Urininkontinens omvårdnad

Distriktsköterskan/sjuksköterskans uppgift är att:

För distriktssköterska/sjuksköterska med särskild kompetens innebär handläggning av patient med urininkontinens att kunna initiera utredning, delta i utredning, medverka i konservativ behandling och uppföljning av denna samt att bistå patient med kroniska besvär. Individuell utprovning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel är en viktig del av arbetet.

DSK ansvarar för de patient- och samverkansbehov som finns gällande förebyggande hälsovård, sjukvård och specifik omvårdnad.

Vårdnivå
Nivå 1: Primärvård
Nivå 2: Inkontinensmottagning med tillgång till uro- fysioterapeut
Nivå 3: Högspecialiserad vård i sluten och öppenvård

Vårdhandboken

Urininkontinens innebär urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett problem. Inkontinens förekommer i alla åldrar och hos bägge könen men är vanligare bland kvinnor och äldre. Inom äldreomsorgens särskilda boenden har 50-80 % urininkontinens.

Överaktiv blåsa innebär trängningar vanligtvis tillsamman med täta blåstömningar såväl dag som natt, ibland i kombination med inkontinens.

Urininkontinens är en av den vanligaste folkhälsosjukdomarna. Trängningsinkontinens, som exempel, är i en undersökning associerad med en 30% ökning av risken för frakturer. Upprepade studier har även visat på en flerfaldig riskökning för att utveckla depressioner.

Kostnaden i Sverige 1996 beräknas i SBU till 3,8-4,4 miljarder kronor. Kostnaderna för inkontinenshjälpmedel stiger och starkt för vart år. 1999 uppskattades kostnaden till 0,5 % av all hälso- och sjukvård och idag beräknas kostnaderna uppgå till ca 2%.

Orsaker

Orsak till urininkontinens kan vara kronisk sjukdom, graviditet och förlossning, övervikt, förändringar i urinrör, urinblåsa, stödjevävnad, muskulatur eller omkringliggande organ beroende på exempelvis infektion, förstoppning eller skador på nerver som styr blåsfunktionen. Bäckenbottensvaghet, prostataförstoring, strålbehandling/operationer i nedre urinvägarna eller neurogen skada/sjukdom kan alltså vara bakgrund till urininkontinens. Även ett för stort vätskeintag, läkemedel, psykologiska faktorer, stress, oförmåga att tolka signaler eller svårighet att ta sig till toalett kan bidra till inkontinensproblematiken.

Obs! Snabbt påkomna symtom kan vara tecken på tumörsjukdom i urogenitala organ.

Typer av inkontinens

• Ansträngningsinkontinens är ett urinläckage i samband med ökat buktryck, till följd av ansträngning, men utan ökat tryck i blåsa, där slutningsmekanismerna i urinröret inte räcker till
• Vid trängningsinkontinens sker läckaget i samband med en plötslig känsla av kraftig kissnödighet som inte går att behärska, ofta kombinerat med ett ökat tryck i urinblåsan. Se sid 14 överaktiv blåsa i Hålla tätt (ICS)
• Överaktiv blåsa innebär trängningar vanligtvis tillsamman med täta blåstömningar såväl dag som natt, ibland i kombination med inkontinens
• Blandinkontinens innebär en kombination av dessa symtom och förekommer oftast hos kvinnor
• Vid överrinningsinkontinens finns svårigheter att tömma blåsan med stora mängder residualurin som följd och där ytterligare urinproduktion innebär "droppen som får bägaren att rinna över"

Bedöm läckagets omfattning; påverkan på livsföring och livskvalitet; förväntan på behandlingsresultat; samt miktionsvanor med hjälp av ifyllda formulär och kompletterande frågor, se bilagor.

Kartlägg aktuella läkemedel och sjukdomar.

Urinsticka för bakterier och glukos.

Eventuellt:.

