Diabetes - omvårdnad

Omvårdnadsprogrammet fokuserar främst på diabetes typ 2 i primärvård.

Medicinskt område:
Endokrina organ

Ansvarsområde

Distrikts-/sjuksköterskans arbetsuppgifter är att

  • Ge personcentrerat stöd i det dagliga livet för personen med diabetes med respekt för individens val och livssituation.
  • Stärka personens egna resurser till egenvård.
  • Ge fortlöpande stöd och utbildning till personen och närstående samt erbjuda gruppbaserad utbildning.
  • Ge stöd till personen att genomföra behandling och uppföljningar enligt gällande vårdprogram.
  • Samverka med ansvarig läkare och andra berörda professioner gällande vård och behandling.
  • Uppmärksamma och agera utifrån förändringar i diabetessjukdomen.
  • Samverka och uppdatera hemsjukvården gällande äldre personer med diabetes typ 1 och typ 2.

Hantering av läkemedel ska så långt som möjligt utföras av formellt behörig personal, det vill säga sjuksköterska, och enligt den rutin som finns avseende dosjustering av läkemedel inom diabetesvården för diabetessjuksköterskor, SFSD Ordination och hantering av läkemedel. Insulingivning och läkemedelshantering kan delegeras till annan personal.

Vårdteam

För att nå helhetssyn och kvalitet i diabetesvården är det fördelaktigt med ett lokalt multiprofessionellt vårdteam som har utbildning inom diabetesområdet.

Bakgrund

Vårdprogram Diabetes hos vuxna

Utredning

Utforska och kartlägg personens livssituation vid första besöket och vid återbesöken fortlöpande. En social anamnes ger värdefull upplysning för det fortsatta bemötandet i att ge stöd och fortlöpande utbildning.

Anamnes

  • Personens egen syn och redogörelse för sitt tillstånd, upplevelse av sjukdom, eventuella symtom, social situation.
  • Personens egna frågor och behov.
  • Personens nuvarande levnadsvanor och behov av förändring gällande mat, fysisk aktivitet, tobak, alkohol.
  • Personens upplevelse av eventuell stress.
  • Sömnproblem/sömnapné.
  • Förmåga att hantera egenvård.
  • Behov av stöd och utbildning.
  • Psykiskt hälsotillstånd.
  • Risk för utveckling av diabetiska följdsjukdomar.

Status

  • Längd, vikt, midjemått
  • blodtryck
  • fotstatus
  • munhälsa.

Undersökning

  • HbA1c, P-glukos
  • egenmätning p-glukos inkl blodsockerkurva.

Bedömning

Bedömningsinstrument

  • För fysisk aktivitet, mat och matvanor, alkohol och tobak, se vårdprogram Ohälsosamma levnadsvanor
  • Riskmotor i NDR (nationella diabetesregistret kan användas för att beräknade den absoluta risken att om 5 år drabbas av hjärtkärlsjukdomeller stroke Kan användas i samtalet som en motivering till hälsosamma levnadsvanor. Se ävenRiskmotorn
  • PROM (Patientrapporterat utfallsmått. Patientenkät för att belysa hur personen med diabetes mår, upplevelse av hur vardagen fungerar samt upplevelse av om personen får det stöd som behövs av vården. Se även PROM

Omvårdnad

Omvårdnadsbehov

Identifiera omvårdnadsbehov tillsammans med patienten. Omvårdnadsbehovet styrs av det personen med diabetes har möjlighet att fokusera på just för tillfället.

Diskutera:

  • Syn på och upplevelse av sjukdomen.
  • Kartläggning om hur personen tar sin medicin.
  • Behov av stöd till hälsosamma levnadsvanor som fysisk aktivitet, mat, tobak, alkohol.
  • Förmågan att hantera egenvård.
  • Kunskap, motivation och egenvårdskapacitet. Behov av utbildning.
  • Risk för utveckling av diabetiska följdsjukdomar.
  • Behov av annat stöd som ex dietist, fysioterapeut eller psykolog.

Omvårdnadsdiagnos

Diagnosen bör utgå från patientens aktuella omvårdnadsbehov för att skapa egenvårdsbalans. Identifiera tillsammans med patienten behov, problem eller risker i patientens dagliga liv och bekräfta patientens befintliga resurser.

