Leukocytos - höga vita blodkroppar

Allmänläkare

Grundutredning vid måttlig leukocytos – LPK <25x10⁹/l, se Utredning.

Remiss till specialistläkare

OBS! Patienter med nyupptäckt leukocytos <25x10⁹/l och med omogna celler (blaster) i diff (=B-celler): Kontakt med hematologspecialist snarast (samma dag) för diskussion om vidare handläggning.

OBS! Patienter med leukocytos kombinerad med anemi och/eller trombocytopeni, som inte orsakas av en infektion, se nedan: Akutmottagning.

Patienter med isolerad leukocytos <25x10⁹/l och med påtagligt onormal fördelning av B-celler (som tex eosinofili) där utredning i primärvården enligt nedan ej givit en klar orsak.

Patienter med nyupptäckt leukocytos och med samtidig polycytemi/trombocytos. För handläggning och utredning: Se Polycytemi - högt Hb och Trombocytos - höga trombocyter.

Remiss till akutmottagning

Patienter med nyupptäckt leukocytos >25x10⁹/l och blaster i diff.

OBS! Patienter med mindre uttalad leukocytos i kombination med anemi och/eller lågt TPK kan ha en allvarlig hematologisk malignitet. Bör inremitteras akut om pågående infektion eller symtomgivande anemi/trombocytopeni.

OBS! Patienter med förhöjt LPK som utgörs av lymfocyter skall remitteras elektivt och ej till akutmottagningen.

Spesamgruppen för hematologi

Endast mycket höga LPK-värden ger i sig symtom (så kallad leukostas).

Orsaker

Vanligen är förhöjda LPK-värden beroende på en aktuell eller genomgången infektion, vilket brukar kunna framgå av anamnes och status. Vid samtidig förändring av Hb och/eller TPK är sannolikheten för en bakomliggande hematologisk malignitet större.

Vid leukocytos ser man vanligen en ökning av en sorts celler som lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler eller monocyter. Utredning och sannolik orsak till blodförändringarna varierar beroende på vilken typ av vit blodkropp som dominerar blodbilden.

Neutrofili

• Bakteriella infektioner - vanligast
• Rökning
• Kortisonbehandling
• Inflammatoriska processer som autoimmuna sjukdomar
• Myeloproliferativa sjukdomar som kronisk myeloisk leukemi, polycytemia vera
• Blödningar

Eosinofili

• Parasitinfektioner
• Hypereosinofilt syndrom (se vidare speciellt avsnitt)
• Allergi
• Polyarteritis nodosa, lungeosinofili
• Lymfom
• Läkemedel

Monocytos

• Kroniska infektioner
• Kronisk myelomonocytleukemi

Lymfocytos

• Infektion med virus, vissa bakteriella infektioner som pertussis, brucellos, cat scratch fever, difteri och toxoplasmos
• Kronisk lymfatisk leukemi eller lymfom
• Allergisk reaktion som serumsjuka
• Status post splenektomi
• Dermatitis herpetiformis
• Hyperthyreoidism

Omogna cellformer

• Hematologisk malignitet som akut eller kronisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är den vanligaste formen av leukemi/lymfom och drabbar framför allt äldre mellan 60-80 år. Hos 30% av patienterna upptäcks sjukdomen accidentellt genom kontroll av blodprover, hos övriga på grund av olika symtom. Klassiska symtom är nattsvettningar, feber eller subfebrilitet (>38◦) samt viktnedgång (>10% de senaste 6 månaderna). Andra kliniska fynd kan vara anemi, trombocytopeni, lymfadenopati, splenomegali och hepatomegali. Kopplat till KLL ses även en ökad benägenhet för autoimmunitet som autoimmun hemolytisk anemi och trombocytopeni samt en infektionsbenägenhet.

Hypereosinofilt syndrom (HES)

HES är en ovanlig sjukdom med ett allvarligt förlopp som alltid kräver behandling. Allmänsymtom som feber och viktnedgång är vanligt. Med anledning av detta rekommenderas remiss till specialistmottagning för vidare utredning vid total-eosinofila >1.5x10⁹/l i mer än 6 veckor. Definitionen av HES är:

• Kvarstående förhöjning av eosinofila >1.5x10⁹/L i mer än 6 månader
• Andra orsaker uteslutna
• Organpåverkan (vanligen är påverkade är hjärta, lungor, hud och CNS)

I primärvård

Eftersom orsaken till leukocytos kan orsakas av allt ifrån övergående beskedliga infektioner till att vara en markör för mer allvarlig blodsjukdom, är inriktningen på utredningen mycket beroende av anamnes, status och övriga blodprovsanalyser.

• Kontrollera om provet!
• Komplettera utredning med fullständigt blodstatus, B-celler (diff), CRP, eventuellt SR
• Uteslut infektion och inflammatorisk sjukdom!
• Vid betydande avvikelser i diffen, förutom vid neutrofili och lymfocytos, rekommenderas kontakt med hematologspecialist för diskussion om vidare utredning

Vid endast lätt förhöjda LPK-värden (LPK-värden <25x10⁹/l) och väsentligen normalfördelad diff alternativt lymfocytos eller neutrofili:

• Kontrollera om prover om cirka 4-6 veckor
• Om LPK-värdet vid kontroll är oförändrat och övriga prover är normala, rekommenderas i första hand exspektans och fortsatt kontroll via VC

Vid LPK >25x10⁹/l och väsentligen normalfördelad diff alternativt lymfocytos eller neutrofili:

• Kontroll av ovanstående prover inom 1-2 veckor. Vid högre eller kvarstående leukocytos, alternativt avvikelser i övrigt blodstatus och/eller B-celler, remiss till hematologmottagning
• Undantaget från detta är äldre asymtomatiska patienter med måttlig LPK-stegring och med dominans av mogna lymfocyter i diff. Dessa patienter har sannolikt en kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och kan initialt följas via VC (Se Behandling/uppföljning)

Vid förekomst av blaster oavsett total antalet LPK:

• OBS! Kontakta hematologkonsult. Vid höga LPK-värden (> 25 x 109/L) och blaster perifert bör hematolog kontaktas snarast (samma dag)

Behandling/uppföljning av leukocytos

Akut omhändertagande
Patienter med LPK >25x10⁹/L och blaster perifert skall akut till hematologisk specialistklinik. Detta gäller även patienter med lägre antal LPK (oavsett diff) men med grav anemi eller trombocytopeni.

Patienter med svår infektion och betydande avvikelser i blodstatus samt allmänpåverkan bör också skickas till akutmottagning för bedömning och inläggning, detta oavsett om tillståndet är utlöst av enbart infektion eller infektion i kombination med någon malign blodsjukdom.

Uppföljning av kronisk leukocytos
Patienter med måttlig leukocytos kan i första hand utredas via VC. Om utredningen utfaller normalt och LPK-värdet förblir stabilt, kan blodstatus kontrolleras var 4:e vecka (initialt) till 1 ggr/år beroende på nivå och övriga sjukdomar. Detta förutsätter även att övrigt blodstatus, framför allt Hb och TPK, samt fördelningen (B-celler) inte är alltför avvikande.

Uppföljningstiden får bedömas individuellt. Hos många patienter kan endast ett par kontroller vara tillräckligt.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är en kronisk blodsjukdom som endast skall behandlas vid symtom. Hos äldre (>70-75 år) kan man ofta se en lätt till måttlig leukocytos med lymfocytos, och dessa patienter behöver kanske aldrig utveckla några symtom och därmed bli behandlingskrävande. Denna patientgrupp kan med fördel kontrolleras via VC.