Leukocytos

Ökat antal vita blodkroppar

Medicinskt område:
Blod och koagulation

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Grundutredning vid måttlig leukocytos, se under rubrik Utredning.

Om nyupptäckt leukocytos med samtidig polycytemi/trombocytos, se vårdprogram Myeloproliferativ neoplasi SVF.

Om omogna vita blodkroppar i perifert blod (till exempel blaster eller promyelocyter) eller leukocytos kombinerad med anemi och/eller trombocytopeni, se vårdprogram Akuta leukemier SVF.

Om lymfocytos i differentialräkning (>10 x 109/l), se vårdprogramMaligna lymfom och KLL inkl SVF.

Remiss till hematologisk mottagning

  • Isolerad leukocytos <25 x 109/l och med onormal fördelning av B-celler (men utan blastökning), där utredning i primärvården enligt nedan ej givit en klar orsak.
  • Leukocytos som utgörs av lymfocyter, se KLL nedan.

Remissinnehåll

  • Aktuella och tidigare sjukdomar, se nedan
  • Statusfynd
  • Aktuella mediciner
  • Aktuella laboratorieprover samt eventuell röntgen

Remiss till akutmottagning

Omgående kontakt med Karolinska Universitetssjukhuset.

Vid följande situationer bör akut leukemi misstänkas:

  • Patienter med varierande grad av leukocytos med omogna celler (blaster) i differentialräkning (=B-celler).
  • Patienter med leukopeni eller mindre uttalad leukocytos i kombination med anemi och/eller lågt TPK kan ha en allvarlig hematologisk malignitet. (En välmående patient utan blaster och blödningssymtom kan remitteras enligt "Remiss till hematologisk mottagning" ovan).

Patienter med misstanke om akut leukemi handläggs enbart av Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge och Solna). Kontakt tas omgående via telefon med hematologspecialist på Karolinska för diskussion om hur patienten ska handläggas.

Remissinnehåll

  • Som till hematologisk mottagning

Återremiss till husläkarmottagning

Om patienten bedöms stabil kan årliga uppföljningskontroller göras i primärvården.

Remissinnehåll

  • Sammanfattande bedömning och diagnos
  • Eventuella läkemedelsförändringar
  • Förslag på lämplig uppföljning inkl provtagning i primärvården
  • När specialiserad vård bör kontaktas på nytt

Bakgrund

  • Vanligen är förhöjda LPK-värden beroende på en aktuell eller genomgången infektion, vilket brukar kunna framgå av anamnes och status. Vid samtidig förändring av Hb och/eller TPK är sannolikheten för en bakomliggande hematologisk malignitet större.
  • Kan även ses hos rökare, efter splenektomi samt vid steroid- eller NSAID-behandling. Inflammationstillstånd ger också förhöjt LPK.

Definition

Leukocytplasmakoncentration (LPK) >11 x 109/l.

Etiologi

Vid leukocytos ser man ofta en ökning av en sorts celler som till exempel lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler eller monocyter. Utredning och sannolik orsak till blodförändringarna varierar beroende på vilken typ av vit blodkropp som dominerar blodbilden.

Neutrofili

  • Bakteriella infektioner - vanligast
  • Rökning
  • Kortisonbehandling
  • Inflammatoriska processer som autoimmuna sjukdomar
  • Myeloproliferativa sjukdomar som kronisk myeloisk leukemi, polycytemia vera

Eosinofili

  • Parasitinfektioner
  • Allergi
  • Polyarteritis nodosa, lungeosinofili
  • Läkemedel
  • Hypereosinofilt syndrom (se vidare speciellt avsnitt)
  • Lymfom

Lymfocytos

  • Infektion, kronisk lymfatisk leukemi eller lymfom (i uppdaterat SVF Maligna lymfom och KLL är gränsen satt till 10 för välgrundad misstanke om KLL/lymfom)
  • Status post splenektomi

Omogna cellformer

  • Hematologisk malignitet som akut eller kronisk leukemi

Utredning

Symtom

Leukocytos i sig leder sällan till symtom, annat än vid extrema nivåer eller höga blasttal.