Exempel på diagnos: Klarar inte att mäta blodsocker r.t. rädsla att sticka sig i fingret l.t. frustration och sämre insikt om blodsockernivåer (Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrand, 2021).

Exempel på koder: ICNP - koder

Omvårdnadsplan

  • Det är personen med diabetes som själv har huvudansvaret för den dagliga hanteringen och uppföljningen av sjukdomen - därför är utbildningen till personen med diabetes, en viktig del i behandlingen.
  • Diabetes är en kronisk sjukdom vilket innebär att de mål personen önskar arbeta med bör sättas både i kort och långt perspektiv. Vid uppföljning av omvårdnadsplanen kan NDR profilen med fördel användas.

Omvårdnadsmål

  • Utifrån personens behov/förmågor/resurser sätta upp delmål och mål gemensamt.

Dokumentera målen i journal samt skriftligt till patienten med till exempel NDR profilen.

Dokumentation

  • Använd diabetesmallen för sjuksköterskor som används i journalsystemet.
  • Sätt omvårdnadsdiagnos samt iterera tidigare diagnos diabetes och andra diagnoser som har koppling till besöket, till exempel hjärt- och kärlsjukdom, fetma.
  • Sätt KVÅ-kod enligt riktlinjer.

Följ upp dokumentation och statistiken via MEDrave och/eller NDR.

Behandling

Förebyggande åtgärder

Fotundersökning

Långvarig diabetes kan leda till allvarliga fotproblem. I de nationella riktlinjerna för diabetesvård är rekommendationen att erbjuda regelbunden screening/fotstatus, minst en gång per år, för att upptäcka diabetisk nerv- och kärlskada. Se Diabetesfoten

Egenvård

Munhälsa och tänder

Karies drabbar personer med diabetes i samma utsträckning som friska personer men tandlossning (parodontit) är 2-3 gånger vanligare. Munhygienen är därför en viktig del av egenvården.

  • Informera personen om att besöka tandläkare och tandhygienist regelbundet.
  • Viktigt att personen informerar tandhälsan om sin diabetessjukdom.
  • Eventuellt råd om rökstopp.

Glukosmätning

  • Alla personer med diabetes har rätt till en egen glukosmätare.
  • Diabetessjuksköterskan ansvarar för att utbilda hur, när och var personen bör mäta sitt blodsocker. Utbildningen omfattar tekniken, samt att tolka och åtgärda de mätresultat som visas.
  • För att förstå sambandet av behandlingen med tabletter/insulin eller andra läkemedel samt hur olika levnadsvanor påverkar, är glukosmätning ett effektivt hjälpmedel.
  • Vid sjukdomsdebut och vid uppföljning av förändring i behandlingen kan dygnsprofiler med mätning före och 1,5-2 timmar efter maten under några dagar vara ett viktigt underlag för val av behandling respektive ställningstagande till förändring.

Glukossensorer- intermittent scanning kontinuerlig glukosmätning isCGM

  • Enligt bestämda kriterier kan även patienter med typ 2-diabetes få tillgång till detta hjälpmedel. Vårdprogram Diabetes
  • Förskrivning av sensorer utförs av diabetessjuksköterska i primärvården.
Ett förslag hur ofta personen bör mäta sin glukos för att lära sig tolka och åtgärda:
mätning av glukos

