Kronisk njursjukdom och njursvikt - omvårdnad

Medicinskt område:
Njursjukdomar

Ansvarsområde

Främst ska betonas vikten av att:

  • i alla vårdsituationer beakta patientens njursvikt
  • veta när och hur man vänder sig till njurspecialist/njursjukvård
  • känna till riskfaktorer för försämrad njurfunktion och hälsofrämjande faktorer för att bevara njurfunktion
  • känna till hur primärvård/hemvård/hemtjänst kan stödja och hjälpa patienter med njursvikt.

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift

  • Arbeta hälsofrämjande och preventivt. Med hjälp av aktivt riktad hälsorådgivning angående till exempel blodtryckskontroll, blodsockerkontroll, tobaksbruk, kost, motion, normalvikt, hur försämringstakten av njurfunktionen kan bromsas. Se avsnittet Förebyggande åtgärder, som kan ha betydelse för att bromsa/fördröja sjukdomsutvecklingen .
  • Stödja goda levnadsvanor och patientens egenvård.
  • Ge stöd och råd till patienten och närstående.
  • Bistå patienten med vissa kontroller.
  • Bistå patienten i att genomföra behandlingsregim i samråd med behandlande läkare samt njurmedicinskt team vid förekommande fall.

Bakgrund

Se vårdprogram Njursjukdom – nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri

Kronisk njursjukdom är vanligt förekommande och dessa patienter riskerar att försämras över tid i njurfunktion och risken för kardiovaskulära komplikationer är kraftigt förhöjd.

Behandlingsmålen syftar till att bromsa upp förlust av njurfunktion och att förhindra att patienten insjuknar i hjärt-kärlsjukdom.

Globalt sett räknar man med att ca 10 procent av den vuxna befolkningen har någon form av njurskada/nedsatt njurfunktion. I Sverige finns idag över 10 000 patienter i Njurersättande behandling (NEB), det vill säga är behandlade med dialys eller njurtransplantation.

Njursjuka personer kan befinna sig i olika behandlingsfaser:

  • Patienter med ringa eller måttlig njurfunktionsnedsättning utan symtom.
  • Patienter med uttalad och symtomgivande njurfunktionsnedsättning, men inte njurersättande behandling.
  • Patienter som har regelbunden hemodialysbehandling (HD) har vanligen kontakt med njurmedicinsk klinik flera gånger i veckan. Se Hemodialys i Vårdhandboken.
  • Patienter med regelbunden peritonealdialysbehandling (PD) sköter vanligtvis sin behandling själva i hemmet och går på kontroller till PD-mottagningen cirka var 4-6:e vecka. Ibland kan dessa patienter behöva hjälp med sin PD-behandling av en distriktssköterska. Se Peritonealdialys i Vårdhandboken.
  • Njurtransplanterade patienter kontrolleras vanligtvis de första sex månaderna på Transplantationsmottagningen (Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge) och därefter på Njurmedicinsk mottagning.

Definition

Kronisk njursjukdom

  • Kronisk njursjukdom (Chronic Kidney Disease, CKD) definieras utifrån njurfunktion och förekomst av albuminuri, duration > 3 månader krävs för diagnos.
  • Njurfunktion definieras som glomerulär filtration (GFR) och mäts i ml/min. Generellt kan GFR-värdet översättas till procentuell kvarvarande njurfunktion Eftersom normal njurfunktion hos unga vuxna ligger kring 100 (80–120) ml/min/1,73 m² kan man i samtal med patienten beskriva njurfunktionen i procent för att öka förståelsen. Ex ett GFR-värde på exempelvis 20 ml/min/1,73 m² omtalas som en kvarvarande njurfunktion på cirka 20 procent. För vårdgivare som använder Take Care och är anslutna till beslutsstödet Njurfunktion på Janusinfo ges i läkemedelsmodulen en beräknad aktuell njurfunktion (eGFR-värde) utifrån senaste kreatininvärdet. För mer information se Njurfunktion på Janusinfo.
  • Njurfunktionen sjunker med åldern och förlusten uppskattas till 0,5-1 ml/min/1,73m² årligen fr.o.m. ca 50 års ålder. Äldre patienter med CKD utan påvisad specifik njursjukdom har ofta långsam försämringstakt
  • Njurfunktionsnedsättning stadieindelas enligt CKD 1-5 (ska göras i samband med diagnossättning), handläggningen baseras till stor del på dessa stadier. Ordet njursvikt används numera enbart för njursjukdom i slutstadiet CKD5 (GFR < 15 ml/min/1,73m²). För övriga diagnoser bör termen kronisk njursjukdom stadium 1–4 användas, t.ex. vid patientsamtal.

