Arbetsrelaterade hudbesvär: Handeksem

Allmänläkare

Patienter som söker för handeksem eller andra hudproblem.

Remiss till Yrkeshudmottagningen, Samhällsmedicinska kliniken, Norrbacka, plan 3, 171 76 Stockholm

Vid

• misstanke om arbetsorsakad hudsjukdom som t ex irritationseksem och allergiskt kontakteksem och försämring på arbetet av sedan tidigare känd hudsjukdom (t ex handpsoriasis hos hantverkare, atopiskt eksem, acne mm) eller andra arbetsmiljörelaterade hudbesvär
• behov av fördjupad utredning med frågeställning kontaktallergi
• sambandsbedömning i arbetsskadeärende eller liknande
• handläggning av rehabiliteringsfall, t ex vid sjukskrivningar orsakade av hudsjukdom eller vid bedömning av funktionsgrad och arbetsförmåga, eller vid bedömning av funktionsgrad och arbetsförmåga
• rådgivning riktad till patienter vad gäller yrkeshygieniska frågor och yrkesvalsfrågor
• misstanke om anhopning av arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp

Instanser som kan remittera till Yrkeshudmottagningen:

• Läkare
• Arbetsförmedling
• Försäkringskassan och andra försäkringsinstanser

Remissvar från Yrkeshudmottagningen

Remissvar skrivs vid avslutad utredning och omfattar

• diagnos
• utredningsresultat
• förslag på behandlingsåtgärder
• yrkeshygieniska åtgärder på arbetsplatsen
• ev rehabiliteringsförslag

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Symtomfloran vid arbetsrelaterad hudsjukdom eller befintlig hudsjukdom med arbetsförsämring är stor (tex eksem, psoriasis, acne, rosacea).

Ungefär 75 procent av de arbetsrelaterade hudbesvären/hudsjukdomarna är lokaliserade till händerna, vanligtvis som handeksem.

Akuta hudskador
Rodnad, blåsbildning (bullae) och nekroser.

Kronisk hudskada
Till exempel kroniskt kontakteksem; erythem, fjällning, hyperkeratos, vesikler, fissurbildning med eller utan tecken på sekundär infektion.

Många ämnen kan framkalla såväl akuta toxiska reaktioner i huden med cellskada, som kroniska hudskador.

Omkring 10 procent av befolkningen har handeksem och det är den vanligaste arbetsrelaterade hudsjukdomen.

Kontakteksem som orsakas av hudkontakt med ämnen som tvål, vatten, livsmedel eller kemikalier kallas irritationseksem. Irritationseksem är den vanligaste typen av handeksem och individer med böjveckseksem i anamnesen drabbas oftare än andra. Ett kontaktallergiskt eksem orsakas av ett ämne som vid hudkontakt ger en typ 4 allergi.  Kontaktallergi mot metaller (nickel, kobolt), hudvårdsprodukter, läkemedel, parfymämnen, konserveringsmedel är vanligt förekommande i befolkningen. Ofta orsakas ett handeksem av en kombination av kontaktallergi, irritation och individens känslighet.

Vissa yrken är speciellt utsatta för arbetsrelaterade kontakteksem, t ex frisörer, städare, köks- och restaurangpersonal, vårdpersonal och personer inom tillverkningsindustrin. Irritationseksem hos individer i "våtarbete" kan leda till kroniska besvär, sjukskrivning, arbetsbyte och i vissa fall även till varaktig nedsatt arbetsförmåga. Fler kvinnor än män är sysselsatta i yrken med ökad risk för handeksem och det är vanligare med handeksem hos kvinnor.

Personer med aktuellt eller tidigare atopiskt eksem har en ökad risk att utveckla ett handeksem.

Arbete där man kommer i kontakt med vatten, rengöringsmedel, reaktiva kemikalier, damm, kyla, kontaktallergen och frekvent handskanvändning innebär också en ökad risk. Att ha en kontaktallergi mot ett ämne som man exponeras för i yrket eller på fritiden kan försämra eller orsaka ett handeksem.

Primärvård
Anamnes omfattande tidigare och aktuell hudsjukdom, debut av besvär och förlopp, aktuell sjukskrivning och yrkesverksamhet.

Arbets- och miljömedicin
Yrkesanamnes, inklusive exponeringsanamnes är en viktig del av utredningen. Hudexponering på fritiden är också av betydelse.

Om arbetsexponeringen är komplex med många inblandade ämnen, får patienten träffa en yrkeshygieniker som vid behov initierar ett arbetsplatsbesök tillsammans med läkaren.

Vid misstänkt kontaktallergiskt eksem görs epikutantest (lapptest), yrkesinriktade serier, samt eget material från arbetsplats och hemmiljö.

Patientundersökning, anamnes, testresultat och bedömning av exponering i arbetet (ibland också arbetsplatsbesök och kemiska analyser) ger underlag för sambandsbedömningar mellan hudsjukdom och arbete.

För behandling av handeksem behövs nästan alltid en grupp 3-steroid med uttrappning över en längre tid. Man kan behandla handeksem enligt nedan:

• Grupp 3-steroid en gång dagligen i två-tre veckor, följt av varannan dag under två-tre veckor. Därefter en-två gånger per vecka i en-två månader
• Smörjning med steroid kompletteras med användning av mjukgörande kräm ett par gånger dagligen
• Vid akuta, vätskande eksem är det ofta effektivt med "Kalibad", 5 ml Kaliumpermanganatlösning, 3 %, spädes i tre liter ljummet vatten, 15-20 minuter handbad en gång dagligen under tre dagar
• Vid sekundärinfekterade eksem kan man behandla med kräm Betnovat med chinoform x 2 första veckan eller lägga till perorala antibiotika som är verksamma mot stafylokocker
• Ljusbehandling bör övervägas om inte behandlingen ovan räcker till (UVB respektive PUVA) eller mjukröntgen (Bucky). Hudspecialist initierar dessa behandlingar
• Perorala läkemedel som Alitretinoin (Toctino, licenspreparat), Metotrexat, Sandimmun och Azathioprin (Imurel) är verksamma mot handeksem och hudspecialist ansvarar nästan alltid för behandlingen

Miljöfaktorer 
Kartläggning av exponering för hudirriterande faktorer och kontaktallergen samt en minskning av exponering är viktigt för behandling av handeksem. Om patienten fortsätter att exponera huden i arbetet eller på fritiden så försvåras eller omöjliggörs läkning.

Yrkeshudmottagningen kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Rehabilitering
När patientens eksem orsakas/försämras av arbetet och där skyddsutrustning eller förändrade arbetsrutiner inte kan ta bort den skadliga exponeringen inleds rehabilitering. Likaså i de fall där individer med ett endogent eksem inte tillåts vara i kvar i sitt arbete pga smittrisk (tex vid livsmedelshantering och i sjukvård).

Rehabiliteringen syftar till att patienten återförs till bästa möjliga hälsa och till ett arbete med minimal skadlig hudexponering.

Yrkeshudmottagningens kurator medverkar i alla rehabiliteringsärenden och informerar även om arbetsskadelagstiftningen och sjukförsäkringssystemet.

Sker vanligtvis hos inremitterande. Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av företagshälsovården.