Knöl i tyreoidea

Allmänläkare

Genomför utredning med klinisk undersökning, provtagning och cytologi.

Remiss till specialistklinik

Endokrinkirurgin i Stockholm är centraliserad till Kirurgmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Vid

• solitär knöl om inte cytologisk undersökning är solklart benign
• hårda knölar, asymmetri, snabb tillväxt
• mekaniska besvär
• heshet

Remiss till allmänläkare

Individer med benigna förändringar som har hypotyreos, återremitteras till allmänläkare.

Spesamgruppen för endokrinologi

Förändringar i tyreoidea är relativt vanliga, se Epidemiologi nedan. Den absoluta majoriteten av resistenser är benigna.

Globuskänsla är ett vanligt fenomen som sällan förklaras av struma eller knöl i sköldkörteln. Om man inte känner något onormalt vid palpation av halsen, finns det inget skäl till radiologisk undersökning.

Struma kan ge lokala symtom, särskilt om den ligger mot clavikeln. Intrathorakal struma kan orsaka astmaliknande besvär och utreds enklast med lungröntgen med frågeställning: Trakeal kompression?

• 5% av befolkningen har palpabla "tyreoideaknölar"
• 50% av befolkningen har någon förändring i tyreoidea som kan ses med ultraljud
• Incidens för tyroideacancer: 4-5/100 000, cirka 300 i Sverige per år
• Drabbar alla åldersgrupper

• Kolloidnodus/kolloidstruma/hyperplasi
• Inflammation
• Cysta
• Neoplasi (tex follikulär tumör)
• Cancer

Anamnes

• Duration, förändring över tid
• Lokala symtom
• Generella symtom
• Hereditet
• Strålning mot halsen

Klinisk undersökning

• Tyreoideadysfunktion – eutyroid patient, prov se nedan
• Storlek, läge, konsistens, avgränsbar, följer sväljrörelsen?
• Lymfkörtelstatus
• Ömhet?
• Heshet?

Lab
Blodprover:

• TSH, fritt T4
• TPO-ak vid misstanke om autoimmun tyreoidit eller manifest hypofunktion
• TRAK vid hyperfunktion
• CRP vid misstanke om subakut tyreoidit (ej rutinprov för utredning av knöl i tyreoidea)

Cytologi

Finnålscytologi är grunden för all diagnostik av nodulär tyreoideasjukdom. Tyreoideapatologi är svårtolkad. Vid osäkerhet ring gärna och diskutera med endokrinkirurg.

Observera att fynd av tyreoideaceller utanför tyreoidea tyder på metastasering från en tyreoideacancer. Aberrant tyreoideavävnad är ovanlig och denna diagnos måste ifrågasättas!

Undersökningar

Kolloidnodus/kolloidstruma/hyperplasi

• Det finns inga hållpunkter för att tyroxin-behandling är av godo vid normala tyreoideahormonnivåer. Kan övervägas i enstaka fall, särskilt om TSH ligger inom övre normalområdet. Dosen ska inte vara så hög att TSH supprimeras.

Struma med mekaniska besvär

• Oftast tyreoidektomi eller hemityreoidektomi med kontralateral resektion. Oftast livslångt tyroxinbehov

Återremitteras till primärvården.

Tyreoideacancer

Papillär tyreoideacancer - är vanligast, ofta lymfkörtelmetastaser på halsen, prognosen är excellent, särskilt för individer under 45 års ålder.

Follikulär cancer - har likaså mycket god prognos hos yngre. Metastasering till lungor och skelett förekommer. Kan oftast inte skiljas från godartad variant av tumör, follikulärt adenom, före operation. Förhållandet cancer/adenom cirka 1/10.

Medullär tyreoideacancer - utgår från C-celler, dvs parafollikulära celler som bildar calcitonin, 25% familjära former.

Anaplastisk tyroideacancer - är ovanlig men mycket aggressiv, drabbar framförallt äldre. Misstänks vid snabb tillväxt och påtagliga lokala symtom.

Vid misstanke: Ytterst brådskande till punktion samt kontakt med Radiumhemmet!

• Tyreoidektomi med central + eventuell lateral lymfkörtelutrymning, tyroxin i suppressionsdos, radiojod

Följs upp på Radiumhemmet.

Follikulär neoplasi/tumör

• Hemityreoidektomi, samt tyreoidektomi vid cancer

Toxiskt nodulus

• Hemityreoidektomi eller radiojod

Uppföljning - Tyroxin endast vid hypotyreos, återremitteras till primärvården, övriga behöver ingen uppföljning.

Tyreotoxikos

• De fall som behandlas kirurgiskt: total eller nära total tyreoidektomi, livslång tyroxinsubstitution

Återremitteras till primärvården.

Övriga fall, se Hypertyreos