Långvarig buksmärta hos barn

Allmänläkare

Funktionell buksmärta, så kallad FGID (”Functional gastrointestinal disorders”), dvs återkommande buksmärtor från 1 till 16 års ålder i mer än 3 månader som påverkar daglig aktivitet.

• Förstoppning
• Laktosintolerans
• Spädbarnskolik
• Barn äldre än 2 år

Remiss till specialist

Vid:

• Sjukhistoria som leder till misstanke om somatisk sjukdom. Celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom, ulcus, födoämnesallergi, sjukdom i njure, galla, pankreas
• FGID med stora sociala svårigheter och mycket smärta
• Svår förstoppning
• Barn yngre än 2 år

Spesamgruppen för barn och ungdomars hälsa

Funktionell buksmärta - FGDI

• Kroniska smärtor nära naveln eller epigastriet, börjar gradvis
• Svårigheter att beskriva smärtan eller dess eventuella relation till måltid, fysisk aktivietet
• Huvudvärk vanligt
• Ofta psykiska stress
• Normalstatus
• Normala laboratorievärden

Resulterar oftast i någon av tre typer av klinisk presentation

• Isolerad buksmärta
• Buksmärta och dyspepsi, tex smärta vid måltid, epigastriesmärta, illamående, tidig mättnadskänsla, episodiska kräkningar
• Buksmärta med ändrade avföringsvanor, tex diarré, obstipation, känsla av otillräcklig tarmtömning, lättnad efter defekation

Varningstecken som bör föranleda vidare utredning

• Viktavplaning, Längdpåverkan. Kurvan finns på BVC för barn till och med 6 års ålder och sedan hos skolhälsovården
• Diarréer, ibland med blod. Diaréer nattetid
• Kräkningar
• Anemi, järnbrist
• Påtaglig trötthet i kombination med symtom från buken. Leverpåverkan
• Artralgi - artrit
• Tydlig lokaliserad smärta i buken
• Nattlig smärta. Smärtattacker plötsligt flera minuter eller timmar som avbryter lek eller skola
• Återkommande feber
• Hereditet för celiaki, IBD
• Dysfagi

Funktionella besvär är mycket vanliga, prevalens cirka 10-15%.

FGID med dyspepsi

• Gastroesofagal refluxsjukdom (hiatusbråck är ovanligt)
• Ulcus eller HP-gastrit
• Celiaki
• Kronisk pankreatit
• Eventuellt Mb Crohn

FGID med ändrade avföringsvanor

• Laktosintolerens (förekommer knappast före skolåldern)
• Komjölksallergi före 2 års ålder
• Inflammatorisk tarmsjukdom
• Tarminfektioner (Giardia, klostridier, yersinia med flera)
• Förstoppning med paradoxal diarré
• Farmaka, framförallt antibiotika som givit störd tarmflora
• Celiaki

Vid FGDI kan utredning enligt nedan övervägas men är inte alltid nödvändig vid första besöket. Smärtdagbok är ett bra diagnostiskt instrument och genomförs lämpligen under 4-6 veckor.

Förstoppning är mycket vanligt, ge utförlig anamnes.

Laborationer

• Blodstatus, urinprov, ALAT, ASAT och gamma GT (ALP är svårtolkat i barnaåren då skelettet växer och ALP blir högt), krea, albumin (hypoalbuminemi vid IBD), glutenserologi, CRP, ferritin. P-glukos. TSH. (Glutenserologi är transglutaminas-IgA och om <2 år också deamiderat gliadin IgG)
• Vid långdragen diarré: Calprotektin, eventuellt F-Hb. Calprotektin är ett slags CRP för tarmen och ämnet kommer från granulocyter. Höga värden uppstår vid inflammation eller infektion. Kan också vara patologiskt vid luftvägsinfektion på grund av nedsvalda granulocyter. Används framförallt för barn >4 år. 50-100 är gränsvärde och >100 bör utredas vidare
• Vid dyspepsi och smärtor som påverkar daglig aktivitet kan man överväga remiss för gastroskopi. HP-diagnostik har ingen plats i primärvård då sambandet med buksmärtor utan ulcus är oklart.

Allergiutredning

• Reaktion efter särskild föda - födoämnesallergi?

Bilddiagnostik

• Ultraljud buk (galla, hydronefros, pancreas)
• Buköversikt (obstipation, malrotation)

Viktigast med kontinuitet och ”avlyssning” samt återbesök med kontroll av insatta åtgärder och provsvar. Ett samtal om levnadsvanor kan vara av värde, tex måltidsordning, stress, toalettvanor och sömn.

Provbehandlng av IBS hos tonåringar kan ske med Egazil. Laktosfri kost.

Prova laktobaciller i form av droppar på apoteket, Proviva etc.