Ledsmärtor och inflammatorisk reumatisk sjukdom

Bakgrund

Upp

Definition

Ledsmärtor, dvs vilovärk eller rörelsesmärta i led/er utan objektiva förändringar. Förloppet kan vara kontinuerligt, recidiverande och/eller migrerande. Ledvärk är ett vanligt fenomen i befolkningen. Några säkra prevalenssiffror finns inte. Godartad ledvärk utan bakomliggande sjukdom är vanligast.

Artros

Ledvärk kommer före kliniska eller röntgenologiska förändringar.

Hypermobilitet

Hypermobilitet är vanligen ett benignt tillstånd som ska handläggas i primärvården. Se Ovanliga diagnoser (Socialstyrelsen).

Benign hypermobilitet, dvs generell överrörlighet i perifera leder och kotpelare, föreligger hos 5-10% av befolkningen. Tillståndet är ärftligt och ses vanligen hos unga kvinnor för att sedan avta med stigande ålder. Cirka 50% av hypermobila personer har ledvärk jämfört med 20% av kontroller.

Malign sjukdom

Ledvärk kan ibland vara ett debutsymtom på malignitet som exempelvis blodsjukdom eller intratorakal tumör.

Övriga tillstånd

  • Fibromyalgi, ofta även muskelvärk
  • Psykisk sjukdom, framförallt depression

Vårdnivå

Utredning och behandling sker i primärvården.

Utredning

Utförlig anamnes och status.

Laboratorieprover: CRP, SR, TSH, blodstatus.

Behandling

Information och lugnande besked om avsaknad av allvarlig sjukdom.

Vidare föreslås:

  • Återhållsamhet med farmaka med i första hand användning av perifert verkande analgetika av typen paracetamol framför NSAID med tanke på biverkningar
  • Recept på fysisk aktivitet - FaR, egenträning

Inflammatorisk reumatisk sjukdom

Upp

Utredning

  • Anamnes och ledstatus
  • Tecken på ledinflammation: Ledsvullnad, ledömhet, rörelsesmärta, morgonstelhet

Laboratorieprover:

  • Blodstatus, SR, CRP, proteinanalys, ALAT, TSH eventuellt CK, urat, urinstatus

Specifika och diagnostiska prover:

  • RA-faktor och anti-CCP vid misstanke reumatoid artrit
  • ANA (inkluderar svar på ENA, DsDNA om positiv ANA) vid misstänkt inflammatorisk systemsjukdom t.ex. SLE, Sjögrens syndrom

Laboratorieprover som kan övervägas:

  • HLA-B27 övervägande vid misstanke om inflammatorisk ryggsjukdom av reumatolog
  • ANCA vid oklar SR- och CRP-höjning när övriga autoimmuna prov är negativa vid misstanke om vaskulitsjukdom

Bilddiagnostik

Röntgen av händer-handleder-fötter ska göras vid misstänkt artritsjukdom. Överväg även lungröntgen framförallt hos rökare (paramalignitet, sarkoidos samt av värde inför metotrexatbehandling) om det inte är gjort senaste 6 månaderna.

MR av SI-leder görs vid misstanke om sakroiliit. Tänk på att slätröntgen eller CT inte visar tidiga förändringar.

I många fall kan det bli aktuellt att insätta kortisonmedicinering varför övervägande och utredning av eventuell samtidig osteoporossjukdom kan vara värdefullt.

Differentialdiagnos

Upp
  • Artrossjukdomar
  • Inlagringssjukdomar, t.ex. uratartrit, kondrocalcinos, hemokromatos
  • Inflammatorisk tarmsjukdom med ledsymtom
  • Endokrina sjukdomar med ledsymtom, t.ex. tyreoideastörningar, diabetes mellitus
  • Reaktiva artriter (infektioner)
  • Sarkoidos med ledsymtom
  • Malignitet med paramaligna ledsymtom.

Behandling

Upp

Handläggning vid behandling

Vid konstaterad ledsjukdom ges i första hand symtomatisk smärtlindring samt NSAID.

I en del fall kan det bli aktuellt att insätta kortisonmedicinering i doser 5-10 mg dagligen tills bedömning av reumatolog. Övervägande och utredning av osteoporos och ställningstagande till behandling kan bli aktuellt.

Observera! Vid misstanke om polyarterit sjukdom bör man inte börja behandla patienten med peroral kortison innan patienten fått en bedömning hos reumatolog.

Reumatoid artrit
Ledvärk, ibland migrerande, föreligger hos vissa patienter som ett prodromalt syndrom under några veckor till månader. Så småningom utvecklas som regel symmetrisk polyartrit ofta med CCP och /eller positiv reumatoid faktor.

SLE och läkemedelsutlöst SLE
Frekvensen ledvärk utan artrit är cirka 10%. Vid SLE-symtom finns indikation för provtagning ANA.

Primärt Sjögrens syndrom (SS)
Ledvärk förekommer i 80-90%. Diagnosen baseras på samtidig förekomst av keratokonjunctivitis sicca (kroniskt torra ögon) och xerostomi (upplevd muntorrhet) samt SS-A/SS-B ak och/eller positiv spottkörtelbiopsi.

Infektionssjukdom

Reaktiv artrit, Mono-/Oligoartriter
En rad olika infektioner orsakade av virus eller bakterier kan som delsymtom eller postinfektiöst ge ledvärk. Durationen kan vara från veckor upp till några månader, t.ex:

  • Virus: Influensa A eller B, coxsackie B, rubella, parvovirus, EB-virus, CMV och hiv
  • Bakterier: Mykoplasma, borrelia, yersinia, salmonella, shigella, giardia, klamydia, gonorré

Metabol sjukdom

Om dokumentet: Ledsmärtor och inflammatorisk reumatisk sjukdom

Författare:
Ulf Hirsch och Ralph Nisell, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Cecilia Carlens, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Chris Rodhner, specialist i allmänmedicin, Stureby vårdcentral, Lena Bäckström, specialist i allmänmedicin, Ektorps vårdcentral, Rania Hanna Chabo, specialist i allmänmedicin, Nykvarns vårdcentral
Publicerat:
December 2006
Uppdaterat:
Februari 2020