Stroke rehabilitering

Arbetsterapeuten arbetar med inriktning mot dagliga aktiviteter för att lösa och/eller mildra de problem som sjukdomen medför.

Aktivitetsförmåga

ADL
Aktivitetsutförande inom områdena personlig vård. Träning och/eller kompensatoriska åtgärder. Förskrivning av hjälpmedel för t ex förflyttning, personlig hygien och hemsysslor, liksom arbete, fritid och kommunikation. Pedagogisk intervention - information och undervisning till individ, närstående eller annan person/vårdgivare.

Delaktighet 
Exempel: Anpassningsstrateigier, tidsanvändning. Boendemiljö, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, hemtjänstinsatser.

Kroppsfunktion
Försämrad motorik och sensorisk funktion, påverkan på kognition och perception. Insikt. Motivation. Hand/armträning.

Kroppsstruktur
Ex:empel ödem, decubitus.

Nutritionsstatus

Bedöms av läkare eller sjuksköterska.

Malnutrition
Malnutrition är vanligt förekommande vid stroke. Undervikt och ofrivillig viktnedgång är vid stroke ett allvarligt tillstånd, förbundet med ökad infektionskänslighet och nedsatt muskelstyrka. Det är viktigt att upptäcka riskpatienter på ett tidigt stadium, eftersom det är lättare att förebygga malnutrition än att häva den.

Övervikt
Överviktiga patienter bör få individuell behandling.

Stöd och hjälp

Social utredning / psykosocial bedömning, ev terapeutiska samtal
Diagnosen stroke kan innebära ett trauma och stora krav på omställning i livsföringen. Sjukdomen påverkar både patient och närstående. Kuratorn utreder och vidtar åtgärder i enlighet med patientens behov.

Råd och hjälp i sociala, ekonomiska och juridiska frågor
Patienten kan behöva stöd i sina kontakter med myndigheter och andra organisationer.

Terapeutiska samtal
Samtal för stöd och bearbetning, under vårdtid - efter utskrivning.

Kommunikationsstörningar, d.v.s. någon form av påverkan på språk-, tal-, eller röstförmågan, förekommer ofta efter en stroke. Det kan röra sig om allt ifrån en lättare heshet, avvikelser i samtalskontakten, till grav afasi. Sväljningssvårigheter är en vanlig komplikation.

Det är viktigt att redan i ett tidigt skede koppla in logoped för närmare utredning efter stroke. Genom att patienten tidigt efter insjuknandet får träffa logopeden kan man underlätta patientens kommunikation och förhindra att oönskade beteendemönster etableras som i ett senare skede är svåra att träna bort. Tidig logopedkontakt är också mycket viktigt för information och råd till patient och närstående.

Afasi
Vid afasi (språkstörning) uppstår i varierande grad svårigheter som att förstå och uttrycka sig i talat språk, förstå och uttrycka sig i skrift.

Dysartri
Vid dysartri (talstörning) är följande symptom vanliga: Otydligt "sluddrigt" tal, förändrad röst och taltempo, avvikande betoning/ satsmelodi, dregling.

Förskrivning av kommunikationshjälpmedel vid behov.

Andra störningar
Avvikelser i samtalskontakten kan också vara ett bekymmer.

Dysfagi
Varningssignaler som kan tyda på dysfagi (sväljningssvårigheter): Viktminskning och uttorkning, ändrat matintag – undviker vissa konsistenser eller det tar onormalt lång tid att äta, samlar mat i munnen.

Stroke är den idag vanligaste orsaken till kroppsliga handikapp för vuxna i Sverige och en inte ovanlig orsak till både kognitiva/intellektuella och psykiska förändringar/nedsättningar.

Psykologens uppgifter i strokerehabilitering består av neuropsykologisk undersökning, samtal och av handledning av personal.

Neuropsykologisk utredning

En neuropsykologisk undersökning kan underlätta bedömningen av den strokedrabbades eventuella omvårdnads- och hjälpbehov.

Vid en neuropsykologisk utredning undersöks delar av hjärnans olika förmågor systematiskt. Undersökningen ger svar på hur eventuella skador i hjärnan yttrar sig, till skillnad från avbildningsmetoder som ger svar på frågan var skadan är belägen. I den neuropsykologiska utredningen ingår också samtal med patienten om dennes upplevelse av sin situation, både intellektuellt och känslomässigt.

Samtalsterapi
Att få en stroke innebär för de allra flesta att vardagen mer eller mindre förändras - under en kortare period, en längre period eller för återstoden av livet. Patient och närstående kan ha behov av samtalsbehandling av stödjande och/eller bearbetande art. Samtalen kan ske i ett akut skede direkt efter insjuknandet, efter en neuropsykologisk testning, när patienten kommit hem och sen efter hand.

Samtal sker vanligtvis tillsammans med patient och närstående, individuellt, i par eller i grupp. Anledningen till samtalsbehandling vid stroke varierar, men de vanligaste orsakerna är följande:

• Krisreaktion, att få hjälp att orientera sig i en helt ny livssituation
• Att som patient förstå och lära sig att leva med nedsatta kognitiva funktioner
• Depression
• Personlighetsförändringar
• Humörsvängningar
• En konstant uppmärksamhet på eventuella fysiska förändringar i kroppen p.g.a. rädsla för att få en ny stroke
• Trötthet, både som en följd av stroke och som en följd av att som anhörig vårda
• Smärtproblematik
• Att som anhörig förstå och lära sig att leva med en person som efter stroke förändrats på ett eller flera plan, fysiskt, psykiskt, eller kognitivt

Handledning av personal
Vägledning av personal i det pedagogiska arbetssättet och upplägget för rehabiliteringen. Känslomässig bearbetning.

Syftet med sjukgymnastiska insatser vid rehabilitering efter stroke är att träna motorisk kontroll baserat på bedömning av mentala och fysiska förutsättningar för att uppnå och bibehålla en optimal aktivitetsnivå.

Behandlingen/ träningen är alltid individuellt anpassad, men kan ske individuellt eller i grupp. Vid behov kan träning ske i hem- eller närmiljö.

Träning bör bedrivas i intensiva träningsperioder och i en för patienten naturlig situation. Återkommande träningsperioder är av vikt för att bibehålla och öka aktivitetsgraden.

Kroppsfunktionsnedsättningar

Rörelse/stödjeorganen

• Störd motorik och minskad aktivitetsgrad, styrka/uthållighet
• Nedsatt fysisk prestationsförmåga, koordination och balans
• Förändringar i muskeltonus
• Behov av hjälpmedel

Centralt/perifert nervsystem

• Sensoriska bortfall / hypersensitivitet.
• Smärtproblematik

Perception/kognition/ psykosomatik

• Störd perception/kognition och emotionella funktioner
• Oro och ångest, minskad delaktighet och motivation
• Spänningstillstånd i muskulatur, smärta

Aktivitetsbegränsningar/delaktighetsinskränkningar

Förflyttning

• Förflyttning, Kommunikation. Social funktion.
• Behov av hjälpmedel (gånghjälpmedel, ortoser mm) tillgodoses och följs upp.

Motivation

• Information och undervisning, individuellt eller i grupp, t ex strokeskola.
• Förmedla kontakt med patientorganisationer och liknande.