Orsak

Vanliga orsaker till utveckling av kronisk njursjukdom är: hypertoni, diabetes mellitus, ateroskleros, inflammatoriska njursjukdomar samt polycystisk njursjukdom.

Utredning

Anamnes

  • Levnadsförhållanden och social bakgrund
  • Kunskap/utveckling:
    • Kognitiv förmåga och utveckling
    • Behov av information eller undervisning
    • Hälsouppfattning, sjukdomsinsikt
  • Egenvårdsbedömning: Bedömning av egenvårdsförmåga
  • Hälsohistoria
  • Patientens förväntningar
  • Pågående vård
  • Livsstil och levnadsvanor
  • Välbefinnande: Självskattad hälsa (RAND-36), finns som webformulär i Take Care

Status

  • Blodtryck
    • Njursvikt medför ofta problem med hypertoni
    • Hypertoni bidrar till ytterligare försämring av njurfunktionen
    • Patienter som behandlas med dialys kan ha svängande blodtryck
    • Hos patient med AV-fistel, gäller för patient i bloddialys, får blodtrycksmätning inte ske i den arm där fisteln sitter
  • Andning
  • Nutrition: Längd, vikt, BMI. Viktförändring
  • Elimination: Urinmängd, miktionsproblem, förstoppning/diarréer
  • Aktivitet: Fysisk aktivitet, funktionsförmåga och begränsningar
  • Sömn: Sömn och vila. Trötthet, tillfällig eller upplevd kronisk trötthet, utmattning, orkeslöshet
  • Smärta: Akut eller kronisk smärta. VAS-skala
  • Psykosocialt: Rökvanor
  • Sammansatt status: Dialysform, dialysaccess

Undersökning

Se vårdprogram Njursjukdom – nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri

Blod- och urinprover

OBS! Vid venpunktion för provtagning och vid intravenösa injektioner och infusioner för patienter med kronisk njursjukdom, är det viktigt att iaktta försiktighet för att skona blodkärlen. Syftet är att skona patientens blodkärl för kommande behov av fungerande blodaccess, blodtillgång, inför hemodialysbehandling. Accessen planeras ofta till den icke-dominanta armen, men inte alltid, det är individuellt.

  • Viktigt att använda tunna nålar av typen ”butterfly” och undvik nålar av typ Venflon
  • Använd, om möjligt, handryggens kärl
  • Vid intravenösa injektioner och infusioner med kärlretande läkemedel, t.ex. Ferinject, är det viktigt att ha uppsikt så att läkemedlet inte går extravasalt
  • Hos patient med AV-fistel får inte provtagning ske i den arm där fisteln sitter

Bedömning

Gör en bedömning av:

  • Risken för ytterligare försämrad njurfunktion, såsom hypertoni, höggradig albuminuri
  • Risken för utveckling av komplikationer
  • Patientens levnadsvanor, behov av livsstilsförändring: vikt, kost, fysisk aktivitet, tobak samt syn på sjukdomen. Normalvikt eftersträvas. Patienter med avancerad njursvikt löper ökad risk för viktnedgång och malnutrition. Snabb viktuppgång kan tyda på vätskeansamling.
  • Patientens egenvårdsförmåga
  • Patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet
  • Patientens kunskaper och eventuellt behov av utbildning kring sjukdomen

Patienter med njursvikt kan hastigt försämras i sitt hälsotillstånd – läkare behöver då skyndsamt kontaktas.

Vanliga problem och komplikationer:

  • Hypertoni
  • Övervätskning och ödem
  • Malnutrition
  • Hjärtsvikt
  • Anemi
  • Metabol acidos
  • Hyperkalemi
  • Sekundär hyperparathyreoidism och skelettsjukdom
  • Ackumulering av läkemedel
  • Ökad infektionskänslighet

Bedömningsinstrument:

  • Riskkalkylator - för att bedöma hur stor risk en patient med nedsatt njurfunktion har att inom 2 respektive 5 år progrediera till uremi med behov av dialys The Kidney Failure Risk Equation
  • PROM: Självskattad hälsa/livskvalitet – RAND-36
  • Enkät om levnadsvanor och aktivitetsdagbok – se Njurdagboken.se

Dessa bedömningsinstrument kan användas vid rådgivande och motiverande samtal.

