Leukocytos - höga vita blodkroppar

  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Grundutredning vid måttlig leukocytos, se under rubrik Utredning.

Remiss till specialistläkare

  • Patienter med leukocytos utan blastökning kombinerad med anemi och/eller trombocytopeni.
  • Patienter med isolerad leukocytos <25x109/l och med onormal fördelning av B-celler (men utan blastökning), där utredning i primärvården enligt nedan ej givit en klar orsak.
  • Patienter med nyupptäckt leukocytos och med samtidig polycytemi/trombocytos. För handläggning och utredning, se vårdprogram Polycytemi - högt Hb och Trombocytos - höga trombocyter.
  • Patienter med förhöjt LPK som utgörs av lymfocyter.

Remissinnehåll

  • Anamnes på tidigare sjukdomar samt aktuell sjukhistoria. Kända autoimmuna sjukdomar
  • Status framförallt avseende bukstatus (palpabel lever- eller mjältförstoring?) och eventuell lymfkörtelförstoring
  • Resultat av påbörjad utredning med kopior av laboratoriesvar och eventuella röntgenundersökningar

Omgående kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset

Vid följande situationer bör akut leukemi misstänkas:

  • Patienter med varierande grad av leukocytos med omogna celler (blaster) i differentialräkning (=B-celler).
  • Patienter med leukopeni eller mindre uttalad leukocytos i kombination med anemi och/eller lågt TPK kan ha en allvarlig hematologisk malignitet. (En välmående patient utan blaster och blödningssymtom kan remitteras enligt Remiss till specialistläkare ovan)

Patienter med misstanke om akut leukemi handläggs enbart av Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge och Solna). Kontakt tas omgående via telefon med hematologspecialist på Karolinska för diskussion om hur patienten ska handläggas.

Spesamgruppen för hematologi

Symtom

Upp

Leukocytos i sig leder sällan till symtom. Förekomst av symtom såsom nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla, blåmärken eller blödningstendens samt återkommande infektioner talar för bakomliggande hematologisk sjukdom.

Orsaker

Vanligen är förhöjda LPK-värden beroende på en aktuell eller genomgången infektion, vilket brukar kunna framgå av anamnes och status. Vid samtidig förändring av Hb och/eller TPK är sannolikheten för en bakomliggande hematologisk malignitet större.

Vid leukocytos ser man ofta en ökning av en sorts celler som t.ex. lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler eller monocyter. Utredning och sannolik orsak till blodförändringarna varierar beroende på vilken typ av vit blodkropp som dominerar blodbilden.

Neutrofili

  • Bakteriella infektioner - vanligast
  • Rökning
  • Kortisonbehandling
  • Inflammatoriska processer som autoimmuna sjukdomar
  • Myeloproliferativa sjukdomar som kronisk myeloisk leukemi, polycytemia vera

Eosinofili

  • Parasitinfektioner
  • Hypereosinofilt syndrom (se vidare speciellt avsnitt)
  • Allergi
  • Polyarteritis nodosa, lungeosinofili
  • Lymfom
  • Läkemedel

Lymfocytos

  • Infektion, kronisk lymfatisk leukemi eller lymfom (i uppdaterat SVF är gränsen satt till 10 för välgrundad misstanke om KLL/lymfom)
  • Status post splenektomi

Omogna cellformer

  • Hematologisk malignitet som akut eller kronisk leukemi

Differentialdiagnos

Upp

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är den vanligaste formen av leukemi/lymfom och drabbar framför allt äldre mellan 60-80 år. Hos 30% av patienterna upptäcks sjukdomen accidentellt genom kontroll av blodprover, hos övriga på grund av olika symtom. Klassiska symtom är nattsvettningar, feber eller subfebrilitet (>38) samt viktnedgång (>10% de senaste 6 månaderna). Andra kliniska fynd kan vara anemi, trombocytopeni, lymfadenopati, splenomegali och hepatomegali. Kopplat till KLL ses även en ökad benägenhet för autoimmunitet som autoimmun hemolytisk anemi och trombocytopeni samt en infektionsbenägenhet.

