Vid en neuropsykologisk utredning undersöks delar av hjärnans olika förmågor systematiskt. Exempel på sådana förmågor (kognitiva funktioner) är: rumsuppfattning, språklig förmåga, logisk förmåga, perception, koncentrationsförmåga, planeringsförmåga, inlärningsförmåga, minne och psykomotorisk hastighet.
Undersökningen ger svar på hur eventuella skador i hjärnan yttrar sig, till skillnad från avbildningsmetoder som ger svar på frågan var skadan är belägen. I den neuropsykologiska utredningen ingår också samtal med patienten om dennes upplevelse av sin situation, både intellektuellt och känslomässigt. Neuropsykologisk utredning görs för att:
- ge en nyanserad beskrivning av en persons starka och svaga sidor. Detta kan vara av stort värde vid planering av rehabilitering och träning.
- när patientens medvetenhet om de eventuella egna svårigheterna och styrkorna ökar kan det underlätta förmågan att själv och tillsammans med psykolog eller annan rehabpersonal hitta specifika kompensatoriska strategier. Motivationen till rehabilitering kan också stärkas med ökad insikt i egna eventuella problem.
- lättare kunna ge stöd och råd till alla inblandade om hur de dagliga aktiviteterna kan utformas för att det ska fungera så bra som möjligt
- skapa möjligheter att göra senare bedömningar av eventuella förändringar av de kognitiva förmågorna.
- underlätta bedömningen av patientent omvårdnads- och hjälpbehov