• Vårdhandboken 
  Blöjvägningstest/Läckagemätning (se bilagor)
• Resturinmätning
• Komplettering med vätskelista

Behandlingsmål

Målet för omhändertagande av patient som söker hjälp för inkontinensproblem inom primärvården bör vara:

• inget eller minskat urinläckage
• normaliserad eller förbättrad blåstömning
• att genom information, råd och stöd hjälpa patienten trots ev. kvarstående urininkontinens
• individuellt utprovade inkontinensskydd till dem som har ett långvarigt eller kvarstående behov av skattesubventionerade inkontinensskydd, se bilagor.
• rätt förskriven förbrukningsmängd

Konservativ behandling

Vårdhandboken 

• Allmän rådgivning,
• Bäckenbottenträning, individuellt eller i grupp.
• Toalettassistans. Ge information om anatomi och fysiolog. Hänvisa till 'Urininkontintens' hos vårdguiden, Sjukvårdsrådgivningen, se bilagor.
• Utvärdering och ställningstagande till iterering av antikolinergika och/eller lokalt östrogen.

Uppföljning/Utvärdering

• Uppföljning av inkontinensstatus och inverkan på livsföring
• Uppföljning och utvärdering av konservativ behandling. Vid uteblivet förväntat behandlingsresultat eller vid misstanke om sjukdom hänvisa till rätt vårdnivå inom primärvård eller specialistsjukvård.
• Utvärdering av inkontinenshjälpmedel, rätt skydd och användning

Ge information om anatomi och fysiolog. Hänvisa till 'Urininkontintens' hos vårdguiden, Sjukvårdsrådgivningen, se bilagor.

Sjukgymnast, uroterapeut eller distriktssköterska/ sjuksköterska/ barnmorska med särskild kompetens kan ge råd och anvisningar om hur man tränar. Iinstruktionsblad finns bland bilagorna.

Dålig lukt

Dålig lukt kan orsakas av urinvägsinfektion, gammalt läckage på kläder och inredning, bristfällig hygien. Bristfälligt inställd diabetes eller kraftigt koncentrerad urin kan också vara orsak till odör. För små inkontinensskydd.

Åtgärder

• Utvärdera behandlingsalternativ för inkontinensproblematiken
• Urinsticka
• Se över inkontinensskydd och hur de används
• Ge råd om hygien
• Ge råd om dryck och kost
• Ta kontakt med närstående/hemtjänst.
• Diskutera med läkare för vidare utredning

Sveda/Klåda

Kan bero på sköra slemhinnor i underlivet, svampinfektion, urinvägsinfektion, För intensiv eller bristfällig hygien, Inkontinensskydd med för liten uppsugningsförmåga eller som används för lång tid. Överkänslighet mot inkontinensskydd, tvättmedel eller material. Annan sjukdom, t ex exem eller diabetes.

Åtgärder

• Utvärdera behandlingsalternativ för inkontinensproblematiken
• Ta ställning till lokal östrogenbehandling för kvinnor efter menopausen
• Ta ställning till lokal svampbehandling
• Urinsticka
• Hygienrådgivning
• Ta kontakt med närstående/hemtjänst
• Diskutera med läkare för vidare utredning

Relationsproblem

Urininkontinens har tydliga effekter på livskvalitet och livsföring samt sociala kontakter. Koppling till sexualiteten är stark.

Åtgärder

• Utvärdera behandlingsalternativ för inkontinensproblematiken
• Var öppen inför problemet
• Se över hjälpmedel (sängskydd, sittunderlägg, urinuppsamlingskärl mm)
• Ge eller förmedla stöd från rätt vårdnivå (sjuksköterska, läkare, kurator, sexolog, psykoterapeut)

Fysisk inaktivitet

När fysisk aktivitet medför urinläckage kan lusten att promenera, utöva motion såväl som utförandet av vissa vardagssysslor minska.

Åtgärder

• Utvärdera behandlingsalternativ för inkontinensproblematiken
• Vara observant inför problemet
• Se över hjälpmedlen
• Ge stöd och hjälp att hitta lämplig aktivitetsnivå
• Diskutera med läkare för vidare behandling

Övervikt

Övervikt kan försämra urinläckage pga det ökade trycket mot urinblåsa och bäckenbotten. BMI (≥ 25 – övervikt, ≥ 30 – fetma).

