Prediabetes - omvårdnad

Medicinskt område:
Endokrina organ

Ansvarsområde

Distrikts-/sjuksköterskans uppgift är att

  • Upptäcka personer med risk att utveckla prediabetes samt bidra till kontinuitet och uppföljning enligt lokala rutiner.
  • Ge personcentrerat stöd till personen med prediabetes med hänsyn till individens val och livssituation.
  • Stärka personens egna resurser till egenvård och förändrade levnadsvanor.
  • Ge fortlöpande stöd och utbildning till personen och närstående samt erbjuda gruppbaserad utbildning.
  • Ge stöd till personen att genomföra behandling och uppföljningar enligt gällande vårdprogram.
  • Samverka med ansvarig läkare och andra berörda professioner gällande vård och behandling som rör personen med prediabetes.
  • Uppmärksamma och agera utifrån förändringar i tillståndet prediabetes.

Vårdteam

För att nå helhetssyn och kvalitet i diabetesvården behöver alla patienter ha tillgång till ett vårdteam som har utbildning inom prediabetes- och diabetesområdet. Vårdteamet bör omfatta läkare och sjuksköterska och om möjligt även samverkan med dietist, fotterapeut, fysioterapeut och kurator/psykolog.

Utredning

Omvårdnad vid prediabetes handlar om att stödja individen utifrån ett personcentrerat sätt.

  • Utforska och kartlägg personens levnadssituation vid första besöket och vid återbesöken fortlöpande.
  • En social anamnes ger värdefull upplysning för det fortsatta bemötandet i att ge stöd och fortlöpande utbildning.

Bedömning

Bedömningsinstrument

Omvårdnad

Omvårdnadsbehov

Identifiera omvårdnadsbehov tillsammans med personen. Omvårdnadsbehovet styrs av det personen med prediabetes har möjlighet att fokusera på just för tillfället.

Diskutera:

  • Syn på och upplevelse av tillståndet.
  • Behov av stöd till hälsosamma levnadsvanor som fysisk aktivitet, mat, tobak, alkohol.
  • Förmågan att hantera egenvård.
  • Kunskap, motivation och egenvårdskapacitet. Behov av utbildning.
  • Behov av annat stöd som till exempel dietist, fysioterapeut.

Omvårdnadsdiagnos

  • Omvårdnadsdiagnosen är en precisering av vad omvårdnaden skall fokusera på. Diagnosen bör utgå från personens aktuella omvårdnadsbehov för att skapa egenvårdsbalans.
  • Identifiera tillsammans med personen, behov, problem eller risker i dagligt liv och bekräfta befintliga resurser. Exempel på diagnos: Låg fysisk aktivitet R/T smärta i fötterna L/T ohälsosamma levnadsvanor (Ehnfors, Ehrenberg och Thorell-Ekstrand, 2002).

Exempel på koder: ICNP-koder

Omvårdnadsplan

  • Omvårdnadsplanen bör planeras utifrån personens livssituation, förmågor och resurser för att bästa fysiska och psykiska balans uppnås.
  • Det är personen med prediabetes som själv har huvudansvaret för den dagliga hanteringen och uppföljningen av tillståndet - därför är patientutbildningen en viktig del i behandlingen.

Omvårdnadsmål

  • Utifrån personens behov/förmågor/resurser sätta upp delmål och mål gemensamt.
  • Dokumentera målen i journal samt skriftligt till personen.

Dokumentation

  • Använd diagnosen R730B.
  • Sätt omvårdnadsdiagnos samt iterera tidigare diagnos prediabetes och andra diagnoser som har koppling till besöket, till exempel hjärt- och kärl sjukdom, fetma.
  • Sätt KVÅ-kod enligt riktlinjer.
  • Om personen har sjukdomen Obesitas (Fetma) BMI över 30, är det viktigt att diagnos sätts (E66) samt att en behandlingsplan upprättas. Se även för stöd och fortbildning om Obesitas: Kunskapsteam Obesitas.

Behandlingsmål

  • Det övergripande målet för screening och behandling av prediabetes är att förhindra eller fördröja utvecklingen av typ 2-diabetes samt att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
  • Genom att öka kunskapen hos personer med prediabetes om tillståndet, betydelsen av fysisk aktivitet, bra matvanor och tobaksstopp, kan insjuknandet i diabetes förebyggas.

