, Stockholms läns läkemedelskommitté, 2012
Publicerat:
Mars 2002
Uppdaterat:
Juli 2012