KOL rehabilitering

Patient med KOL drabbas ofta av aktivitetsnedsättningar på grund av dyspné, nedsatt fysisk förmåga och rädsla/osäkerhet om sin aktivitetsförmåga. Arbetsterapeuten arbetar med inriktning mot dagliga aktiviteter för att lösa och/eller mildra de problem som sjukdomen medför.

Aktivitetsförmåga och delaktighet

ADL
Aktivitetsutförande inom områdena personlig vård, arbete/utbildning och fritid. Anpassningsstrategier, tidsanvändning. Förskrivning av hjälpmedel, träning med energibesparande arbetssätt, bostadsanpassningsåtgärder.

ex: Boendemiljö, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, hemtjänstinsatser.
Information ex KOL – skola

Kroppsfunktion

Dyspné, sekreteliminering, motivation, muskelstyrka, uthållighet.

Nutritionstatus

Patientens nutritionsstatus bör bedömas för att identifiera patienter som är malnutrierade eller i riskzonen för malnutrition. Nutritionsstatus bedöms av läkare eller sjuksköterska.

Vid KOL förekommer både överviktsproblem och malnutrition. Även en överviktig patient kan vara malnutrierad pga ett lågt eller bristfälligt energi- och näringsintag.

Övervikt
Övervikt utgör en belastning för en person med nedsatt andning. Kraftigt övervikt innebär ökad risk att utveckla sömnapnésyndrom och andra överviktsrelaterade sjukdomar.

Kraftigt överviktiga patienter med KOL bör få kvalificerad nutritionsbehandling för att påverka sin övervikt. Nutritionsbehandlingen vid övervikt och KOL följer gängse behandlingsplaner för övervikt.

Malnutrition
Malnutrition är vanligt vid KOL och kan uppträda redan vid halverad lungfunktion.

Undervikt och ofrivillig viktnedgång är vid KOL ett allvarligt tillstånd, förbundet med ökad infektionskänslighet och nedsatt muskelstyrka. Malnutritionen ökar i takt med ökande sjukdomsgrad och är en oberoende riskfaktor för förkortad livslängd till följd av KOL.

Riskpatient
Det är viktigt att upptäcka riskpatienter tidigt eftersom det är lättare att förebygga malnutrition än att häva den.

Stöd och hjälp

Social utredning och psykosocial bedömning
Diagnosen KOL innebär inte sällan ett trauma och krav på omställning i livsföringen. Sjukdomen påverkar både patient och närstående. Utredning och behandling i enlighet med behov.

Råd och hjälp i sociala, ekonomiska och juridiska frågor
Patienten kan behöva stöd i sina kontakter med myndigheter och andra organisationer.

Terapeutiska samtal
Samtal för stöd och bearbetning, under vårdtid - efter utskrivning.

Logopeden utreder och behandlar problem med patientens röst- och sväljfunktion, samt är behjälplig i de etiska ställningstaganden kring alternativa nutritionsvägar, t ex tidigare PEG-sättning hos KOL-patienter.

KOL-patienters problem med tal/andning - röstfunktion och sväljfunktion måste uppmärksammas medan patienten ännu är i tidig sjukdomsfas och orkar träna in fungerande tal- och sväljandningsmönster. I senare faser kan patienten vara så medtagen att ork inte längre finns för att ta till sig rekommendationer/ ändrade vanor.

Dysfagi
Vid KOL är koordinationen mellan andning och sväljning ofta störd med avvikande andningsmönster under sväljningen som följd, och därmed ökad risk för aspiration och malnutrition. Dysfagi förekommer hos 17% av KOL-patienterna. Omvänt kan dysfagi (dysfunktion i övre matstrupssfinkter, GERD etc) medföra förvärrande av KOL-symtomen. Eftersom lungorna är särskilt nedsatta/extra känsliga, med sämre förmåga att ta hand om aspirerad vätska, bör KOL-patienter utredas med avseende på dysfagi.

Nedsatt lungvolym kan bidra till den andfåddhet patienterna ofta upplever när de äter, ibland åtföljt av kvävningskänsla som leder till rädsla/ångest.

KOL-patienter använder ofta kompensatoriska sväljtekniker (tidigare och förlängd luftvägsstängning), som kan både vara tids- och energikrävande. De sväljer ofta genom att avbryta inandningsfasen och återtar andningen efter sväljning med inandning. De sämre inandningsvärdena efter måltid hos patienter med KOL kan vara ett tecken på uttröttning hos inandningsmuskulaturen under ätande/sväljning. Närvaro av ventilator/respirator innebär en ytterligare belastning på andningsrytmen under sväljning och tal.

Patienter med KOL upplever ofta mättnadskänsla tidigt i måltiden, vilket leder till att de minskar portionsstorlekarna påtagligt.

Dysartri
Vid hosta/rädsla att hosta, finns risken att patienten håller tillbaka andningen för att inte hosta och då hamnar i en ond cirkel: återhållen andning (av rädsla att hosta)à återhållen fonation (röstalstring)à spänningar i hals - struphuvud - nacke - axlarà fonasteni (rösttrötthet) än mer hosta.

Dysfoni
Dysfoni (röststörning) är en bieffekt av behandling med inhalationssteroider mot COPD/astma, så dessa patienter kan periodvis behöva röstbehandling parallellt med steroidbehandling.

Sjukgymnasten ingår som en viktig del i KOL-rehabiliteringen. Samverkan med andra yrkeskategorier är viktigt för optimalt omhändertagande av KOL-patienten.

Målsättningen med de sjukgymnastiska åtgärderna är att behandling och patientundervisning individuellt och/eller i grupp, t.ex. KOL-skola, öka patientens förutsättningar att hantera sin sjukdom i vardagen. På så sätt ökas patientens livskvalité och aktivitetsnivå.

Kroppsfunktionsnedsättningar

Andning/cirkulation

• Avvikande andningsmönster och sekretproblem
• Teknik för sekreteliminering, samt andningsteknik i vila och under aktivitet
• Teknik vid användning av inhalator

Rörelse/stödjeorganen

• Nedsatt fysisk prestationsförmåga, kondition och styrka. Inskränkt rörlighet
• Träning av kondition, rörlighet, styrka, och avspänning
• Inkontinens - bäckenbottenträning, hjälpmedel

Psykosomatik

Spänningstillstånd i muskulatur, smärta/oro och ångest.

Aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar

Instruktion i andnings- och inhalationsteknik, samt handhavande av utrustning för optimal deposition av inhalerat läkemedel.

Förflyttning
Förflyttningsförmåga, energibesparande förflyttningsteknik

Utprovning av gånghjälpmedel i syfte att öka gångsträckan och minska dyspnén