Omvårdnadsplan

Omvårdnadsmål

Övergripande behandlings- och omvårdnadsmål vid kronisk njursjukdom/njursvikt är:

  • Bromsa försämring av njurfunktionen
  • Minska symtom och komplikationer
  • Bibehållen eller ökad livskvalitet
  • Ge patienten god kunskap om sjukdomen och stöd för goda levnadsvanor och optimal egenvård/delaktighet
  • Hjälpa patienten att upprätthålla god nutritionsstatus, med kost anpassad till den enskilda patientens aktuella behov samt hålla normalvikt
  • Upprätthålla komplikationsfri access (tillgång till blodbanan eller bukhålan)
  • Ge god medicinsk eller palliativ vård till patienter där dialys inte bedöms som lämpligt. De njurmedicinska klinikerna har riktlinjer för denna vård, kontakta den klinik där patienten senast vårdats.

Behandling

Förebyggande åtgärder

Faktorer och levnadsvanor som kan ha betydelse för att bromsa sjukdomsutvecklingen:

  • Att patienten har god kontroll på aktuella mediciner (ordinationer)
  • Undvik NSAID-preparat, dessa kan försämra njurfunktionen ytterligare
  • Åtgärder mot hypertoni och proteinuri är hörnstenar i behandlingen för att minska progress av njurfunktionsnedsättning, se Njursjukdom – nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri
  • God blodtryckskontroll. Målet är vanligen blodtryck < 130/80 mmHg på mottagningen. Hos äldre individuellt mål.
  • Minskad proteinuri, om möjligt , genom god blodtryckskontroll samt användning av specifika läkemedel.
  • God metabol kontroll vid diabetes (generellt målvärde: HbA1C < 52 mmol/mol, målvärdet behöver oftast individualiseras)
  • Motion: ökad fysisk aktivitet (minst 30 min/dag), minskat stillasittande i vardagen. Fysisk aktivitet på Recept (FaR). se vårdprogram Otillräcklig fysisk aktivitet och fysisk aktivitet på recept, FaR
  • Undvikande av anemi (Hb > 100 g/L)
  • Minskad stress
  • Undvikande av tobaksbruk, se vårdprogram Tobaksbruk
  • Goda kostvanor/balanserad kost
  • Måttlig alkoholkonsumtion. se vårdprogram Riskbruk av alkohol
  • Minskat saltintag. Se vårdprogram Ohälsosamma matvanor.
  • Normalvikt (BMI = 20-25). Se vårdprogram Övervikt och fetma hos vuxna
  • Midjemått < 94 cm (män) eller < 80 cm (kvinnor)

Ovan listade punkter kan användas vid rådgivande eller motiverande samtal.

Vaccinationer

  • Alla patienter med kronisk njursvikt har ökad infektionsrisk och rekommenderas fri vaccinering mot influensa och pneumokockinfektioner enligt Region Stockholms program för patienter med kroniska sjukdomar. Även rekommendationer avseende covidvaccin bör följas. Görs vanligen i primärvården .
  • Vaccin med levande försvagat virus (till exempel vaccin mot bältros och vattkoppor) får inte ges till patienter med immunhämmande behandling (njurtransplanterade, inflammatoriska njursjukdomar).

Egenvård

  • Blodtrycks- och blodsockerkontroller i hemmet
    God blodtrycks- och blodsockerkontroll är viktigt för att förebygga försämring av njurfunktionen. Egen hemblodtrycksmätare rekommenderas. Blodtryck 120-125/70-75 i hemmet är det generella behandlingsmålet.
  • Anemibehandling i hemmet
    Patienter som ordineras behandling med erytropoetinstimulerande läkemedel för subkutan injektion kan behöva hjälp av distrikts-/sjuksköterska med undervisning och instruktion för att lära sig sköta dessa injektioner själv.
  • Se även under avsnittet Förebyggande åtgärder.

FaR vid kronisk njursjukdom och njursvikt

Indikation

Kroniskt njursjuka behöver träna regelbundet för att motverka nedgången i aerob förmåga, muskelstyrka och uthållighet, som annars inträffar på grund av njursviktens katabola inverkan.

Kontraindikation

Akut infektion, fotsår (där man vill undvika belastning), okontrollerad hypertoni, instabil angina, svåra hjärtarytmier, okontrollerad diabetes, hyperkalemi.
Relativa kontraindikationer är övervätskning med ödem eller uttalad anemi och samtidig at erosklerotisk hjärtsjukdom.

