Vibrationsskador i händerna

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Inledande medicinsk utredning innefattande preliminär diagnos och frågor om yrke och arbetsuppgifter hos patienter som söker för vita fingrar eller neurologiska symtom i händerna.

Remiss till Arbets- och miljömedicins mottagning

Adress: Centrum för arbets- och miljömedicin, Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm
TakeCare:
Arbets- och miljömedicin

  • Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom där detta inte kan utredas av primär- eller företagshälsovården
  • Vid misstanke om neurologisk skada av vibrationsexponering är remiss till Arbets- och miljömedicin oftast motiverad
  • För sambandsbedömning i arbetsskadeärende

Remissinnehåll

  • Beskrivning av symtomen. Utlösande faktorer?
  • Allmän bakgrund: tobak och alkohol, tidigare och nuvarande sjukdomar, tidigare skador, aktuell medicinering.
  • Har andra möjliga orsaker till besvären utretts? Är andra konsultremisser utfärdade? Tidigare förfrysningsskador?
  • Kort yrkesanamnes, framförallt aktuella arbetsuppgifter
  • Finns företagshälsovård? Är den inkopplad? Är patienten sjukskriven?

Remissvar från Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Remissinnehåll

  • Epikris med sammanfattning av utredningen och bedömning av om patientens besvär är orsakade eller försämrade av arbetet
  • Råd om övrig handläggning, tex om patienten kan fortsätta i oförändrade arbetsuppgifter eller inte. Information om möjligheten till arbetsskadeanmälan om detta är befogat. Epikrisen kan användas som utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende

Se även avsnittet "Behandling".

Företagshälsovård

Vid okomplicerade vasospastiska besvär kan ofta hela utredningen inklusive arbetsskadeutlåtande utföras inom företagshälsovården.

Genomför medicinsk kontroll som arbetsgivaren i vissa fall ska anordna för vibrationsexponerad personal enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:15 om vibrationer och AFS 2019:3 om medicinska kontroller i arbetslivet.

Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Sjukskrivning är oftast inte nödvändigt. Det kan dock vara aktuellt tex vid progredierande neurologiska besvär inför arbetsbyte.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

  • I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet?
  • Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Förkom

Symtom

Upp

Exponering för vibrationer från handhållna verktyg kan ge både kärlskada i form av köldutlöst vasospasm (vita fingrar) och nervskada. Arbete med vibrerande verktyg kan också ge belastningsrelaterade besvär från rörelseorganen.

Köldutlöst vasospasm drabbar vanligen först distala falangerna på dig II-V men kan också sprida sig mer proximalt. Det är ovanligt att tummarna drabbas. Symtomatologin skiljer sig inte från primär Raynauds sjukdom, men utbredningen av besvären kan ge ledtrådar till etiologin. Vid Raynaudfenomen av andra orsaker är bilaterala och symmetriska besvär vanligast, medan lokalisationen vid vibrationsutlösta besvär beror på handgreppet på verktygen.

Nervskador av vibrationsexponering förekommer i olika former. Lokal neuropati i händer/fingrar ger symtom i form av nedsatt sensibilitet och påverkad finmotorik. Vibrationer, särskilt i kombination med kraftgrepp, kan också orsaka karpaltunnelsyndrom.

Akuta, övergående besvär med domningar i händerna förekommer ofta direkt efter arbete med vibrerande verktyg, men är inte tecken på bestående neuropati.

Se även faktablad om Hand- och armvibrationer från Centrum för Arbets- och miljömedicin, samt information om arbetsgivarens riskbedömning och aktuellt gränsvärde för vibrationer i Arbetsmiljöverkets föreskrift om Vibrationer.

Epidemiologi

Upp

Arbete med handhållna vibrerande verktyg är vanligt i befolkningen. Många yrkesgrupper är exponerade, tex byggnadsarbetare, bilplåtslagare, elektriker, bergborrare och vissa verkstadsarbetare. Mb Raynaud är vanligt bland kvinnor. Cirka 20% av alla kvinnor i befolkningen har köldutlöst vasospasm, oftast av andra orsaker än exponering för vibrationer. Bland män är prevalensen i allmänna befolkningen betydligt lägre, cirka 1-2%.

Riskfaktorer

Upp
  • Nikotinanvändning gör att symtom aggraveras och utlöses lättare hos personer med köldutlöst vasospasm. Nikotin anses inte orsaka uppkomsten av Mb Raynaud
  • Medicinering med tex betablockare och ergotamin gör att symtom utlöses lättare hos personer med köldutlöst vasospasm
  • Annan sjukdom som ökar risken för nervskador såsom diabetes och alkoholism

Differentialdiagnos

Upp

Utredning

Upp

Primärvård

  • Vid köldutlöst vasospasm, se Mb Raynaud
  • Vid polyneuropatimisstanke genomförs labscreening enligt vårdprogram Polyneuropati

Arbets- och miljömedicins mottagning

  • Utredning av exponeringens omfattning
  • Vid neurologiska symtom eller avvikelser i neurologstatus görs neurofysiologisk utredning med ENeG, bestämning av temperatur- och vibrationströsklar och eventuellt EMG

Behandling

Upp
  • Vid kronisk neurologisk påverkan är det angeläget att avbryta exponeringen. Symtomen progredierar sällan om exponeringen avbryts, och om besvären inte är konstanta kan de gå tillbaka
  • Personer med enbart vasospastiska besvär av lättare till måttlig grad bör minimera sin vibrationsexponering och undvika situationer som utlöser besvär, t.ex. utomhusarbete i kyla. Vid svåra vasospatiska besvär rekommenderas exponeringsstopp. Överväg byte av eventuella läkemedel som ger vasokonstriktion och gör att symtom utlöses lättare (t.ex. betablockare och ergotamin)
  • Nikotinstopp
  • Vid allvarliga vasospastiska besvär kan farmakologisk behandling med kalciumflödeshämmare eller nitroglycerinsalva prövas
  • Vid karpaltunnelsyndrom remiss till ortoped-/handkirurg för ställningstagande till operation
  • Vid arbetsbyte bör patienten få intyg till Arbetsförmedlingen som visar att hen inte kan arbeta i vibrationsexponerade yrken

Uppföljning

Upp

Sker hos inremitterande.

Om dokumentet: Vibrationsskador i händerna

Författare:
Helena Nordahl, specialist i allmänmedicin, Axelsbergs vårdcentral, Bodil Carlstedt-Duke, företagsläkare, Avonova Järfällahälsan, Per Gustavsson, senior professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin
Reviderat:
Per Gustavsson, senior professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin, 2019
Granskat av:
Jennie Cardell, specialist i allmänmedicin, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Boo vårdcentral
Publicerat:
Augusti 2005
Uppdaterat:
December 2019