Arbetsterapeutens verksamhet syftar till att stärka patientens förmåga utföra sina dagliga aktiviteter i förhållande till sina möjligheter och till omgivningens krav, så att aktiviteterna kan utföras effektivt med liten ansträngning, samt säkert utan risk för skada.
Arbetsterapin skall utveckla patientens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och - i förekommande fall - kompensera den, så att patienten upplever en tillfredsställande grad av oberoende i sitt vardagsliv.
Utifrån patientens tidigare funktionsnivå och den arbetsterapeutiska bedömningen formuleras kort- och långsiktig mål. Målen sätts i samråd med patienten och ev närstående och utvärderas kontinuerligt.
Åtgärderna skall vara individ- och/eller miljöinriktade och avse aktiviteter i patientens dagliga liv. De kan bestå av träning och/eller kompensatoriska åtgärder och kan ske på klinik, i patientens hem och/eller i patientens närmiljö
Utredning av patientens tidigare och nuvarande aktivitetsförmåga inom områdena personlig vård, boende, arbete/utbildning och fritid görs i form av intervju, observation, test eller mätning. Aktivitetsanamnesen omfattar tidigare aktivitetshistoria, hjälpmedel och boendemiljö.
Genomförda åtgärder utvärderas: Åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder.
Arbetsterapeuten handleder också närstående och andra personer/vårdgivare.
De flesta arbetsterapeuter arbetar på sjukhus och vårdcentraler och på habiliterings- och rehabiliteringskliniker inom äldre- och handikappomsorg. Övriga återfinns inom hjälpmedelscentraler, arbetsmarknadsinstitut, företagshälsovård, hjälpmedelsföretag eller kriminalvård. Ett fåtal är fria yrkesutövare.
Behandlingen kan ske på klinik, i patientens hem och/eller i patientens närmiljö.
Arbetsterapeuten rapporterar över till nästa vårdinstans med ev rekommendationer för vidare behandling, t ex till hemtjänst.