Ordination

Muskulär styrke- och uthållighetsträning på 50 % av maxstyrka, samt funktionell träning av balans- och koordination 3 ggr/vecka. Kompletteras med en ökad andel konditionsträning av måttlig till hög intensitet, upp till 60 minuter 3 ggr/vecka. Lämpliga aktiviteter är styrketräning, promenader, träning på löpband och cykling.
Ofta bör initial bedömning och träning ske under ledning av fysioterapeut.

Omvårdnad

Uremiska symtom

Screening av uremiska symtom är en viktig del av omhändertagandet. Symtom uppträder i regel inte förrän större delen av njurfunktionen gått förlorad, det vill säga CKD 4-5.

Vanliga uremiska symtom är:
  • Tilltagande trötthet/kraftlöshet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Sömnrubbningar
  • Aptitlöshet, viktminskning
  • Illamående/kräkningar
  • Muntorrhet, smakförändringar
  • Diarréer, ”bubblig” mage
  • Klåda
  • Ödem
  • Sendrag, benkramper
  • Restless legs (”myrkrypningar”)
  • Giktbesvär
Åtgärder

Om patienten visar förvärrade symtom bör läkare kontaktas för ställningstagande till behandling och remiss till njursjukvård, alternativt kontakta den njurmedicinska mottagning som patienten tillhör.

Svängande blodtryck

Patienter i dialysbehandling kan ha svängande blodtryck och problem med vätskebalansen. Det är inte ovanligt att man under de närmaste timmarna efter avslutad HD-behandling upplever trötthet och yrsel. Blodtrycksfall (och någon gång svimning) kan förekomma, oftast relaterat till stor vätskedragning under dialysbehandlingen.

Åtgärder

Blodtryckskontroll. Sedvanliga åtgärder mot blodtrycksfall.

Vård av AV-fistel eller AV-graft

  • Arteriovenös fistel är en kirurgiskt skapad sammankoppling av en artär och en ven, vanligen mellan A. Radialis och V. Cephalica på underarmen strax ovanför handleden, som läggs under huden. En välfungerande AV-fistel eller AV-graft är nödvändig för patientens livsuppehållande hemodialysbehandling.
  • För att inte skada AV-fisteln eller AV-graftet får inte blodtrycksmätning eller provtagning utföras eller injektioner ges i den arm där AV-fisteln eller AV-graftet är belägen. AV-fisteln eller AV-graftet kan upphöra att fungera om den utsätts för stas.
Problem med AV-fistel eller AV-graft
  • Misstanke om att AV-fistel upphört att fungera, det vill säga man kan inte palpera eller auskultera svirrande pulsar över denna
  • Nedsatt cirkulation i handen på den arm som försetts med AV-fistel (kall hand, missfärgning och/eller känselbortfall)
  • Blödning i/vid AV-fistel
  • Misstanke om infektion
Åtgärder

Njurmedicinska kliniken ska kontaktas akut.

Vård av CDK

Patienter i hemodialysbehandling kan ha en central dialyskateter (CDK). Denna läggs om och instilleras med antikoagulantia regelbundet av sjuksköterskor på dialysmottagning. Se Hemodialys i Vårdhandboken.

Problem med CDK
  • Förband vid CDK har lossnat. Åtgärd:
    • Förstärk förbandet eller lägg på ny steril kompress samt plastförband typ Tegaderm över
    • Kontakta aktuell dialysmottagning
  • Blödning i/vid CDK. Åtgärd:
    • Kontakta aktuell dialysmottagning

Vård av PD-kateter

  • En peritonealdialys-kateter (PD-kateter) är en kirurgiskt placerad kateter som ger access till bukhålan och möjliggör PD-behandling. Genom denna fyller man på och tappar ut dialysvätska minst 3-5 gånger per dygn.
  • Det är av största vikt att PD-katetern läggs om och bandageras på ett sätt som minskar risken för infektioner.
  • Viktiga aspekter vad gäller vård av PD-kateter är omläggning av PD-kateter enligt gällande PM (vanligen 2 gånger per vecka), ren och hygienisk miljö runt patienten, även i hemmet samt att undvika obstipation. Se Peritonealdialys i Vårdhandboken.
  • Ibland kan dessa patienter behöva hjälp med PD-behandling av en distriktssköterska, hemsjukvård eller ASIH. Detta sker efter kontakt/remiss från aktuell PD-mottagning som då ansvarar utbildning, utbildningsmaterial och stöd till behandlande distriktssköterska.
Problem med PD-kateter

Misstanke om infektion vid/eller funktionsproblem med PD-kateter.
Infektion kan leda till peritonit, tunnelinfektion och i svåra fall till PD-kateterns borttagande.