Behandling

Glukoskurva

Antal ggr

Återbesök

Nydebuterad

fF eF fM tN

2-3 dagar som underlag, sedan glesa ut

Ny bedömning

Nydebuterad som får GLP1 eller tablettbehandling

fF eF fM tN

1 -2 dagar/vecka, sedan glesa ut

2-3 dygn inför återbesök

Nydebuterad som får insulin 4-dos

fF eF fL eL fm eM tN

Varje dag initialt, sedan glesa ut

2-3 dygn inför återbesök

Vid stabilt HbA1C

Metformin, Glitazon, GLP1, DPP4, SGLT2, SU

fF fM tN

1 ggr/månad

2-3 dygn inför återbesök

Metformin + tillägg NPH till natten


Vid stabilt HbA1c

Fastevärde


Fortsätt fastevärde samt

fF fM tN

Dagligen tills målvärde uppnåtts


Någon gång/vecka


En gång/mån

2-3 dygn inför återbesök

Tillägg NPH eller mixinsulin i 2-dos


Vid stabilt HbA1c

fF eF fL fM tN


fF fM tN

Dagligen under inställning


Varannan vecka eller en ggn/mån

2-3 dygn inför återbesök

Kunskap om hur maten påverkar blodsockret

Före frukost

2 timmar efter frukost


2 timmar efter lunch


2 timmar efter middag

3 påföljande dagar


Levnadsvanor

Levnadsvaneförändring är basen för både primär och sekundärprevention. Ett samstämmigt budskap från hela vårdteamet har betydelse för att personen ska få det stöd hen behöver för att lyckas förändra sina levnadsvanor.

  • Se över levnadsvanor tillsammans med personen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.
  • Ge fakta om insulinresistens och innebörden av blodsockernivåer. Diskutera det som kan påverka tillståndet och riskfaktorer.
  • Fokusera på den levnadsvaneförändring personen själv önskar ta itu med.

Matvanor

  • Matvanor är en primär och initial del i behandlingen vid diabetes.
  • Att ändra matvanor kan ge stora hälsovinster. Hälsosamma matvanor kan stabilisera blodsockret, ge förbättrad metabol kontroll och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom genom att påverka bland annat vikt, blodfetter, blodtryck och blodsockerkontroll i positiv riktning.
  • Det finns många hälsovinster med näringsbalanserade matvanor för alla individer oavsett ålder och hälsostatus.
  • Samtal om matvanor till personer med diabetes bör ges via ett kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2, enligt Socialstyrelsen), vilket förutsätter både ämneskunskap och utbildning i en samtalsmetod eller teori.

De kostmönster som det finns vetenskapligt stöd för har flera gemensamma nämnare:

Det finns vetenskapligt stöd för flera så kallade ”kostmönster” som är positiva vid diabetes. I foldern Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården Socialstyrelsen (2), finns exempel på olika inriktningar av hälsosamma matvanor. Aktuell forskning ger speciellt stöd för matprofil med inriktning ”medelhavskost” samt ”nordisk kost” med samma inriktning baserat på nordiska livsmedel.

  • För att matvanor skall vara hållbara över tid behöver de utgå från individens önskemål och möjligheter. Uppmuntra alla initiativ från personen gällande förändringar mot mer hälsosamma matvanor, hur små dessa än förefaller.
  • Tänk på att för många sköra äldre personer med diabetes är risken för undernäring och undervikt stora och kostråden behöver då anpassas efter detta.
  • Kontakt med dietist vb.
  • Råd och stöd kring matvanor enligt patientens individuella förutsättningar.

Kostfaktorer som är viktiga:

  • Måltidsrytm och medveten planering av livsmedelsval och måltider.
  • Kolhydratmängden och kvalitén på kolhydraterna har stor påverkan på hur blodsockersvaret blir efter måltid.
  • Fördelning av maten (tallriksmodell och liknande).
  • De fibrer som finns i grovt helkornsbröd, grönsaker, rotfrukter och baljväxter fungerar som broms och gör att blodsockerhöjningen blir långsammare.
  • Att äta grönsaker och frukt naturellt är bättre än att dricka juice av dessa.
  • Att främst dricka vatten som törstsläckare och som måltidsdryck. Söta drycker, alkohol och mjölk innehåller också kolhydrater.
  • Fettkvalitet före fettkvantitet.
  • Se över saltintaget.
  • Prioritera de grönsaker som innehåller mycket näring och fiber och ät mindre av isbergssallad, gurka, majs och liknande.

Sammanfattande: Välj ofta: grönsaker, bladgrönsaker, kål, lök, rotfrukter, fullkorn, frukt, nötter, fröer, baljväxter (bönor och linser) och fisk. (1,2,3,4).

Att äta dessa livsmedel regelbundet, balanserade portioner, samt vatten som prioriterad dryck, kan vara en fullt tillräcklig kostförändring.

