Blödningsbenägenhet

Allmänläkare

• Utredning av kliniskt lokal blödningsbenägenhet
• Screening av misstänkt koagulationsrubbning
• Utredning av misstänkt farmakologiskt orsakad blödningsbenägenhet

Remiss till specialistläkare

Vid

• misstanke om hereditär koagulationsrubbning
• avvikande screening (se Utredning) för koagulationsrubbning
• misstanke om anlagsbärarskap för koagulationsrubbning
• graviditet/planerat kirurgiskt ingrepp vid misstänkt/känd koagulationsrubbning

Endast lokalt svårhanterlig blödningsbenägenhet utan misstanke på koagulationsrubbning remitteras till respektive organspecialist, tex gynekolog, ÖNH osv.

Remiss till akutmottagning

Vid

• uttalad anemi och blödningsbenägenhet
• pågående generella blödningar
• pågående blödning vid känd koagulationsrubbning, under behandling med antikoagulantia, cytostatika: se vårdprogram Antikoagulantiabehandling samt respektive rubrik under menyn Blod och blodbildande organ

Spesamgruppen för hematologi

• Blödning från slemhinnor inkl menorraghi
• Petechier
• Hematom
• Djupa blödningar: leder, muskler, buk, CNS

Etiologi

Lokal blödningskälla

1. Känsliga/ytliga kärl eller lokalt kärlpåverkande sjukdom som vid ÖNH, gynekologisk eller gastrointestinal sjukdom.

2. Trombocythämmare och AVK-medel. Orsakande och/eller bidragande.

3. Koagulationsrubbning

Koagulations-/hemostasrubbning

1. Trombocytopeni: ITP, malign blodsjukdom, cytostatikabehandling, biverkan till läkemedelsbehandling, alkoholmissbruk.

Blödningssymtom varierar beroende på orsak. Blödningsbenägenheten är inte beroende på det absoluta trombocytvärdet, orsaken till trombocytopenin, tex levercirrhos, kan bidra och ge en större blödningsbenägenhet än ITP på samma trombocytvärde, tex TPK 30x10⁹/l. Blödning kan inträffa på måttligt sänkta trombocytvärden vid ingrepp/operationer.

2. Nedsatt trombocytfunktion: Läkemedel (ASA, NSAID), trombocytfunktionsnedsättning, von Willebrands sjukdom. Vanligen slemhinneblödningar. Blödningsbenägenhet vanligen vid ingrepp samt behandling med trombocythämmare. Rikliga menstruationer.

• I lab ses vanligen normala TPK

3. Nedsatt leverfunktion, AVK-behandling. Hematom och/eller blödningar:

• I lab ses förhöjt PK

4. Hemofili: Ärftlig, förvärvad. Mer utbredda hematom, muskel/ledblödningar.

• I lab ses vanligen förlängd APT-tid

• Kirurgiska ingrepp, tandläkarbehandling
• Trauma
• Graviditet
• Behandling med hemostaspåverkande läkemedel hos patient med koagulationsrubbning/trombocytopeni/trombocytfunktionsrubbning

Differentialdiagnos till primär koagulationsrubbning:

• Lokal infektion
• Polyp/sår/tumör/inflammation i gastrointestinalkanalen, urogenitalsfären, hud, lungor/luftvägar mm
• Koagulationspåverkande läkemedel
• Leverinsufficiens
• Njurinsufficiens
• Hematologisk sjukdom som tex ITP, MDS, leukemi

Anamnes

• Vid vilken ålder började blödningsbenägenheten?
• Blöder länge, tex menstruation, efter tandextraktion, ingrepp i slemhinnor (flera timmar?)
• Hematom?
• Led-/muskelblödningar?
• Blödning från flera lokaler?
• Blödningsbenägenhet i släkten?
• Alkohol?
• Läkemedel?

Lab
Screening: Hb, Trombocyter, Kreatinin, PK, APTT

Lokal hemostas
Lokal blödningskälla utan misstanke om hemostas-/koagulationsrubbning: Lokal hemostas. Behandling av eventuell grundsjukdom.

Individualiserad behandling vid koagulationsrubbning

• Överväg läkemedelsbiverkan/utsättning. (Glöm i så fall inte att anmäla misstänkt läkemedelsbiverkan)
• Tranexamsyra (fibrinolyshämmmare). CAVE vid hematuri!
• Desmopressin. (Specialistpreparat)
• Plasma, faktorkoncentrat, trombocyttransfusion, immunhämning – specialistpreparat (se Antikoagulantiabehandling och Trombocytopeni)

• Anemi
• Angina pectoris/hjärtinfarkt
• Hjärtsvikt
• Organskada på grund av blödning

• Minskade blödningar
• Säkra invasiva provtagningar/ingrepp