Åtgärder
Förebyggande åtgärder
  • Omläggning av PD-kateter enligt gällande PM (vanligen 2 gånger per vecka)
  • Ren och hygienisk miljö runt patienten, även i hemmet
  • Undvika obstipation

Undernäring

Patienter med kronisk njursvikt kan löpa risk för undernäring bland annat relaterat till nedsatt aptit och symtom från mag-tarmkanalen.

Patienter i dialysbehandling riskerar även undernäring.

Åtgärder

En del patienter får specialkost och/eller näringstillskott som en del av sin behandling. Denna kost ordineras alltid av njurmedicinsk specialistläkare i samarbete med dietist med specialkunskap.

Förstoppning

Patienter med njursvikt i PD-dialysbehandling - obstipation kan leda till försämrat flöde i PD-kateter och i svåra fall reoperation av PD-kateter.

Åtgärder

Sedvanliga råd för att förebygga och behandla obstipation som motion, fiberrik kost och laxantia (i första hand Laktulos eller Movicol). Försiktighet med andra bulkmedel eftersom dessa kan medföra ett alltför högt vätskeintag.

Inaktivitet och risk för nedstämdhet

Patienter med njursvikt upplever trötthet och orkeslöshet och riskerar att bli inaktiva. Risk för avståndstagande, apati och nedstämdhet relaterat till den oro och ångest som kan uppstå vid vetskapen om kronisk sjukdom och beroendet av livslång behandling.

Åtgärder

Uppmuntra till ökad fysisk aktivitet efter individuella förutsättningar. Rapportera tecken på depression till läkare.

Smärtor

Exempelvis vid gikt.

Åtgärder

Smärtbehandling. Personer med njursvikt ska undvika att ta NSAID-preparat eftersom dessa kan bidra till ytterligare försämring av njurfunktionen. Konsultera läkare för alternativ behandling.

Rubbning i vätskebalansen: Intorkning

Såväl övervätskning som intorkning bör undvikas hos personer med njursvikt. Intorkning exempelvis i samband med kräkningar, diarréer eller vid varmt väder i kombination med för litet vätskeintag.

Åtgärder
  • Öka vätskeintaget
  • Kontrollera urinmängden.
  • Konsultera läkare för eventuell tillfällig utsättning av ACE-hämmare, angiotensinhämmare, diuretika, SGLT2-hämmare och metformin. Patientinformation (Janusinfo)
  • Kontrollera blodtryck
Uppföljning

Patienter i dialysbehandling löper extra stor risk för rubbad vätskebalans och intorkning. Kontakta aktuell dialysmottagning för diskussion om åtgärder.

Njurtransplanterade patienter som inte får i sig sina immunhämmande läkemedel på grund av kräkningar måste oftast läggas in (på infektionsklinik i första hand) för behandling. Kontakta njurmottagning för råd.

Rubbning i vätskebalansen: Övervätskning

Övervätskning visar sig som till exempel svullnad/ödem, hastig viktuppgång, hosta i horisontalläge, andnöd.

HD-dialyspatienter har ofta vätskerestriktion beroende av hur stor urinproduktion man har. Om patienten inte har någon egen urinproduktion är vätskeintaget begränsat till max cirka 1000 ml per dygn.

Kontrollera
  • Blodtryck
  • Urinmängd
  • Eventuella ödem
  • Viktutveckling
Åtgärder

Råd till försiktighet vad gäller vätskeintag och salt mat.

Patient som ännu inte har regelbunden dialysbehandling: Vätskedrivande läkemedel (furosemid). Eventuellt njurmedicinsk konsultation.

Patient med regelbunden dialysbehandling: Kontakta aktuell dialysmottagning för diskussion om åtgärder.

Blödningsrisk

Under HD-behandling tillförs antikoagulantia intravenöst. Blödningar i gastrointestinalkanalen är relativt vanliga hos dessa patienter.

Åtgärder

Blödningsbenägenheten bör beaktas vid operativa ingrepp, tandläkarbesök och vid intramuskulära injektioner. Ingrepp bör inte utföras samma dag som dialysbehandling sker.