Fysisk aktivitet

  • Under senare år har stillandesittande likställts som en lika stor riskfaktor för ohälsa och för tidig död.
  • Att vara fysiskt aktiv med ökad puls i form av rask promenad, cykling eller annan aktivitet anpassad till personens förmåga utgör en viktig del av behandlingen.
  • Fysisk aktivitet har blodsockersänkande effekt, har effekt på insulinkänslighet och på sikt minskar risken för hjärtinfarkt och stroke.
  • Fysisk aktivitet kan komplettera eller ersätta vissa läkemedel. Ibland är fysisk aktivitet den bästa medicinen där aktiviteten blir huvuddelen av personens handling.
  • Rekommendationen idag är att vara fysiskt aktiv minst 150 minuter/vecka.
  • Fysisk aktivitet på recept har visat god effekt för hälsosamma levnadsvanor. Alla legitimerade vårdgivare kan skriva ut fysisk aktivitet på recept, och bör följas upp enligt riktlinjerna. Se även Fysisk aktivitet på recept,Fysisk aktivitet och träning,Sundkurs
  • Tänk på att vid neuropati är det extra viktigt att träna balansen. Se även Träna balansen

Tobak

Nikotin har en direkt hämmande effekt på insulinproducerande betaceller samt ökar insulinresistensen.

  • Kort rådgivning om rökstopp kan kompletteras med nikotinersättningsmedel om personen önskar.
  • Boka besök hos sjuksköterska för rådgivning/uppföljning. Se vårdprogram Tobaksbruk
  • Informera personen om Sluta röka linjen och erbjud hen du kan skicka remiss till Sluta röka linjen

Alkohol

Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen. Exempel på tillstånd som påverkas av alkoholen är till exempel hjärtkärl-sjukdomar, fetma, övervikt och diabetes.

  • Rådgivning om alkohol, diabetes och behandling ges av alla vårdgivare. Se Riskbruk Alkohol

Stress

Långvarig stress kan påverka blodsocker och blodtryck.

  • Utforska stressfaktorer, personens upplevelse av sin psykosociala situation, privat och på arbetet.
  • Använd VAS-skala för gradering av stressnivå.
  • Informera om olika sätt till avslappning.
  • Möjlighet att påverka sin situation följs upp.
  • Vid behov remiss till kurator eller psykolog.

Sömn

Sömnstörningar, insomni och sömnapné kan påverka blodsocker och blodtryck.

Det finns ett starkt samband mellan övervikt och sömnproblem/sömnapné. Vårdprogram Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS)

  • Utforska sömnvanor/-ovanor/-rubbningar, snarkningar/sömnapné, hjälpmedel.

Se även Insomni hos vuxna

Avvikande hälsotillstånd

Det finns olika händelser att beakta vid typ 2-diabetes, som personen behöver kunskap och information om.

Injektionsplatser

Injektionsplatser ska inspekteras minst en gång per år och vid svängande blodsocker. Inspektera utifrån följande:

  • atrofier
  • blåmärken
  • lipohypertrofier, förhårdnade svullnader (fettkuddar).

Omvårdnadsåtgärd

  • Byte av injektionsplats varje gång, bör vara 3 cm mellan injektionerna.
  • Lämplig kanyllängd är 4-5 mm.
  • Byt kanyl vid varje injektion.
  • Informera om att kanylen hålls kvar i minst 10 sekunder efter injektion för att minska insulinläckage.

NPH- och mixinsuliner måste blandas ordentligt före injektion (vänd injektionspennan minst 20 ggr). Om det är mindre än 12 E kvar, byt till ny injektionspenna. Se även Insulininjektioner eller Att påbörja insulinbehandling

Hyperglykemi

Orsak

  • otillräcklig behandling
  • för högt kolhydratintag, stor portion
  • viktuppgång
  • tablettsvikt
  • stress, sömnrubbning
  • infektion
  • rekyleffekt
  • lipohypertrofier.

Omvårdnadsåtgärd

  • Kontrollera att personen använder sin glukosmätare på rätt sätt samt informera om förvaring och utgångsdatum av testremsor.
  • Diskutera levnadsvanor - matvanor, alkohol, fysisk aktivitet.
  • Diskutera rädsla för hypoglykemi.
  • Vid misstanke om infektion - observera fotsår och munhälsa.
  • Inspektera injektionsplatser.
  • Diskutera diabetesbehandling med patient och patientansvarig läkare.