Förebyggande åtgärder

Minst en gång per år följs dessa parametrar upp av distriktsköterska:

  • HbA1c: Visar ett genomsnittsvärde för glukosnivåerna under 6-8 veckor. Mäts i mmol/mol till skillnad från blodsockret som mäts i mmol/l.
  • fP- Glukos.
  • Vikt: För personer med övervikt eller fetma kan en bibehållen viktnedgång på 5-10 procent förbättra den metabola kontrollen. Behöver man gå ner i vikt är det bra om man ser detta som en speciell behandlingsdel och inte bara som en del i ”hälsosamma matvanor”. Viktreduktion kräver struktur, långsiktighet och multimodal behandling, gärna i team, för att man skall kunna vidmakthålla uppnådd ny lägre vikt. Se även Övervikt och fetma hos vuxna
  • Midjemått: Minskat midjemått minskar insulinresistensen.
  • Blodtryck: Kostrådgivning och stöd till fysisk aktivitet för att främja viktminskning som kan leda till blodtrycksreduktion. Hos personer med essentiell mild till måttlig hypertoni kan pulshöjande träning sänka blodtrycket cirka 5-7 mmHg.
  • Levnadsvanor.
  • Patientbroschyr - levnadsvanor vid prediabetes
  • Vårdgivarbroschyr - levnadsvaneförändring vid prediabetes

Levnadsvanor

Levnadsvaneförändring är basen för både primär och sekundärprevention. Ett samstämmigt budskap från hela vårdteamet har betydelse för att personen ska få det stöd hen behöver för att lyckas förändra sina levnadsvanor.

  • Se över levnadsvanor tillsamman med personen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.
  • Ge fakta om insulinresistens och innebörden av blodsockernivåer. Diskutera det som kan påverka tillståndet och riskfaktorer (till exempel risk för diabetes, hjärt-och kärlsjukdom, fetma, hypertoni, hyperlipidemi).
  • Fokusera på den levnadsvaneförändring personen själv önskar ta itu med.

Matvanor

Att ändra matvanor kan ge stora hälsovinster. Hälsosamma matvanor kan stabilisera blodsockret, ge förbättrad metabol kontroll och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom genom att påverka bland annat vikt, blodfetter, blodtryck och blodsockerkontroll i positiv riktning. Behöver man gå ner i vikt är det bra om man ser detta som en speciell behandlingsdel och inte bara som en del i ”hälsosamma matvanor”. Se avsnittet ovan om vikt.

Det finns många hälsovinster med näringsbalanserade matvanor för alla individer oavsett ålder och hälsostatus. Samtal om matvanor till personer med prediabetes bör ges via ett kvalificerat rådgivande samtal (prioritet 2, enligt Socialstyrelsen) Att föra ett kvalificerat rådgivande samtal förutsätter både ämneskunskap och utbildning i en samtalsmetod eller teori.

De kostmönster som det finns vetenskapligt stöd för har flera gemensamma nämnare:

Matvanor är en primär och initial del i behandlingen vid prediabetes. Det finns vetenskapligt stöd för flera så kallade ”kostmönster” som är positiva vid diabetes (1,2), och kan även rekommenderas vid prediabetes

För att matvanor skall vara hållbara över tid behöver de utgå från individens önskemål och möjligheter. Uppmuntra alla initiativ från personen gällande förändringar mot mer hälsosamma matvanor, hur små dessa än förefaller. Tänk på att för många sköra äldre personer med prediabetes är risken för undernäring och undervikt stora och kostråden behöver då anpassas efter detta.

I foldern Kost vid diabetes - en vägledning till hälso- och sjukvården Socialstyrelsen (2) finns exempel på olika inriktningar av hälsosamma matvanor. Dessa kan anpassas efter individens kulturella, ekonomiska och personliga möjligheter. Aktuell forskning ger speciellt stöd för matprofil med inriktning ”medelhavskost” samt ”nordisk kost” med samma inriktning baserat på nordiska livsmedel.