Åtgärder

• Bedöm individens insikt och motivation till kostförändring
• Sjukdomar - behov av medicinsk bedömning
• Ge kost- och motionsråd
• Förmedla vid behov kontakt med dietist eller överviktsgrupp

Funktionshinder / Svårighet att ta sig till toalett

Svårighet att ta sig till toalett kan ha både rörelsehinder och rums-/ lokalmässiga orsaker, såväl som bristande förmåga att tolka kroppens signaler. Klädseln kan utgöra ett hinder. Stelhet i extremiteter efter sängläge kan hindra rörelseförmågan.

Åtgärder

• Gör en översyn av hjälpmedel för att ta sig fram och hitta till toalett
• Ge råd om klädsel som underlättar avklädning inför blåstömning
• Kontrollera toaletters åtkomlighet och toalettstolens utformning samt utrustning och hjälpmedel
• Förmedla eventuellt kontakt med arbetsterapeut

Alkohol

Alkohol ökar urinproduktionen och kan påverka kontrollförmågan av miktionen vilket kan medföra urinläckage men också urinstämma.

Åtgärder

• Informera om alkoholens effekt på blåsfunktion
• Ge alkoholrådgivning eller förmedla kontakt

Förstoppning / Avföringsvanor

En full tarm belastar urinblåsa och bäckenbotten vilket kan medföra svårighet att hålla urin. Kraftiga krystningar kan på sikt påverka bäckenbottenmuskulaturen negativt.

Åtgärder

• Följ upp tarmtömningsfrekvens, -konsistens och eventuella tömningsproblem
• Ge kost- och motionsråd
• Rekommendera tarmreglerande medel
• Diskutera med läkare

Stora / små urinvolymer

Stora dygnsvolymer medför ofta frekvent tömningsbehov. Små kan verka irriterande på urinblåsan pga urinens koncentration. Dygnsmängder mellan 1,2 - 2 liter rekommenderas vid urininkontinens.

Åtgärder

• Uteslut diabetes som orsak till stora urinmängder
• Ta reda på om patienten står på diuretika
• Kartlägg med miktionslista eventuellt med komplettering av vätskedagbok under minst två dygn, se bilagor.
• Ge råd om kost och dryck

Tömningsproblem

Alkohol kan ge plötslig urinstämma. Igångsättningssvårigheter, svag stråle och ofullständig tömningskänsla kan vara symtom på förstorad prostata eller annat tömningshinder.

Åtgärder

• Konsultera läkare
• Kontrollera resturin
• Tidsmiktion, se bilagor

Trängningar med kort anamnes

Dessa kan orsakas av till exempel urinvägsinfektion eller urinretention. Ett observandum är att trängningar med eller utan läckage med kort anamnes kan vara tecken på malignitet i prostata, äggstockar eller urinblåsa.

Åtgärder

• Urinsticka
• Konsultera läkare
• Kontrollera resturin

Första kontakten (om besök ej är inbokat)
Många patienter har, när de söker vård första gången, tagit ett stort steg bara genom att berätta om sin urininkontinens. Genom att på ett sakligt sätt informera, lyssna och stötta patienten har vi nått ett första delmål, medvetenhet om vad urininkontinens är och bekräftelse att de inte är ensamma i sin svåra och utsatta situation.

Vårdhandboken

• Informera om problemets vanlighet och boka tid för besök.
• Ge ev prover på inkontinenshjälpmedel.
• Be pat föra urinmätningslista/miktionslista i minst två dygn och anamnesformulär , inklusive livskvalitetsfråga .
• Urininkontinens, Kontroller

Bokat besök (avsätt minst 45 minuter)

Vårdhandboken

• Gör en bedömning av läckagets omfattning, se Bedömning ovan. Undervisa om anatomi och fysiologi.
• Utvärdering och eventuell förskrivning av hjälpmedel. Beräkna mängd för max tre månader.
•  Boka tid för läkarbesök för att få en inkontinensdiagnos och ställningstagande till behandling.

Kvalitetsutveckling kan betraktas som ett rörligt mål, en process som ständigt strävar framåt. Det gäller att ta tillvara mötet/det goda samtalet för att tillgodose det patienten tycker är viktigt samt möta patientens förväntningar, upplevelser av vården och det specifika problemet.