Hypoglykemi (blodsocker under 3,5 mmol/l)

Orsak

  • För stor dos tabletter/insulin.
  • Ändring i livsföringen - matvanor, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet.
  • Ändrad injektionsplats.
  • Långvarig diabetes kan orsaka svårighet att känna symtom på insulinkänning.

Omvårdnadsåtgärd

  • Intag av snabba kolhydrater. Fyra druvsockertabletter (eller sockerbitar) eller juice (1,5 dl) eller annat sött som finns tillhanda. Upprepa vid behov efter 10 minuter. Eventuellt tillägg av mer långsamma kolhydrater som 2 dl mjölk och en smörgås förutsatt att inte måltid intas inom 30 minuter.
  • Analysera orsak till hypoglykemi. Behandling kan behöva ändras.

Svängande blodsocker

Orsak

  • Mat: för mycket/för lite/oregelbundna måltider
  • Fysisk aktivitet
  • Insulin: För stor/liten dos, bortglömda insulindoser
  • Tablett: För stor/liten dos
  • Felaktig injektionsteknik, lipohypertrofier
  • Återkommande hypoglykemier
  • Stress, oro och sömnrubbningar, alkohol
  • Uppmärksamma symtom på gastropares

Omvårdnadsåtgärd

  • Diskutera orsaker till svängande blodsocker.
  • Diskutera levnads- och matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, stress, sömn.
  • Diskutera medicinsk behandling, justera insulindoser och ev tabletter.
  • Se över injektionsteknik, inspektera injektionsställen.

Feber/infektion

Bedömning av

  • allmäntillstånd och infektionstecken
  • glukosvärden
  • behandling med blodsockersänkande tabletter eller insulin
  • intag av mat och dryck.

Omvårdnadsåtgärd

  • Rikligt med dryck.
  • Täta glukosmätningar.
  • Anpassa insulindosen, den kan eventuellt behöva ökas.
  • Metformin och SGLT2-hämmare bör sättas ut tillfällig om risk för intorkning/vätskebrist till exempel vid feber eller gastroenterit.
  • Patientansvarig läkare bör bedöma behov av behandling av infektionen.
  • Vid svårare infektioner kan tablettbehandlade patienter behöva sättas in på insulin tillfälligt.

Fotsår

Se Diabetesfoten

Behandlingsmål

Det övergripande målet för behandling av diabetes är att med bibehållen hög livskvalitet förhindra akuta och långsiktiga komplikationer.

Omvårdnad av äldre med diabetes i hemsjukvården

  • Vård och behandling vid diabetes ska alltid individanpassas, men hos de äldsta finns det extra skäl till försiktighet kopplat till faktorer som samsjuklighet och nedsatt funktionsförmåga.
  • Fokus bör ligga på patientsäkerhet och symtomfrihet.
  • Högsta prioritet är att undvika för låga blodsockervärden, men blodsockret bör inte heller ligga för högt.
  • Rekommenderad nivå är 5-15 mmol/l. Värden <4 mmol/l ska betraktas som hypoglykemi.
  • När egenvårdsförmågan sviktar ersätts oftast kontakten med diabetessjuksköterskan på mottagningen av insatser från hemsjukvården. Personer med diabetes i hemsjukvården har samma rätt till uppföljningar kopplat till diabetessjukdomen som de som kan besöka mottagningen.

I uppföljningar av sjuksköterska/distriktssköterska i hemsjukvården bör följande ingå:

  • Provtagning- HbA1c och P-glukos.
  • Vikt (vid viktnedgång kan läkemedelsbehandlingen behöva justeras).
  • Nutrition (Svårigheter att äta? Ofrivillig viktnedgång? Undervikt? Om ja på någon - gör MNA).
  • Blodtryck.
  • Kontroll av injektionsställen.
  • Fotstatus och inspektion av skor.
  • Fallriskbedömning, till exempel Downton fallrisk index. Se Vårdhandboken.
  • Munstatus (tandstatus, tecken på inflammation i tandköttet).
  • Samtal med patient och anhörig om deras upplevelse av hur vardag och vård fungerar. Fråga även efter symtom på ev. hypoglykemier, till exempel på natten med svettningar och orolig sömn.

