Dietist

Dietistens uppgift är att ansvara för individuell utredning och behandling av nutritionsproblem i samråd med övriga vårdgivare i vårdteamet. I dietistens arbetsuppgifter ingår även att utarbeta rutiner på enheterna och att utbilda vårdpersonal. Kostbudskapet ska ges likartat av alla inom vårdteamet.

Ett gott nutritionsstatus är en av förutsättningarna för god hälsa, livskvalitet och rehabilitering. Malnutrition är ett allvarligt problem som kan ge ökad förekomst av komplikationer, ökat vårdbehov och vårdtyngd samt förlängda vårdtider.

Dietisten bidrar med

• ordination och förskrivning av näringsdrycker/ kosttillägg
• rekommendation av enteral/ parenteral nutrition
• handleda övriga vårdgivare i nutritionsomhändertagandet
• individuellt planerad uppföljning och eventuell överrapportering

Dietisten arbetar på remiss och har ansvar för individuell utredning och behandling av nutritionsproblem i samråd med övriga vårdgivare i vårdteamet. Gruppundervisning i egenvård kan komplettera individuell behandling.

Dietist finns inom akutsjukvård, geriatrik, öppenvård och hemrehabilitering. Vissa kommuner har också tillgång till dietist. Alla nutritionsåtgärder som fortsätter efter vårdtiden ska överrapporteras till nästa vårdgivare.

En nutritionsbedömning bör göras för att identifiera patienter som är malnutrierade eller i riskzonen för malnutrition. Nutritionsstatus bedöms av läkare eller sjuksköterska.

Malnutrition är ett allvarligt problem som kan ge ökad förekomst av komplikationer, ökat vårdbehov och vårdtyngd samt förlängda vårdtider. Det är viktigt att upptäcka riskpatienter tidigt eftersom det är lättare att förebygga malnutrition än att häva den.

Obs! Även en överviktig patient kan vara malnutrierad pga ett lågt eller bristfälligt energi- och näringsintag.

Följande bör ingå i bedömningen:

• vikt, längd och BMI
• viktförlust, vikthistoria
• mat- och vätskeregistrering, måltidssituation
• nutritionsproblem som påverkar energiintaget, t ex tidig mättnad, aptitlöshet, trötthet, felaktig konsistens på mat och dryck, andningssvårigheter, illamående och ascites.
• tandstatus

Såväl överviktiga som underviktiga kan vara malnutrierade, även om termen oftast används om underviktiga patienter och riskpatienten i regel är malnutrierad = underviktig:

Riskpatient

Undervikt

• BMI < 22 viktförlust 5% under en månad eller 10% under 6 månader
• Äldre < 70 år
  BMI < 20 viktförlust 5% under en månad eller 10% under 6 månader med nutritionsproblem
• > 70 år BMI < 22

Dietist bör kontaktas om patienten:

• har flera diagnoser som påverkar nutritionsstatus
• har kvarvarande nutritionsproblem trots åtgärder
• har en sviktande hemsituation vad gäller nutrition
• har nutritionsproblem som pågått under längre tid
• har behov av uppföljning av nutritionsinsatser
• har behov av särskilda näringsprodukter

Åtgärder
Behandling vid malnutrition och nutritionsproblem utgår från en individanpassad energi- och proteinrik kost och kan innefatta en eller flera av följande:

• måltidsfrekvens (små täta måltider och mellanmål utspridda över dygnet)
• anpassad konsistens (lättuggad för att spara energi, dryck kan behöva förtjockas etc)
• tillägg av vitaminer och/eller mineraler
• näringsdrycker/kosttillägg
• enteral nutrition och/eller parenteral stödnutrition
• måltidssituation (gott om tid, upprätt och stabil sittställning, vila efter maten)
• munvård

Ev salt- och vätskerestriktion utifrån läkarordination.

Övervikt BMI >30

Obs! Även en obes patient kan vara malnutrierad pga ett lågt eller bristfälligt energi- och näringsintag.

Åtgärder Tyngdpunkten i behandlingen av överviktiga personer bör läggas på beteendeförändringar och motivation att förändra matvanorna. Som rättesnöre rekommenderas 'normalkost' enligt Svenska näringsrekommendationer (SNR). Kostråden måste individualiseras och anpassas till patientens behov och förutsättningar.

Det är viktigt att tillsammans med patienten komma fram till realistisk målsättning för viktnedgången för att undvika orealistiska förväntningar och sämre följsamhet.

Se också övervikt.

Svenska näringsrekommendationer (SNR) är en 'normalkost' som rekommenderas för personer mer övervikt, hyperlipidemi, hypertoni och diabetes.

Åtgärder

• Kontroll av mängd och kvalitet på det dietära fettet är av stor betydelse om man skall påverka kroppsvikt, blodglukos, blodlipider och blodtryck
• Mättat fett skall utgöra <10% av energiintaget. Huvuddelen av fettintaget blir enkelomättat fett. Fleromättat fett kan uppgå till 10% av energiintaget. Det totala fettinnehållet i kosten bör i de flesta fall, framför allt vid övervikt, inte överstiga 30E% (energiprocent)
• Protein 10-15E%
• Huvuddelen av energibehovet, 55-60% rekommenderas komma från kolhydrater. Ökning av kolhydrater bör ske genom en ökning av andelen fiberrika livsmedel i kosten. Livsmedel med lågt glykemiskt index kan bidra till en förbättrad kontroll av blodglukos- och lipidnivåer.
• Ett måttligt intag av sackaros (>10E%) kan accepteras men bör då ingå i huvudmålen (5-10g/mål)
• Rikligt intag, minst 0,5 kg per dag, av grönsaker, rotfrukter, baljväxter och frukt bör uppmuntras på grund av deras hög innehåll av fiber och antioxidanter.
• Matintaget bör fördelas så jämnt över dagen som möjligt och helst inte variera alltför mycket från dag till dag
• Viss begränsning av saltintaget (<6g/dag)
• Alkohol – Man bör beakta energiinnehållet i alkoholhaltiga drycker