Symtom som talar för bakomliggande hematologisk sjukdom:

  • Nytillkommen trötthet och allmän sjukdomskänsla
  • Blåmärken eller blödningstendens
  • Återkommande infektioner
  • Nattliga svettningar, viktnedgång eller feber

Anamnes

  • Symtom enligt ovan?
  • Infektion eller inflammation?
  • Tidigare sjukdomar, splenektomi?
  • Autoimmuna sjukdomar?
  • Rökare?
  • Aktuella läkemedel? Steroidbehandling?

Status

  • Bukstatus: palpabel lever- eller mjältförstoring?
  • Lymfkörtelförstoring?
  • Blåmärken, blödningar
  • Eventuella tecken på infektion/inflammation

Handläggning vid utredning

I primärvård

Eftersom orsaken till leukocytos kan orsakas av allt ifrån övergående beskedliga infektioner till att vara en markör för mer allvarlig blodsjukdom, är inriktningen på utredningen mycket beroende av anamnes, status och övriga blodprovsanalyser.

  • Omkontroll av LPK samt övriga laboratorieprover enligt nedan.
  • Vid betydande avvikelser vid differentialräkning, förutom vid neutrofili och lymfocytos, rekommenderas telefonkontakt med hematologspecialist för diskussion om vidare utredning.

Vid endast lätt förhöjda LPK-värden (LPK-värden <25 x 109/l) och väsentligen normalfördelad differentialräkning alternativt lymfocytos eller neutrofili:

  • Omkontroll av prover om cirka 4-6 veckor.
  • Om LPK-värdet vid kontroll är oförändrat och övriga prover är normala, rekommenderas i första hand exspektans och fortsatt kontroll via vårdcentral.

Vid LPK >25 x 109/l och väsentligen normalfördelad diff alternativt lymfocytos eller neutrofili:

  • Omkontroll av prover inom 1-2 veckor. Vid högre eller kvarstående leukocytos, alternativt avvikelser i övrigt blodstatus och/eller B-celler, remiss till hematologmottagning.

Laboratorieprover

  • Blodstatus
  • B-Celler (diff)
  • CRP, eventuellt SR
  • Krea, K, Na

Differentialdiagnoser

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KLL, se vårdprogram Maligna lymfom och KLL inkl SVF, är en mycket vanlig orsak till persisterande lymfocytos, framförallt hos äldre. B-symtom och lymfadenopati är också vanligt.

Se även Nationellt vårdprogram kronisk lymfatisk leukemi, KLL (Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum i samverkan)

Hypereosinofilt syndrom (HES)

HES är en ovanlig men potentiellt allvarlig orsak till persisterande eosinofili. Dock finns många betydligt vanligare orsaker, se ovan.

  • Remiss till specialistmottagning för vidare utredning vid total-eosinofila >1.5 x 109/l i mer än 6 veckor

Behandling

Riktas mot infektionen/orsaken.

Uppföljning

Uppföljning av kronisk leukocytos

Om utredningen utfaller normalt och LPK-värdet förblir stabilt, kan blodstatus kontrolleras var 4:e vecka (initialt) till 1 ggr/år beroende på nivå och övriga sjukdomar. Detta förutsätter även att övrigt blodstatus, framförallt Hb och TPK, samt fördelningen (B-celler) inte är alltför avvikande.

Uppföljningstiden får bedömas individuellt. Hos många patienter kan endast ett par kontroller vara tillräckligt.

Uppföljning av kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Hos äldre (>70-75 år) kan man ofta se en lätt till måttlig leukocytos med lymfocytos, och dessa patienter behöver kanske aldrig utveckla några symtom och därmed bli behandlingskrävande. Denna patientgrupp kan med fördel kontrolleras via vårdcentral efter samråd med hematolog avseende eventuellt behov av utredning.

Komplikationer

Beror helt på grundorsaken.

Relaterad information

  • Riktlinjer (Svensk förening för hematologi - SFH)

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.