Dessutom bör det finnas tydligt dokumenterat:

  • Om vårdtagaren har diabetes typ 1 eller typ 2.
  • Aktuella målvärden för P-glukos, HbA1c och blodtryck.
  • Hur ofta p-glukos ska mätas.
  • Aktuell behandling och om det finns läkemedel som kan innebära risk för hypoglykemi.
  • Hur en hypoglykemi ska hanteras.
  • Vid behovsinsulin bör undvikas. Istället bör grundbehandlingen ses över. Om ordination ändå finns ska det framgå tydligt inom vilket tidsspann på dygnet det kan ges.
  • Hur kvälls- och helgpersonal kan kommunicera identifierade problem.

Patientutbildning

Utbildningens främsta syfte är att ge personen kunskaper om sin sjukdom så att hen kan känna sig trygg och säker för att kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet

Individuell utbildning

  • Alla personer med diabetes har rätt till individuell utbildning och möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med sjukdomen.
  • Utbildningen bör ske fortlöpande och är lika viktig som den medicinska behandlingen.
  • Utbildning innebär inte bara att förmedla fakta och ge information utan också om att bearbeta de känslomässiga påfrestningar och reaktioner som sjukdomen medför.
  • Utbildningen är en förutsättning för att personen kan ta ställning till och genomföra levnadsvaneförändringar.

Personen kan behöva kunskap om:

  • Diabetessjukdomen och behandling
  • Matens samt den fysiska aktivitetens betydelse
  • Risker med rökning och snusning (tobaksbruk)
  • Olika hjälpmedel
  • Egenmätning av blodglukos
  • Symtom och åtgärder vid högt/lågt blodsocker
  • Injektionsteknik, justering insulindoser
  • Förebyggande av följdsjukdomar

Kulturanpassad utbildning

Diabetesinformation till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till kulturella livsmönster. Att ha kunskap om olika kulturers särdrag är av värde för att anpassa vården.

  • Ett bra sätt att skaffa sig kunskap är att ställa frågor om levnadsvanor, mat och fysisk aktivitet och liknande.
  • Språket är en avgörande faktor för att nå personen. Man bör använda tolk från tolkförmedling och endast i undantagsfall använda anhöriga som tolk.
  • Det finns en del diabetesbroschyrer på andra språk.
  • Att använda enkla bilder är bra.

Gruppbaserad utbildning

Gruppbaserad utbildning prioriteras högt i Socialstyrelsens riktlinjer och rekommenderas till alla personer med diabetes. Genom att deltagare i en grupp delar kunskap och erfarenheter kan de inspirera varandra. Evidens visar på en ökad förmåga att hantera diabetes i vardagen, förbättrad livskvalitet och förbättrad metabol kontroll.

  • Utbildning i grupp är ett komplement till den individuella utbildningen. Detta gäller även personer med annan kulturell bakgrund och annat språk än svenska.
  • Vid typ 2-diabetes ger gruppbaserade utbildningsprogram som leds av person med ämnes- och pedagogisk kompetens en betydande sänkning av HbA1c. Ämneskompetens innebär goda kunskaper om diabetessjukdomen och dess behandling. Pedagogisk kompetens innebär att vara väl insatt i de pedagogiska metoder och teorier (förhållningssätt) som används i det aktuella utbildningsprogrammet.
  • Utvärdering av effekten efter genomförd utbildning i grupp är betydelsefullt, exempelvis HbA1c, vikt, blodtryck.

Grupputbildningsmaterial

Akademiskt primärvårdscentrum, Kunskapsteam Diabetes har tagit fram ett komplett personcentrerat utbildningsmaterial som du som vårdgivare har tillgång till efter genomgången utbildning på enheten (APC).

Patientinformation

Vid patientutbildning, komplettera gärna med skriftligt material.

Informera om möjligheten att söka information som finns i sociala medier.

Diabetesförbundet:

1177:

Uppföljning

Uppföljningen sker utifrån individuellt behov. Vid stabilt blodsockerläge besök hos läkare 1 gång/år samt hos distriktssjuksköterska 1-4 gång/år. Förslag till flödesschema kan beställas av kunskapsteam diabetes.

