Exempel på omvårdnadsåtgärder
Kommunikation och bemötande
Den verbala och icke-verbala kommunikationen försämras. Patienten blir mer känslig för kroppsspråk, tonfall och ansiktsuttryck. Den röda tråden i samtalet kan försvinna och patienten kan få svårare att använda abstrakta ord.
Åtgärd
- Att hålla ögonkontakt, tala sakta och tydligt, invänta svar och att använda ett vänligt kroppsspråk
- Närma dig den demenssjuke framifrån och se till att ni har ögonkontakt
- Avvakta ett ögonblick innan du går in i det personliga reviret, patienten kanske inte känner igen dig
- Undvik att lägga en hand på axeln bakifrån, det kan skrämma
- Ställ bara en fråga åt gången, använd korta enkla meningar
- Undvik frågan ”varför” och ställ inte frågan ”kommer du ihåg det/mig?
- Viktigt är att kommunicera som vuxen till vuxen även om språket kanske måste förenklas. Om patienten ”vill packa och åka hem” är det viktigt att bekräfta patientens känsla av att vilja åka hem. Försök att avleda eller fördröja, t ex genom att säga ”vill du inte ha en kopp kaffe innan du går?”
Nutrition
Viktförlust är vanligt och innebär en ökad risk att drabbas av undernäring. Det kan bero på att patienten har nedsatt förmåga att planera, handla och laga mat. Även nedsatt aptit, tandproblem och tugg- och sväljsvårigheter är faktorer som kan orsaka viktförlust. Rastlöshet och oro kan leda till ett högre behov av energi.
Åtgärd
- Regelbunden viktkontroll
- Måltidsanamnes
- Göra ett MNA, Mini Nutritional Assessment
- Vid oönskad viktnedgång rekommenderas energirik kost och vid behov näringsdryck
- Vid sväljsvårigheter kan det gå lättare med kall mat och dryck. Maten kan konsistensanpassas och dryck kan förtjockas
- Vid behov konsultera dietist
- Munhälsa
Sömn
Sömnsvårigheter hos personer med demenssjukdom är vanliga och beror på förändringar i hjärnan. Det kan orsaka svårigheter att somna eller ge upprepade uppvakningar och förändring av dygnsrytmen. Avsaknad av tidsuppfattning kan göra att den sjuke inte märker skillnad på natt och dag. Smärta, oro, depression, klåda och läkemedelsbiverkningar kan vara andra orsaker till sömnstörning. Åldrandet medför att sömnmönstret förändras. Proportionen mellan den ytliga och djupa sömnen förskjuts vilket innebär att den totala tiden för djupsömn minskar.
Åtgärd
- Det kan finnas många bakomliggande orsaker till äldres sömnproblem. Därför är det viktigt att så noggrant som möjligt beskriva och utreda patientens eventuella sömnsvårigheter
- Få hjälp med att finna lämpliga ickefarmakologiska metoder såsom stimulerande fysiska, intellektuella och sociala aktiviteter men undvik för mycket aktivitet på kvällen
Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
Beteendestörningar och psykiska symtom förekommer hos ca 70-80 procent av patienter med demenssjukdom och är mest uttalade i den mellersta fasen av sjukdomen. Det kan vara vanföreställningar t ex misstänksamhet, hallucinationer, aggressivitet, aktivitetsstörningar och störningar i dygnsrytmen.
Vanliga orsaker till aggressivitet kan vara känsla av frihetsberövande, rädsla och motvilja, intrång i det personliga reviret, över- eller understimulering, stress och rädsla, ljud och musik, eller kläder som sitter åt.
Åtgärd
- Beteende- eller aktivitetsschema över dygnet.
- Genom observation göra en analys när personen t ex är orolig eller aggressiv och av vad som kan orsaka detta beteende
- Tänk på ditt eget kroppsspråk. Den demenssjuke är känslig för kroppsspråk, irritation och stress ”smittar” lätt.