Transplanterad patient med magsjuka eller infektion

Vid magsjuka eller infektion hos njurtransplanterad patient ska njurmedicinsk mottagning/infektionsakut kontaktas skyndsamt.

Nutrition - kostbehandling

Kostbehandling genomförs alltid på ordination av njurmedicinsk specialist och i samarbete med dietist.

Vid avancerad njursvikt (CKD stadium 4-5)

Många patienter med avancerad njursvikt (CKD stadium 4-5) är ordinerade energirik, proteinfattig kost för att lindra symtom och om möjligt ytterligare skjuta fram tidpunkten för dialysstart.

Vid dialysbehandling

Patienter i dialysbehandling är ordinerade proteinrik kost.

Patienterna bör ofta vara försiktiga med intag av fosfat- och kaliumrik föda samt vätska.

Njurtransplanterade

Normalkost.

Läkemedelsordinationer

Vid avancerad njursvikt, CKD stadium 4-5

Patienter med avancerad njursvikt är ofta multisjuka och kan ha viss kognitiv påverkan till följd av uremi. DSK/hemsjukvård/hemtjänst kan komma att engageras för administrering av läkemedel vid behov. Se också vårdprogram Njursjukdom – nedsatt njurfunktion och/eller albuminuri.

Dessa patienter är ofta ordinerade många olika preparat. Det är mycket viktigt att ordinationen följs, eftersom det har betydelse dels för att korrigera de rubbningar som uppstått till följd av njursvikten, dels för att bromsa fortsatt försämring av njurfunktionen.

Följande läkemedelsgrupper ordineras vanligen vid avancerad njursvikt (CKD stadium 4-5):

  • Läkemedel mot hypertoni och/eller proteinuri (exempelvis ACE-hämmare eller angiotensin II-antagonister)
  • Läkemedel mot proteinuri – SGLT2-hämmare - läkemedel för att behandla diabetes och bromsa njurförsämring (används även på patienter utan diabetes mellitus)
  • Urindrivande läkemedel (i första hand furosemid)
  • Läkemedel mot anemi:
    • Järn peroralt eller intravenöst (begränsad kur)
    • Erytropoesstimulerande medel ges vanligtvis i form av subkutana injektioner (tillsvidarebehandling). Inom njursjukvården uppmuntras patienten till att själv administrera dessa injektioner.
  • Läkemedel mot rubbningar i kalk-/fosfatbalansen:
    • Viktigt att fosfatbindare tas tillsammans med fosfatrika måltider (det vill säga proteininnehållande mat) - oavsett tid på dygnet
    • D-vitamin (kolekalciferol är rekommenderat på Kloka listan)
  • Blodfettssänkande läkemedel
  • Läkemedel mot acidos
  • Läkemedel mot hyperkalemi

Läkemedelsordinationer vid HD-behandling

Läkemedelsordinationerna förändras ofta när patienten börjar med dialysbehandling.

En del läkemedel är olämpliga att ta omedelbart före en HD-behandling ska startas, till exempel vissa typer av blodtryckssänkande medel och antibiotika. Det är därför viktigt att konsultera aktuell dialysmottagningen om vilka läkemedel som kan ges innan patienten kommer till behandling.

Läkemedel ordinerade till njurtransplanterade patienter

Immunhämmande läkemedel efter njurtransplantation måste intas dagligen, koncentrationen följs regelbundet. Interaktion med andra läkemedel vanligt, vilket bör beaktas vid insättning.

Patientinformation

  • Njurmedicinsk specialistvård erbjuder patientutbildning, seminarier och rådgivande/motiverande samtal - individuellt eller i grupp. Patientutbildningen och rådgivande samtal ska ge sjukdomsrelaterad kunskap. Även diskussion kring riskfaktorer, hälsofrämjande faktorer, egenvård och medicineringen ingår. Läs mer på e-hälsostödet Njurdagboken
  • Patientinformation ges kontinuerligt om olika alternativ för njurersättande behandling, d.v.s. dialys och njurtransplantation.
  • Patienter som planeras för hem- eller självdialys genomgår särskilt träningsprogram för att självständigt kunna hantera behandlingen.

Kvalitetsindikatorer

Njursjukvården registrerar kontinuerligt kvalitetsindikatorer i Svenskt Njurregister (SNR).

Omvårdnadsrelaterade indikatorer:

  • Blodtryck
  • Vikt/BMI
  • PROM/hälsorelaterad livskvalitet (RAND-36)
  • Patientundervisning
  • Planering njurersättande behandling
  • Accesser
  • Nutrition

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?