Ett nära samarbete mellan distriktssköterska/sjuksköterska och läkare är grundläggande för god vård vid kateterbehandling då många problem är både av medicinsk och av omvårdnadsmässig art. Vid upprepade eller svåra kateterrelaterade problem bör patienten remitteras till specialist/urologisk klinik.
Kateter åker ut
- Ballong av helsilikon krymper om den är fylld med sterilt vatten
- Stenar i urinblåsan kan skära sönder kateterballongen
- En kraftig sammandragning av urinblåsan kan "skjuta ut" katetern
Åtgärder
- Kontrollera silikonkateterns ballong med tätare intervall alternativt fyll med steril glycerin avsedd för kateterballong
- Inspektera katetern: Är det hål i ballongen eller fattas delar av den?
- Vid trasig kateterballong sköljs urinblåsan fri från eventuella stenar eller flagor
- Överväg intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter
- Diskutera med läkare om ställningstagande till översiktsröntgen eller ultraljud vid misstanke om blåssten, alternativt remiss till urolog för cystoskopi. Ställningstagande till farmakologisk behandling för att dämpa urinblåsans aktivitet (anti-kolinergika)
Stopp i katetern
Stoppet kan orsakas av:
- Knickad kateter eller påsslang
- Att katetern glidit ned i urinröret
- Grumlig urin
- Konkrement av varierande storlek och konsistens eller blodkoagler
Bedömning
Bilda en uppfattning om orsaken till stoppet och hur ofta det förekommer. Kontrollera slangar och kateterläge.
Åtgärder
- Överväg blåssköljning
- Överväg byte av kateter
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
- Överväg byte av katetermaterial, eventuellt byte av katetergrovlek (Ch 12-14-16)
- Överväg intermittent kateterisering
- Diskutera med läkare om regelbunden blåssköljning med natriumklorid eller lösning med citronsyra (Uro-Tainer) eller annan åtgärd vid ofta återkommande stopp
Kateterballong går inte att tömma
Bedömning
Försök att lokalisera stoppet. Hindret kan orsakas av klämma som förstört kanalen eller en flaga i kateterballongen alternativt att ballongen belagts med konkrement.
Åtgärder
- Fyll ballongen med ytterligare 1-2 ml sterilt vatten och försök därefter långsamt tömma den
- Ha tålamod vid tömning av ballongen, det kan ta flera minuter
- Håll i kateterns förgrening. Pricka och töm kanalen till ballongen med hjälp av 10 cc-spruta och intramuskulär nål
- Kontakta läkare alternativt specialistklinik Efter läkarordination kan 2-4 ml medicinsk bensin snabbt sprutas in i kanalen vilket smälter gummit. Urinblåsan bör vara fylld med 100-200 ml sköljvätska inför ballongsprängning och sköljas rent efteråt för att minska risken för den kemiska cystit som förorsakas av medicinsk bensin
Trängningar med/utan läckage
Bedömning
Kan vara symtom på alltför koncentrerad urin, felaktigt fixerad eller igensatt kateter, förstoppning, slemhinneatrofi, uretrit, cystit, blåssten, överaktiv eller en liten urinblåsa. För stor ballong irriterar blåsbotten medan en för liten ballong kan irritera urinröret. Bedöm förekomst av urinvägsinfektion.
Åtgärder
- Kontrollera ballongens läge och storlek
- Överväg blåssköljning
- Åtgärda förstoppning
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
- Överväg rekommendation av egenbehandling med lokalt lågdosöstrogen till kvinnor efter menopaus
- Överväg byte av katetermaterial till hydrogelbelagd latex eller helsilikon
- Överväg byte av kateter till mindre grovlek (lägst 12 ch för vuxen)
- Överväg möjlighet till intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter
- Diskutera vidare utredning och åtgärder med läkare:
- Urinodling, se Urinprovtagning i Vårdhandboken
- Antikolinergika för att dämpa överaktiv urinblåsa
- Översiktsröntgen eller ultraljud vid misstanke om blåssten
- Remittering till urolog för cystoskopi vid misstanke om blåssten eller förändring i urinblåsan
Blod i urin
Det är vanligt med mindre blödningar vid kateterbehandling. Även en liten blödning orsakar tydlig missfärgning av urinen.
Större, färsk blödning kännetecknas av tjock, "ketchup"-liknande urin och koagler. Blodkoagler i urin kan orsaka stopp i avflödet.
Bedömning
Bedöm blödningens omfattning och varaktighet. Klassificera koncentrationen av blod i urinen, särskild sticka finns - Hemostick. Bedöm förekomst av urinvägsinfektion.
Åtgärder
- Förekomst av blod i urin bör alltid rapporteras till läkare. Vid en större blödning kontaktas ansvarig läkare snarast
- Katetern ska vara öppen till påse
- Skölj urinblåsan ren från koagler
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
Missfärgad urin
Mörkgul, koncentrerad urin vid uttorkning - "Portvinsfärg" - kan fås vid förhöjd bilirubinhalt i blodet. Rosa eller röd vid blödning, efter intag av rödbetor eller vissa läkemedel. Materialet i urinuppsamlingspåsen kan blåfärgas av vissa bakterier.
Bedömning
Kontrollera vätskeintag, diagnos, intag av ordinerade läkemedel och föda.
