Anafylaxi

Allmänläkare

• Överkänslighetsreaktion av icke anafylaxityp
• Akutbehandling: Se Åtgärder vid anafylaxi
• Vid anafylaxi ska patienten observeras minst 4-12 timmar beroende på svårighetsgrad, vilket i praktiken oftast innebär att patienten ska skickas in till sjukhus. Ta S-tryptas.

Vid tillstånd som inte bedöms som anafylaxi kan patienten behandlas och observeras på vårdcentralen.

Remiss till sjukhusklinik

Vid äkta anafylaxi, för utredning och behandling.

Återremiss till allmänläkare

 Spesamgruppen för lung- och allergi

Anafylaxi är en akut, svår, snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem och är potentiellt livshotande. Reaktionen inkluderar alltid en objektiv respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan. Enbart urtikaria, angioödem, rinokonjunktivit eller gastrointestinala symtom, är således inte en anafylaxi, om det inte dessutom uppträder en respiratorisk, kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan.

De vanligaste initiala symtomen är urtikaria, angioödem och klåda. Ofta en metallisk/stickande/pirrande känsla i munnen, svullnad av läppar, munslemhinna, gom och farynx. Klåda och ”myrkrypningar” i handflator/fotsulor/hörselgångar/hårbotten.

Rodnad och värmekänsla i ansiktet och på halsen är andra tidiga anafylaxisymtom.

Därefter tillkommer ofta rikligt flödande snuva och nästäppa samt tecken på svullnad i larynx med heshet och hackande/skällande hosta. Många utvecklar andningssvårigheter. Hos ungefär 1/3 av anafylaxifallen förekommer även gastrointestinala symtom såsom illamående, kräkning, diarré och magkramper som då kan dominera symtombilden. Kardiovaskulära symtom med blodtrycksfall kan följa, men kan i mycket svåra fall även utgöra initiala symtom och kan då försvåra diagnosen. Allmänna symtom som tecken på cerebral påverkan, till exempel rastlöshet, oro, uttalad trötthet, svimnings- och katastrofkänsla, förvirring och medvetslöshet kan ses vid anafylaxi.

Efter en initial reaktion kan svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Den kommer vanligen inom 4-8 timmar men i sällsynta fall ända upp till ett dygn senare.

Incidensen av anafylaxi uppskattas till 5-50/100 000 personer och år. De vanligaste orsakerna är läkemedel, födoämnen och insektsstick.

Mortaliteten är 1-3 dödsfall/miljon personer och år, dvs cirka 20/år i Sverige.

• Vuxna är mer benägna att reagera med svår anafylaxi än barn
• Anamnes på tidigare anafylaxi
• Svårare anafylaxi ju kortare tid som gått sedan föregående incident
• Höga specifika IgE-nivåer mot födoämnen, särskilt mot jordnötter och trädnötter (tex hasselnötter)
• Underbehandlad astma

Medicinering med betareceptorblockare, ACE-hämmare och ARB kan försämra behandlingseffekten.

Urtikaria, angioödem, munbesvär, utan samtidiga allmänna luftvägs- eller hjärtkärlsymtom utgör ingen äkta anafylaxi.

Akut utredning: S-Tryptas bör tas inom 0,5-3 timmar efter den akuta reaktionen för att styrka anafylaxidiagnosen. Speglar mastcellsaktivering.

Utredning i lugnt skede görs av allergolog/allergiintresserad läkare.

Diagnostiken baseras huvudsakligen på anamnes, testning och eventuell provokation.

Se Åtgärder vid anafylaxi.

Remiss till allergimottagning bör utfärdas.

Efter en initial reaktion kan i upp till 20% av fallen svåra symtom åter uppträda, en bifasisk reaktion. Kommer vanligen inom 4-8 timmar.