Kostfaktorer som är viktiga:

  • Måltidsrytm och medveten planering av livsmedelsval och måltider.
  • Kolhydratmängden och kvalitén på kolhydraterna har stor påverkan på hur blodsockersvaret blir efter måltid.
  • Fördelning av maten (tallriksmodell och liknande).
  • De fibrer som finns i grovt helkornsbröd, grönsaker, rotfrukter och baljväxter fungerar som broms och gör att blodsockerhöjningen blir långsammare.
  • Att äta grönsaker och frukt naturellt är bättre än att dricka juice av dessa.
  • Att främst dricka vatten som törstsläckare och som måltidsdryck. Söta drycker, alkohol och mjölk innehåller också kolhydrater.
  • Fettkvalitet före fettkvantitet.
  • Se över saltintaget.
  • Prioritera de grönsaker som innehåller mycket näring och fiber och ät mindre av isbergssallad, gurka, majs och liknande.

För att underlätta för dig och personen med prediabetes, erbjud gärna kontakt med dietist inom primärvårdsrehabilitering som en möjlighet att fråga mer om matvanor och livsmedelsval.

Ge personen med prediabetes de bästa förutsättningarna att skapa de matvanor som passar hen bäst.

Kunskap och självbestämmande ökar motivationen att nå sina uppsatta mål om att exempelvis äta mer hälsosamt.

Sammanfattande: Välj ofta grönsaker, bladgrönsaker, kål, lök, rotfrukter, fullkorn, frukt, nötter, fröer, baljväxter (bönor och linser) och fisk. (1,2,3,4)

Att äta dessa livsmedel regelbundet, balanserade portioner, samt vatten som prioriterad dryck, kan vara en fullt tillräcklig kostförändring.

Länkar

Fysisk aktivitet

Under senare år har stillandesittande likställts som en lika stor riskfaktor för ohälsa och för tidig död.

Att vara fysiskt aktiv med ökad puls i form av rask promenad, cykling eller annan aktivitet anpassad till personens förmåga utgör en viktig del av behandlingen. Fysisk aktivitet har blodsockersänkande effekt, har effekt på insulinkänslighet och på sikt minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Fysisk aktivitet kan komplettera eller ersätta vissa läkemedel. Ibland är fysisk aktivitet den bästa medicinen där aktiviteten blir huvuddelen av personens handling. Rekommendationen idag är att vara fysiskt aktiv minst 150minuter/vecka.

Fysisk aktivitet på recept har visat god effekt för hälsosamma levnadsvanor. Alla legitimerade vårdgivare kan skriva ut fysisk aktivitet på recept, och bör följas upp enligt riktlinjerna. Se även Fysisk aktivitet på recept, Fysisk aktivitet och träning, Sundkurs

Tobak

Nikotin har en direkt hämmande effekt på insulinproducerande betaceller samt ökar insulinresistensen.

Åtgärd

Kort rådgivning om rökstopp kan kompletteras med nikotinersättningsmedel om personen önskar. Boka besök hos sjuksköterska för rådgivning/uppföljning. Se vårdprogram Tobaksbruk. Informera personen om Sluta röka linjen och erbjud remiss.

Munhälsa och tänder

Karies drabbar personer med prediabetes i samma utsträckning som friska personer men tandlossning (parodontit) är vanligare. Munhygienen är därför en viktig del av egenvården. Eventuellt råd om rökstopp.

Informera personen om att besöka tandläkare och tandhygienist regelbundet. Viktigt att personen informerar tandhälsan om sitt prediabetiska tillstånd.

Åtgärd

Kort rådgivning om rökstopp kan kompletteras med nikotinersättningsmedel om personen önskar. Boka besök hos sjuksköterska för rådgivning/uppföljning. Se vårdprogram Tobaksbruk. Informera personen om Sluta röka linjen och erbjud remiss.

Alkohol

Alkoholen påverkar alla vävnader i kroppen. Exempel på tillstånd som påverkas av alkoholen är till exempel hjärtkärl-sjukdomar, fetma, övervikt och diabetes. Rådgivning om alkohol, diabetes och behandling ges av alla vårdgivare. Se Riskbruk alkohol

Stress

Långvarig stress kan påverka blodsocker och blodtryck. Utforska stressfaktorer, personens upplevelse av sin psykosociala situation, privat och på arbetet. Informera om olika sätt till avslappning. Använd VAS-skala för gradering av stressnivå. Möjlighet att påverka sin situation följs upp. Vid behov remiss till kurator eller psykolog.

