Diabeteshanden

Allmänläkare

Diagnostik utifrån klinisk undersökning och anamnes.

Remiss till invärtesmedicinsk specialist/diabetesmottagning

Efter sårskador och distorsioner ska man inom primärvården vara observant på risken för ödem och kvarstående stelhet i handen, samt risken för infektion.

Remiss till ortoped/handkirurg

För kirurgisk behandling.

Remiss till arbetsterapeut/sjukgymnast

För rörelseträning vid stelhet och postoperativt.

Nervkompressioner

Symtomgivande nervkompressioner drabbar oftare diabetiker än i övrigt friska, tex karpaltunnelsyndrom och ulnariskompression. Oftast förbättring av operativ nervdekompression såvida patienten inte har polyneuropati

Tendovaginitis

Tendovaginitis nodosa förekommer ofta hos diabetiker. Diabetiker behöver oftare än andra hjälp av sjukgymnast/arbetsterapeut postoperativt för att motverka kvarstående rörelseinskränkning efter operation.

Ledkontrakturer

Ledkontrakturer till följd av bindvävsförändringar ses särskilt efter långvarig typ I-diabetes. Kallas i diabetes-litteraturen LJM-syndrom (limited joint mobility). Fingrarna blir krokiga, lederna uppdrivna och mer eller mindre stela och ibland värkande. Kirurgi kan ej förbättra eller lindra i dessa fall.

Handinfektioner

Handinfektioner hos diabetiker riskerar att bli svårbehandlade och långdragna. Kräver inte sällan flera kirurgiska ingrepp och intravenös antibiotikabehandling med ledning av odlingar.

Tendovaginit
Palpationsömhet längs flexorsenan, ont vid aktiv flexion, smärta längs senan vid passiv extension. Dessa är operationsfall. Mjukdelsabscesser skall också incideras.

Artrit
Smärta vid palpation av leden samt kompression av leden i längdriktning (teleskopmanöver).

Långvarig typ I-diabetes eller dålig glukosreglering ökar risken för handåkommor.

• Dupuytrens kontraktur
• Tendovaginitis nodosa
• LJM-syndrom ger rörelseinskränkning i fingrar och kan te sig ganska likartat hos diabetiker med intrakutant ödem och generellt förtjockade bindvävsstrukturer

Vid misstanke om nervkompressioner kan det vara värdefullt med neurofysiologi för att klarlägga om patienten har en spridd polyneuropati eller om symtomen beror på lokaliserad kompression.

Vid stela värkande leder kan röntgen visa om det föreligger artros eller ej. Indikation för operativ behandling av artros är lika för diabetiker och icke diabetiker.

Hos diabetiker kan man räkna med långsammare läkning av sår, långsammare utläkning av lokala infektioner (särskilt om glukosnivån ligger högt), anaeroba bakterier vid infektion, ökad risk för nekrosutveckling i skadad vävnad, mera ödem, större risk för bestående rörelseinskränkning med fibros efter skador och operationer. Därför är det viktigt med högläge och rörelseövningar av hand och arm tidigt, för att motverka ödem och senare stelhet. Sårkontroller och revisioner. Odling vid infektion. Långvarig antibiotikabehandling vid infektion. Se även under Symtom.

Efter operationer - helst hos operatören inom en vecka.