Åtgärder
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
- Informera om varför missfärgning av urinen kan uppkomma
- Bedöm förekomst av symtom på urinvägsinfektion
Grumlig urin
Grumlig urin kan bero på saltutfällning, konkrement eller bakterier och försvåras ofta om patienten är helt sängbunden.
Åtgärder
- Kontrollera att det är fritt avflöde av urin
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag för att "spä ut" urinen
- Överväg blåssköljning
- Bedöm förekomst av urinvägsinfektion
- Överväg byte av katetermaterial till hydrogelbelagd latex eller silikon
- Överväg möjlighet till intermittent kateterisering
- Diskutera vidare utredning och åtgärder med läkare
Illaluktande urin
Kan bero på att urinen är koncentrerad, tex på grund av litet vätskeintag, bakterier eller sjukdom, tex diabetes. Dålig lukt kan också orsakas av läckage eller bristande hygien.
Bedömning
Bedöm förekomst av UVI-symtom.
Åtgärder
- Kontrollera patientens vätskeintag
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
- Undersök förekomst av läckage (se ovan)
- Ge råd om hygien
- Rådgivning och översyn av hjälpmedel
Sveda/Smärta
Sveda och/eller smärta kan bero på:
- Irritation av katetern
- Stopp
- Konkrement
- Kateterballong placerad i urinröret
- Infektion
- Slemhinneatrofi
- Förstoppning
Bedömning
Utred orsaken:
- Bedöm förekomst av urinvägsinfektion
- Kontrollera kateterballongens läge
- Bedöm tarmfunktion
Åtgärder
- Överväg Blåssköljning
- Vinkla penis och kateter uppåt hos mannen med hjälp av åtsittande kalsong eller tejp
- Överväg rekommendation av egenbehandling med lokalt lågdosöstrogen till kvinnor efter menopaus
- Överväg byte av katetermaterial till hydrogelbelagd latex eller helsilikon
- Överväg byte av kateter till mindre grovlek (lägst 12 ch för vuxen)
- Överväg intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter
- Ge råd/åtgärda förstoppning
Feber/frossa
Nedre urinvägsinfektion (cystit ) kan orsaka temperaturstegring till cirka 38° C. Övre urinvägsinfektion (pyelonefrit ) medför ofta feber >39° C och frossa.
OBS! Risk för urosepsis föreligger, särskilt vid pyelit och vid samtidigt stopp i katetern, se UVI nedan.
Åtgärder
- Kontakta läkare
- Kontakta läkare snarast om patienten har frossa eller hög feber
- Kontrollera alltid att det är fritt avflöde av urin samt låt katetern vara öppen till påse
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag under förutsättning att det är fritt avflöde av urin
Bakteriuri/urinvägsinfektion (UVI)
Bakterier i urin förekommer så gott som alltid i samband med kvarliggande urinkateter. Antibiotika sätts endast in om patienten har infektionssymtom eller om särskild risk finns för uppåtstigande eller allmän infektion.
Bedömning
Symtom på urinvägsinfektion: Feber, allmänpåverkan, besvärande trängningar, sveda/smärta, grumlig och/eller illaluktande urin.
OBS! Hos äldre personer kan symtomen vara atypiska såsom trötthet och förvirring.
Åtgärder
- Symtomfri bakteriuri behandlas inte
- Ge vid behov råd om ökat vätskeintag
- Vid symtom ska katetern vara öppen och läkare kontaktas
- Överväg möjlighet till intermittent kateterisering
- Uteslut andra orsaker till symtomen
- Byt kateter högst 2-3 dagar efter att antibiotika satts in mot urinvägsinfektion. Detta för att avlägsna överlevande bakterier som finns i den biofilm som bildas på katetrar
Otrygghet
Okunnighet om kateterbehandlingen och osäkerhet om vart man kan vända sig med frågor och problem skapar otrygghet.
Åtgärder
- Muntlig och skriftlig information om indikation, funktion, tillbehör, skötsel och vem som kan kontaktas vid frågor och problem
- Följ upp patientens upplevelse av kateterbehandlingen
- Anpassa både behandling och tillbehör efter patientens önskade aktiviteter
- Undervisa om observationer och enkla kontroller, se rubrik Patientutbildning"
Integritetsstörning
För många människor är behandling med en slang i underlivet djupt integritetsstörande – ibland i högre grad om urinuppsamlingspåse måste bäras. Livssituation, fritidsintressen, fysiska aktiviteter, sociokulturell bakgrund och kroppsuppfattning är några faktorer som har betydelse för den personliga integriteten.
Åtgärder
- Var uppmärksam på problemet
- Ge stöd och vid behov kompletterande information
- Överväg intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter
- Överväg kateterventil i stället för urinuppsamlingspåse
- Utvärdera och anpassa tillbehör
Sexualitetsstörning
Kateterbehandling, i synnerhet urinrörskateter, påverkar både den sexuella funktionen och den sexuella identiteten.
Åtgärder
- Var uppmärksam på och öppen inför problemet
- Beakta patientens självuppfattning, sociokulturella bakgrund, livssituation och eventuella fertilitetsönskan
- Överväg intermittent kateterisering eller suprapubisk urinkateter. Vid sexuell aktivitet kan urinrörskateter tas ut och en ny sättas senare efter en i förväg uppgjord rutin