Utveckling till typ 2-diabetes kan fördröjas och möjligen förhindras med livsstilsintervention. Riktad behandling bör fokusera på individer med flera riskfaktorer, såsom Tobaksberoende, hypertoni, hyperlipidemi, faktorer som ökar risken för kardiovaskulär sjukdom, och som behandlas enligt Viss vårdprogram inom de enskilda områdena.
Livsstilsförändring
Fysisk aktivitet/motion
Studier visar att även måttligt ökad grad av motion har positiva effekter på glukosmetabolismen.
- Träning - individuellt eller i grupp. Träningen anpassas efter den enskildes förutsättningar
- Undersök fötter frikostigt framförallt vid motionsråd
- Tänk på hjärt-kärlsjukdom före motionsrekommendationer. EKG, blodtryck, eventuellt arbets-EKG
Se FaR informationsruta nedan.
Rökstopp
Uppmuntra till rökstopp. Informera patienten om
Överväg farmakologisk behandling.
Diet/kostbehandling
Kostråd via distriktssköterska eller dietist.
Den senaste rapporten från SBU menar att lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost har likartade gynnsamma effekter på HbA1c och kroppsvikt. Det saknas studier av tillräckligt god kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna av mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag hos personer med diabetes. Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att grönsaker, baljväxter och fisk är gynnsamma för personer med diabetes. Dessa livsmedel ingår som viktiga beståndsdelar i dagens kostrekommendationer vid diabetes.
- Fett är ojämförligaste den mest energitäta kosten och innehåller dubbelt så mycket energi (kalorier) som protein och kolhydrater per viktenhet
- Överskott av kolhydrater och protein förbränns bättre än fett
- Protein ger bäst mättnadskänsla per energienhet
Alkohol
Alkoholhaltiga drycker är mycket kaloririka. Ju högre alkoholhalt desto fler kalorier.
- 50 cl starköl innehåller 250 kcal
- 20 cl vin innehåller 140 kcal
- 6 cl starksprit innehåller 135 kcal
Farmakologisk behandling
Patientens hela riskprofil måste värderas. Hjärt-kärlsjukdom utgör risken för patienter med det metabola syndromet.
Insulinresistens
Enbart insulinresistens (utan diabetes) behandlas inte farmakologiskt med antidiabetiska läkemedel.
Hypertoni
Mål: Blodtryck <130/80 mmHg vid diabetes och i övrigt <140/90 mmHg.
Ökad indikation vid: hög ålder, rökning, hereditet för hjärt-kärlsjukdom, lipidrubbning.
Hyperlipidemi
Mål: framförallt vid diabetes: T-Kol <4,5 mmol/liter och LDL< 2,5 mmol/liter.
TG>1,7 mmol/liter och HDL<1,0 (män) och <1,3 (kvinnor) innebör ökad risk.
Farmakologisk behandling skall övervägas vid det metabola syndromet.
Ökad indikation vid: rökning, hereditet för hjärt-kärlsjukdom, hypertoni.
Diabetes mellitus
Mål: HbA1c <6%, blodtryck ≤130/80, Kol <4,5 mmol/liter, LDL <2,5 mmol/liter, rökstopp.
FaR vid Metabola syndromet
Indikation
Livsstilförändring är grunden i all prevention och behandling av det metabola syndromet. Ökad fysisk aktivitet utgör en av hörnstenarna i behandlingen.
Kontraindikation
Akuta symtom från hjärta och cirkulation, hypo- eller hyperglykemi, kraftigt förhöjt blodtryck.
Ordination
Minska stillasittande tid. Fysisk aktivitet av måttlig intensitet minst 30 minuter per dag, vid övervikt gärna 60 minuter. Lämplig aktivitet är promenad, stavgång, simning, cykling.
För ytterligare hälsoeffekter aktivitet med hög intensitet 2–3 ggr/v, som motionsgymnastik, bollsport, dans, skidåkning eller liknande.
Komplettera med styrketräning minst 2 ggr/v.
Läs om Metabola syndromet i FYSS
FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning
Författare
Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, april 2009. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS