Rinokonjunktivit

Allmänläkare

• Anamnes
• Undersökning av övre luftvägar
• Pricktest/Phadiatop/specifikt IgE
• Information
• Medicinering

Remiss till specialistläkare

• Rinokonjunktivitbesvär ger i normalfallet ej besvär som kräver sjukhusresurser
• Barn <7 år där lokala/perorala antihistaminer och/ eller kromoglikat ej givit tillräcklig lindring
• Medicinkrävande och avsevärda symtom under graviditet
• Yrkesrelaterade symtom
• Besvär trots adekvat behandling
• Bedömning för eventuell allergenspecifik immunterapi = ASIT (tidigare kallat hyposensibilisering)

 Återremiss till allmänläkare

 Spesamgruppen för lung- och allergi

Allergisk rinokonjunktivit

Ger besvär från ögats och/eller näsans slemhinna. Ibland överväger det ena symtomet men detta kan variera hos patienten och mellan säsonger. Tänk på att många har astmabesvär under pollensäsong.

Vanliga besvär från ögonen är klåda och ökad sekretion vilket kan ge känsla av synstörning. Konjunktivan är ofta rodnad, allt från lätt rosa till kraftigt röda och kan svullna så att slemhinnan blir geléliknande och kan vecka sig. Även ögonlocken kan svullna i samband med allergi.

Näsbesvären yttrar sig som stickningar, klåda även upp mot öronen, nysningar, ofta flera i följd, klar sekretion från näsan och nästäppa. Besvären kan variera beroende på grad av allergenexposition.

Vanliga allergireaktioner

• Tidig vår till försommar: Lövträdsallergi, tex björk
• Midsommartid till juli: Gräsallergi, tex timotej
• Sensommar: Gråbo
• Allergiska besvär av pollen i ögon och/ eller näsa kallas populärt hösnuva (inte enbart gräsallergi)
• Nattliga besvär året runt och i sommarstugor: Kvalsterreaktioner
• Direktkontakt: Pälsdjursallergi

Orala allergisyndromet (OAS)

En speciell form av allergi är det så kallade orala allergisyndromet, (OAS). Vissa former av detta kan drabba pollenallergiker.

Cellerna i slemhinnan i munnen känner igen en del vanliga födoämnen som pollenlika och reagerar därför. Det typiska är att den björkallergiske får klåda i mun och hals av färska äpplen, hasselnötter och stenfrukter. Den gråboallergiske kan reagera på selleri, koriander och persilja. Om födan är värmd o tillagad i någon form ger den i regel ej besvär.

Detta är vanliga upplevelser vid pollenallergi men brukar inte ge dramatiska besvär. Symtom kan förekomma året runt eller enbart under pollensäsong.

Den allergiska rinokonjunktiviten debuterar oftast före 30 års ålder.

Cirka 15 procent av tonåringar beräknas ha allergisk rinokonjunktivit, i Sverige utlöst framförallt av pollen. Av den vuxna befolkningen har ungefär 20 procent någon form av rinitbesvär. Mätningar tyder på att incidensen rinokonjunktivit har ökat i västvärlden.

• Atopisk hereditet
• För barn: Exponering för tobaksrök

• Kronisk täppthet och rinnsnuva av överkänslighetstyp (hyperreaktivitet)
• Septumdeviation, nasalpolyper
• Medikamentell rinit (missbruk av näsdroppar)
• Graviditetstäppthet
• Luftvägsinfektioner
• Ögonrodnad och klåda på grund av infektion
• Kontaktallergi exempelvis mot hudkräm eller ögonsmink

Utredningen bygger på bedömning av besvär i anamnes, undersökning av övre luftvägar samt testresultat.

Anamnes

Anamnesen är viktigast då det alltid är patientens verkliga besvär som ska bedömas, inte ett provsvar.

Näsundersökning

För näsundersökning kan otoskop med stor tratt eller nässpekulum användas. Titta före och efter avsvällning.

Avsvällning: Endos Nezeril, vänta 15 min.

Palpation med stålpinne. Näsmusslor har sensibilitet vilket polyper inte har.

Phadiatop

Phadiatop är ett blodprov, för en mix av de vanligaste luftvägsallergenen: Lövträd, gräs, gråbo, hund, katt, häst, kvalster, samt mögel.

Positivt/negativt svar: Vid positivt utfall kan svar fås även för ingående allergen.

Specifikt IgE

Specifikt IgE för enskilt allergen är lämpligt om man exempelvis har en riktad misstanke mot ett husdjur eller ett pollen. Det kan även vara användbart om något mer ovanligt allergen ska testas.

Pricktest

Pricktest brukar omfatta ungefär samma uppsättning allergen som Phadiatop. Här måste hänsyn tas till medicinering med antihistamin vilka ska sättas ut några dagar innan test. Även viss hudbehandling kan påverka testresultaten. Testet är lättbegripligt för patienten och avläses direkt.

De yngre barnen (<7 år) med fler allergiska symtom än enbart säsongsbunden rinokonjunktivit utreds ofta på barnmottagning, där testmiljön är anpassad till barn. Testresultat i yngre åldrar kan också vara mer svårtolkade och åtgärderna vid allergi kan innebära omgivningsanpassning inom exempelvis barnomsorg.

När det gäller eventuell allergi mot ett husdjur kan test i någon form vara lämplig för att säkerställa misstanke medan den mycket typiska vårallergin under tidig maj inte nödvändigtvis kräver test.

Många med rinit har också astma som ska utredas och behandlas som annan astma.

Ögonallergi

A1 Kromoner (Lecrolyn), droppar barn och vuxna.

A2 Antihistamin (Emadine), droppar >3år.

A3 Antihistamin

• Cetirizin >6 år
• Loratadin >30 kg
• Claritynlösning >2 år

A4 Kombination A3 + A1 eller A2

Vid avsevärda besvär överväg specialistbedömning för annan terapi. Klia inte!

Näsallergi

B1 Antihistamin

• Cetirizintablett >6 år
• Loratadintablett >30 kg
• Claritynlösning >2 år

B2 Nasalsteroid, Nasonex från 6 år. Kan vara förstahandsalternativ vid mer uttalade besvär och nästäppa.

B3 Kombination antihistamintablett och B2 nasalsteroid.

B4 B3 + perorala steroider, Prednisolon 5 mg.

Graviditet och amning

Enligt Läkemedelsverket kan Loratadin och Cetirizin ges under graviditet och amning.

Under graviditet och amning går det bra att använda nasalsteroider såsom Budesonid/Rhinocort, men de övriga nasalsteroiderna har inte dokumentation för användning under amningstiden.

Perorala steroider rekommenderas om det krävs för kortvariga kurer under graviditet och amning.

Förslag till Kortisonschema

• Vid måttlig allergi: 1-2 tabletter på morgonen i 1-4 dagar
• Vid svår allergi: 5 tabletter på morgonen i 5 dagar. Eventuellt 1 tablett dagligen i ytterligare 1-2 veckor

Ge helst inte injektion av depåkortisonspruta då detta är en avsevärt mindre flexibel behandling. Allergireaktionerna varierar i tid och svårighetsgrad vilket gör en standardinjektion mindre passande. Egenvård i form av kortisontabletter när det behövs är ofta uppskattat av patienten. Riktlinjen är att inte ge mer medicin än nödvändigt.

Vid avsevärda allergibesvär, kanske ökande astmabesvär, trots adekvat medicinering och påvisad allergi kan allergenspecifik immunoterapi, ASIT övervägas.