Våld mot äldre
Tecken på våld kan ofta misstolkas som tecken på det normala åldrandet. Äldre personer har svårt att skydda sig mot olika former av våld som kan uppstå vid ett ökat omsorgsbehov. Våld kan vara en fortsättning på långvarig misshandel. Våld kan bestå av t ex slag, knuffar, kränkningar och försummelser som vanvård, felaktig medicinering, otillräckligt med mat och att inte få hjälp med sin hygien.
Åtgärd
- Synliggör våldet genom att fråga om våld
- Lyssna, tro på patienten, skapa tillit, låt henne prata
- Ge individuellt stöd, hjälp och råd (omvårdnad) för att hantera det inträffade först akut och sedan på längre sikt
- Ombesörj mat och värme
- Ombesörj att patienten får ordinerade läkemedel och behandlingar
- Telefonnummer till möjliga hjälpare
- Hjälp att se valmöjligheter
- Hjälp till en plats att känna sig säker på, både hemma och i kommunen
- Råd och stöd vid kontakt med hälso- och sjukvården eller andra myndigheter
- Ekonomiskt bistånd
- Arbeta tvärprofessionellt
- Vårdpersonal bör ha kunskap och vara medvetna om att våld mot äldre förekommer. Se även Kunskapsbanken och Vårdprogram Våldutsatta kvinnor
Fallprevention
Personer med demens har dubbelt så stor risk att falla jämfört med äldre utan nedsatt kognitiv förmåga.
Åtgärd
- Regelbunden fallriskbedömning i hemmet
- Översikt av läkemedel
- Kontakt sjukgymnast och arbetsterapeut.
Smärta
Det kan vara svårt att få en smärtanamnes från en patient med demenssjukdom. I tidigt stadium av demenssjukdomen kan en vanlig kroppsundersökning vara tillräcklig för att hitta smärtan. Om den demenssjuke uppvisar ett förändrat beteende kan det vara ett tecken på smärta. Den sjuke kan ha svårigheter att förmedla var smärtan sitter eller att tolka smärtsignalerna.
SÖS–stickan kan vara ett bra hjälpmedel att bedöma smärta.
Åtgärd
- Ställ så enkla frågor som möjligt
- Använd enkla ord som värk ilningar mm
- Ge patienten tid att svara
- Känn med lätt beröring eller tryckningar över den demenssjukes kropp
- Ett tvärt förändrat beteende, som oro, aggressivitet eller matleda kan vara tecken på smärta
Inkontinens och förstoppning
Urininkontinens och förstoppning är vanligt vid demenssjukdom, en orsak kan vara läkemedelsbehandling. Demenssjukdomen kan påverka att den sjuke inte reagerar på urinträngningar eller inte kopplar ihop urinträngningarna med toalettbesök. Andra faktorer kan vara svårigheter att hitta till toaletten eller att den sjuke inte förstår hur man ska använda toaletten.
Åtgärd
- En medicinsk utredning för att försöka hitta orsaken/orsakerna till urininkontinens
- Ta reda på den demenssjukes rutiner vid toalettbesök. Det är viktigt att skapa goda rutiner om sådana inte finns
- Underlätta den rumsliga orienteringen. Exempelvis tända belysning nattetid
- Sittställning har stor betydelse, kontrollera att toalettsitsen inte är för hög eller för låg
- Utprovning av inkontinenshjälpmedel
- Kostvanor kan behöva ses över vid förstoppning
- Förstoppning behandlas om möjligt i första hand med vätska och fiberrik kost. I andra hand behandlas med tarmreglerande medel.
Kognitiva hjälpmedel
Teknik kan ha både positiv och negativ inverkan. Om personen får kognitiva hjälpmedel i tidigt skede kan det vara till hjälp att komma ihåg saker, exempelvis vilken dag det är och att komma ihåg att ta sina läkemedel.
Bankomaten, fjärrkontrollen och portkoden är exempel på vardagsteknik som kan ställa till svårigheter när minnet och tankeförmågan försämras.
- Det finns många vardagsstödjande hjälpmedel exempelvis: handdator, talande fotoalbum som berättar om bilden, talande ”kom-ihåg-klocka”
- Arbetsterapeuten är den som förskriver dessa hjälpmedel.