Diabetes rehabilitering

Arbetsterapeut

Upp

Aktivitetsförmåga

ADL
Utredning och åtgärder kring patientens förmåga att utföra dagliga aktiviteter inom områdena personlig vård, boende, arbete/utbildning och fritid.

Bostadsanpassning
Eventuella åtgärder i form av bostadsanpassning eller förskrivning av hjälpmedel.

Delaktighet
Nedsatt aktivitetsförmåga/delaktighetsförmåga – balans mellan olika aktiviteter, anpassningsstrategier.

Nedsatt kroppsfunktionsförmåga
Fysiska, kognitiva, och sociala funktioner som kan påverka aktivitetsutförandet.

Sårprofylax

Nedsatt kroppsfunktionsförmåga/problem med kroppsstruktur
Motorik och känsel i händer och fötter, åtgärder för att förebygga och/eller minska uppkomst av sår.

Dietist

Upp

Grunden för all diabetesbehandling är kosten. En bra sammansatt kost har en gynnsam inverkan på alla modifierbara riskfaktorer för mikro- och makrovaskulär sjukdom vid diabetes (blodglukos, blodlipider, blodtryck, vikt). Matvanor och livsstil ställs i relation till behandling med insulin och/eller tabletter.

Dietistens uppgift är att ansvara för individuell utredning och behandling av nutritionsproblem i samråd med övriga vårdgivare i vårdteamet, samt för kunskapsöverföring till andra i diabetesteamet. Kostbudskapet ska ges likartat av alla inom vårdteamet.

Nutritionsstatus

Följande bör ingå i anamnesen:

  • Nutritionsbedömning med kostanamnes
    • Måltidsfördelning
    • Livsmedelsval
    • Drycker
    • Alkohol
  • Patientens egna glukoskontroller
  • Vilken medicinsk behandling patienten har
  • Fysisk aktivitet
  • Social situation t.ex. familj, arbete osv.
  • Vikt, längd och BMI
  • Vikthistoria
  • Övriga sjukdomar

Normalkost
Den kosten som rekommenderas vid diabetes överensstämmer med normalkost, svenska näringsrekommendationer (SNR), med nedan komplettering. För insulinbehandlade patienter är relationen mellan matintag, livsstil och insulin och/eller tabletter, särskilt viktig för att undvika hypoglykemi och alltför höga postprandiella blodglukosnivåer.

  • Matintaget bör fördelas så jämnt över dagen som möjligt och ska helst inte variera alltför mycket från dag till dag, för att möjliggöra samstämmighet med behandling med insulin och/eller tabletter
  • Beakta energiinnehållet i alkoholhaltiga drycker och, framför allt, den ökade risken för allvarliga hypoglykemier efter alkoholförtäring.

Patienter med typ1-diabetes

  • Ofta normalviktiga och har normala blodfetter
  • Tyngdpunkten läggs vid kunskap om matens inverkan på blodsockret och dess samspel med insulinbehandling

Patienter med typ 2-diabetes

Övervikt

  • Ofta överviktiga och blodfettsrubbningar är vanliga
  • Även vid typ 2- diabetes är det viktig med kunskaper om matens inverkan på blodsockret och dess samverkan med insulin
  • Tyngdpunkten bör läggas i beteendeförändringar och motivation att förändra matvanorna. En central roll är viktminskning

Kostråd vid diabetes överensstämmer med de svenska näringsrekommendationer (SNR). Kostråden måste individualiseras och anpassas till patientens behov och förutsättningar.

Gruppundervisning i egenvård kan komplettera individuell behandling.

Diabetespatient med andra behov
OBS! Det är av stor vikt att en diabetespatient med komplikationer och/eller andra speciella behov får träffa en dietist för individuella kostråd.

Malnutrition

  • Äldre patienter med diabetes
  • Ätstörningar
  • Patienter med olika komplikationer på grund av sin diabetes, tex:
    • synnedsättning
    • diabetesrelaterade mag-tarmproblem
    • njurinsufficiens
    • fotsårspatienter

Kurator

Upp

Råd och stöd

Social utredning/psykosocial bedömning, eventuellt terapeutiska samtal
Diagnosen Diabetes ställer stora krav på den drabbade eftersom behandlingen i så stor utsträckning är egenvård. Diabetes innebär för de flesta behov av att ändra sin livsstil i olika sammanhang. Sjukdomen påverkar både patient och närstående.

Råd och hjälp i sociala, ekonomiska och juridiska frågor
Patienten kan behöva stöd i sina kontakter med myndigheter och andra organisationer.

Sjukgymnast

Upp

Kunskap om sjukdomen, undervisning individuellt och/eller i grupp.

De sjukgymnastiska åtgärderna syftar till att undvika och/eller mildra följdsjukdomar orsakade av diabetes, genom information och råd öka patientens livskvalité och fysiska aktivitetsnivå.

Kroppsfunktionsnedsättningar

Rörelse/stödjeorganen
Måttlig till medelintensiv träning, med inriktning på kondition, styrka, cirkulation och balans. Fysisk aktivitet som bidrar till ökad insulinkänslighet främst i skelettmuskulatur vilket leder till minskat insulinbehov.

Optimal kost/medicinhantering i träningssammanhang (utarbetas i samarbete med berörda yrkeskategorier).

Centralt/perifert nervsystem
Känsel (neuropati), syn, balans.

Andning/cirkulation
Cirkulation, övervikt, hypertoni.

Aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar

Förflyttning
Tex lära ut optimala förflyttnings-/gångtekniker vid behov. Utprovning av gånghjälpmedel.

Om dokumentet: Diabetes rehabilitering