Arbetsrelaterade luftvägsbesvär

Allmänläkare

• Inledande medicinsk utredning
• Fastställande av diagnos - tex astma, bronkiell hyperreaktivitet, rinit eller irritationssymtom från slemhinnor. (Detta vårdprogram innefattar inte diagnostiserad KOL)
• Ta reda på om företagshälsovård finns som kan kopplas in för miljöutredning eller eventuellt genomföra hela utredningen
• Behandling, uppföljning och utvärdering av behandling inklusive eventuell sjukskrivning
• Bedömning av arbetsförmåga och behov av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering i samråd med övriga rehab-aktörer

Remiss till specialistläkare

Vid tveksamhet om diagnos remiss till lung/allergiläkare.

Remiss till Arbets- och miljömedicins mottagning

• Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom eller arbetsmiljörelaterade besvär, där problemet inte lätt kan åtgärdas av patienten, arbetsgivaren, allmänläkaren eller företagshälsovården. Telefonkonsultation kan gärna föregå remissen
• För sambandsbedömning i arbetsskadeärende eller liknande
• Vid misstanke om anhopning av arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp kan Arbets- och miljömedicin ge råd

Remissvar från Arbets- och miljömedicins mottagning

• Epikris med sammanfattning av utredningen och bedömning av om patientens sjukdom/besvär är orsakade eller försämrade av arbetet
• Rapport från eventuellt arbetsplatsbesök och vilka råd som givits i samband med detta
• Råd om fortsatt handläggning

Epikrisen kan användas som utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende. Information om möjligheten till arbetsskadeanmälan om detta är befogat.

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Vid luftrörsbesvär, se Astma.

Det finns en lång rad luftvägsirriterande ämnen som kan orsaka arbetsrelaterade besvär från övre och nedre luftvägarna, även utan att IgE-medierad allergi föreligger. Vid allergi, se Rinokonjunktivit.

Kriterier

I början av sjukdomsförloppet bör det finnas ett tidssamband mellan patientens besvär och vistelse på arbetsplatsen för att väcka misstanke om orsakssamband. 

Symtom av slemhinneirritation är vanliga i befolkningen. Inom flera yrken föreligger en ökad risk för astma och/eller rinit, tex hos bagare, billackerare, frisörer, djurskötare, lantbrukare och slöjdlärare. Se Inomhusmiljö och hälsa.

Brister i inomhusklimatet i kontorsmiljö kan också ge irritativa symtom från slemhinnor, ibland tillsammans med allmänsymtom som trötthet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk.

Atopiker har en ökad känslighet för många miljöfaktorer.

Primärvård

Fysikaliskt status inklusive inspektion av näsan för att utesluta polyper eller annan förklaring vid nästäppa. RAST-paneler alternativt pricktest.

Vid astmamisstanke, spirometri inkl reversibilitetstest, eventuellt lungröntgen, eventuellt lungkonsult.

Arbets- och miljömedicins mottagning

Vid behov: Dynamisk spirometri (vitalogram) och RAST för yrkespaneler. En positiv IgE-titer innebär att patienten är sensibiliserad mot respektive agens, men korrelationen till kliniska symtom varierar. För majoriteten av de kemiska ämnen som förekommer i arbetsmiljöer finns RAST inte tillgängligt.

Vid astmamisstanke får patienten göra PEF-mätningar 6 ggr/dygn i 16 dagar för kartläggning av variabilitet i luftvägsobstruktivitet och eventuell försämring utlöst av arbetet.

Remiss för utredning med histamin-, mannitol- eller metakolinprovokation om bronkiell hyperreaktivitet behöver objektiviseras. Mätning av exhalerat NO kan göras för att bedöma ev eosinofil inflammation i luftvägarna. Ev remiss för capsaicintest vid negativt test för bronkiell hyperreaktivitet och vid misstanke om sensorisk hyperreaktivitet.

Arbetsplatsbesök kan göras vid behov av yrkeshygieniker och läkare. Vi inhämtar vid behov uppgifter angående mätningar som gjorts av företagshälsovård eller andra tekniska konsulter.

Se vårdprogram Astma och Läkemedelsverkets rekommendationer angående behandling av astma respektive rinit, vid allergi även Rinokonjunktivit. Farmakologisk behandling, förslag på sanering av hem- och annan fritidsmiljö, samt livsstilsråd sköts via inremitterande.

Allergiker som skall välja yrkesinriktning rekommenderas Arbets- och miljömedicins webbbplats, se Arbets- och miljömedicin/Jobba frisk, för råd om lämpliga yrken. Arbets- och miljömedicin ger också ut Faktablad i ämnet "Risk för astma och eksem".

Miljöåtgärder
Åtgärder i arbetsmiljön rekommenderas ofta efter miljöutredning, tex rörande produktval, arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning, ventilation eller sanering av byggnadsrelaterade problem. Även andra fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön kan behöva beaktas.

Patienter med astma eller vissa andra lungsjukdomar får inte sysselsättas i arbete som medför exponering för isocyanater, se Medicinska kontroller i Arbetslivet, AFS 2005:6, och kan behöva avrådas från vissa andra arbeten.

Se också faktablad i Folkhälsoguiden (tex "Risk för astma och eksem", "Isocyanater", "Härdplaster i tandvården" och "Hälsobesvär av inomhusmiljön" och Arbetssjukdom - skadlig inverkan - samband med arbete; kap 4.1 Astma och arbete)

Sker hos inremitterande.

Arbets- och miljömedicin kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av primärvården eller företagshälsovården.