Sömn

Sömnstörningar, insomni och sömnapné kan påverka blodsocker och blodtryck. Utforska sömnvanor/-ovanor/-rubbningar, snarkningar/sömnapné, hjälpmedel. Det finns ett starkt samband mellan övervikt och sömnproblem/sömnapné. Vårdprogram Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) och Insomni hos vuxna.

Patientutbildning

Utbildningens främsta syfte är att ge personen kunskaper om sin sjukdom så att hen kan känna sig trygg och säker för att kunna hantera sin sjukdom i det dagliga livet

Individuell utbildning

  • Alla personer med prediabetes har rätt till individuell utbildning och möjlighet att ta upp frågor och problem som berör livet med tillståndet prediabetes.
  • Utbildningen bör ske fortlöpande och är lika viktig som den medicinska behandlingen
  • Utbildning innebär inte bara att förmedla fakta och ge information utan också om att bearbeta de känslomässiga påfrestningar och reaktioner som sjukdomen medför
  • Utbildningen är en förutsättning för att personen kan ta ställning till och genomföra levnadsvaneförändringar

Kulturanpassad utbildning

Information till personer från andra kulturer kräver hänsynstagande till kulturella livsmönster. Att ha kunskap om olika kulturers särdrag är av värde för att anpassa vården.

  • Ett bra sätt att skaffa sig kunskap är att ställa frågor om levnadsvanor, mat och fysisk aktivitet och liknande.
  • Språket är en avgörande faktor för att nå personen. Man bör använda tolk från tolkförmedling och endast i undantagsfall använda anhöriga som tolk.
  • Att använda enkla bilder är bra

Gruppbaserad utbildning

Det finns fördelar med att erbjuda utbildning i grupp till personer med prediabetes. Forskning visar att de är öppna för information/kunskap samt är motiverade att förändra sina levnadsvanor. Grupputbildning är ett arbetssätt som leder till att patienter delar erfarenheter och lär av varandra och är ett komplement till den individuella utbildningen. Detta gäller även personer med annan kulturell bakgrund och annat språk än svenska

Grupputbildningsmaterial

Akademiskt primärvårdscentrum, Kunskapsteam Diabetes har tagit fram ett komplett personcentrerat utbildningsmaterial för diabetes, som du som vårdgivare har tillgång till efter genomgången utbildning på enheten (APC).

Patientinformationsmaterial

Komplettera gärna muntlig utbildning med skriftligt material om prediabetes, samt om levnadsvanor som du finner under varje rubrik ovan.

Uppföljning

  • Uppföljningen sker utifrån individuellt behov.
  • Kallelse till distriktssköterska/sjuksköterska 1 gång/år för en årlig uppföljning av levnadsvanor samt HbA1C, blodsocker, vikt, midjemått, blodtryck.
  • Vid stabilt läge kallelse till läkare vartannat år.

Se även avsnitt Uppföljning i vårdprogram Prediabetes.

Kvalitetsindikatorer

  • Antal patienter med prediabetes registrerade på enheten

Referenser

  1. Ekman, I. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik. Liber.
  2. Ehnfors, M., Ehrenberg, A., Thorell-Ekstrand, I. (2021). VIPS-BOKEN. Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Studentlitteratur.
  3. Klang Söderqivst, B, Kneck, Å. (2018) ( 4:e uppl.). Patientundervisning. Studentlitteratur.
  4. Landin-Olsson, M. (red). (2020) Diabetes. Studentlitteratur.
  5. Svensk sjuksköterskeförening (Idwall, E red.) (2009). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Gothia förlag.
  6. Socialstyrelsen (2011). Kost vid diabetes - en vägledning för hälso- och sjukvården.
  7. Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. "Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosammamatvanor - stöd för styrning och ledning”.
  8. Wiklund, K (red). (2012). Omvårdnad vid diabetes. Studentlitteratur.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.

Har du frågor, förslag eller feedback?