Nydebuterade bör följas upp enligt följande rekommendation:

  • Debut
  • Nytt besök inom 3 månader efter första besöket, kan också tidigareläggas efter särskilt behov
  • Nytt besök inom 6 månader efter andra besöket
  • Därefter årligen

Kontroller

  • HbA1c
  • Visar ett genomsnittsvärde för glukosnivåerna under 6-8 veckor. Mäts i mmol/mol till skillnad från blodsockret som mäts i mmol/l. Målvärde för HbA1c ska dokumenteras i journalen och ska sättas individuellt. Se även Läkemedelsverket
  • Längd, vikt, midjeomfång, blodtryck:
    • Kostrådgivning och stöd till fysisk aktivitet för att främja viktminskning som kan leda till blodtrycksreduktion. Hos personer med essentiell mild hypertoni kan pulshöjande träning sänka blodtrycket cirka 5-7 mmHg. Se vårdprogramDiabetes
    • Vid stöd för viktnedgång kontrolleras vikten oftare. Viktminskning och bibehållen viktnedgång på 5-10 procent minskar risken för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom samt förbättrar den metabola kontrollen vid typ 2-diabetes.
    • Behöver man gå ner i vikt är det bra om man ser detta som en speciell behandlingsdel och inte bara som en del i ”hälsosamma matvanor”. Viktreduktion kräver struktur, långsiktighet och multimodal behandling, gärna i team, för att man skall kunna vidmakthålla uppnådd ny lägre vikt. Om personen har sjukdomen Obesitas (Fetma) BMI över 30, är det viktigt att diagnos sätts (E66) samt att en behandlingsplan upprättad. Se även för stöd och fortbildning om Obesitas: Kunskapsteam Obesitas
  • Fotstatus, se Diabetesfoten.
  • Bevaka att provtagning/undersökning är genomförd: blodfetter, njurfunktion och ögonbottenfotografering.
  • Skicka remiss till kurator, psykolog eller fysioterapeut vid behov.

Diskutera de frågor som personen vill fokusera på. Motivera vid behov till förändrade levnadsvanor.

Exempel på ämnen som kan tas upp:

Utvärdering

  • Omvårdnadsmålen och omvårdnadsresultaten utvärderas regelbundet. Vårdplanen bör upprättas och utvärderas.
  • Besöksfrekvensen styrs av HbA1cvärdet, språkhinder eller eventuell funktionsnedsättning samt personens behov av stöd. Uppföljningsbesök bedöms individuellt.

Kvalitetsindikatorer

Socialstyrelsens nationella målnivåer för diabetesvård

Socialstyrelsens nationella målnivåer för diabetesvård

Indikator

Målnivå på gruppnivå

HbA1c >70 mmol/mol typ 1-diabetes

<20%

HbA1c >70 mmol/mol typ 2-diabetes

<10%

Blodtryck <140/85 mmHg typ 1-diabetes

≥90%

Blodtryck <140/85 mmHg typ 2-diabetes

≥65%

Fotundersökning typ 1-diabetes

≥95%

Fotundersökning typ 2-diabetes

≥99%

Ögonbottenundersökning typ 1-diabetes

≥98%

Ögonbottenundersökning typ 2-diabetes

≥96%

Icke-rökare bland personer med typ 1-diabetes

≥95%

Icke-rökare bland personer med typ 2-diabetes

≥95%

Källa: www.socialstyrelsen.se Nationella målnivåer (2017)

Relaterad information

  • Ekman, I. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Liber.
  • Ehnfors, M., Ehrenberg, A., Thorell-Ekstrand, I. (2021). VIPS-BOKEN. Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Studentlitteratur.
  • Klang Söderqivst, B, Kneck, Å. (2018) ( 4:e uppl.). Patientundervisning. Studentlitteratur.
  • Landin-Olsson, M. (red). (2020) Diabetes. Studentlitteratur.
  • Läkemedelsverket (2017) Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes – en behandlingsrekommendation. Information från Läkemedelsverket nr 4 2017 (lakemedelsverket.se)
  • Nationella diabetesregistret
  • Socialstyrelsen. (2015). Nationella Riktlinjer för diabetesvården.
  • Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården.
  • Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. "Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosammamatvanor - stöd för styrning och ledning”.
  • Svensk sjuksköterskeförening (Idwall, E red.) (2009). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Gothia förlag
  • Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD). (2020)
  • Wiklund, K (red). (2012). Omvårdnad vid diabetes. Studentlitteratur.
  • Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor - prevention och behandling

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?