Hypereosinofilt syndrom (HES)

HES är en ovanlig sjukdom med ett allvarligt förlopp som alltid kräver behandling. Allmänsymtom som feber och viktnedgång är vanligt. Med anledning av detta rekommenderas remiss till specialistmottagning för vidare utredning vid total-eosinofila >1.5x109/l i mer än 6 veckor. Definitionen av HES är:

  • Kvarstående förhöjning av eosinofila >1.5x109/l i mer än 6 månader
  • Andra orsaker uteslutna
  • Organpåverkan (vanligen är påverkade är hjärta, lungor, hud och CNS)

Utredning

Upp

I primärvård

Eftersom orsaken till leukocytos kan orsakas av allt ifrån övergående beskedliga infektioner till att vara en markör för mer allvarlig blodsjukdom, är inriktningen på utredningen mycket beroende av anamnes, status och övriga blodprovsanalyser.

  • Kontrollera om provet
  • Komplettera utredning med fullständigt blodstatus, B-celler (diff), CRP, eventuellt SR
  • Uteslut infektion och inflammatorisk sjukdom
  • Vid betydande avvikelser i diffen, förutom vid neutrofili och lymfocytos, rekommenderas omgående telefonkontakt med hematologspecialist för diskussion om vidare utredning

Vid endast lätt förhöjda LPK-värden (LPK-värden <25x109/l) och väsentligen normalfördelad differentialräkning alternativt lymfocytos eller neutrofili:

  • Kontrollera om prover om cirka 4-6 veckor
  • Om LPK-värdet vid kontroll är oförändrat och övriga prover är normala, rekommenderas i första hand exspektans och fortsatt kontroll via vårdcentral

Vid LPK >25x109/l och väsentligen normalfördelad diff alternativt lymfocytos eller neutrofili:

  • Kontroll av ovanstående prover inom 1-2 veckor. Vid högre eller kvarstående leukocytos, alternativt avvikelser i övrigt blodstatus och/eller B-celler, remiss till hematologmottagning

Behandling

Upp

Behandling/uppföljning av leukocytos

Uppföljning av kronisk leukocytos
Patienter med måttlig leukocytos kan i första hand utredas via vårdcentral. Om utredningen utfaller normalt och LPK-värdet förblir stabilt, kan blodstatus kontrolleras var 4:e vecka (initialt) till 1 ggr/år beroende på nivå och övriga sjukdomar. Detta förutsätter även att övrigt blodstatus, framförallt Hb och TPK, samt fördelningen (B-celler) inte är alltför avvikande.

Uppföljningstiden får bedömas individuellt. Hos många patienter kan endast ett par kontroller vara tillräckligt.

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL är en kronisk blodsjukdom som endast ska behandlas vid symtom. Hos äldre (>70-75 år) kan man ofta se en lätt till måttlig leukocytos med lymfocytos, och dessa patienter behöver kanske aldrig utveckla några symtom och därmed bli behandlingskrävande. Denna patientgrupp kan med fördel kontrolleras via vårdcentral efter samråd med hematolog avseende eventuellt behov av utredning.

Om dokumentet: Leukocytos - höga vita blodkroppar

Författare:
Gerd Lärfars, verksamhetschef, Medicinkliniken, Södersjukhuset, Åsa Rangert Derolf, överläkare, tf verksamhetschef, Hematologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskat av:
Lars Göran Lundberg, överläkare, VO Internmedicin, Södersjukhuset, Eli Westerlund, överläkare, Medicinkliniken, Hemostascentrum, Danderyds sjukhus, Lisa Sjönell, specialist i allmänmedicin, Boo vårdcentral, Tobias Öhman, specialist i allmänmedicin, Gustavsbergs vårdcentral, Margareta Holmström, överläkare, Koagulationsmottagningen, Hematologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Publicerat:
December 2004
Uppdaterat:
Juli 2017