Aktinisk keratos

Allmänläkare

Enstaka tunna aktiniska keratoser kan skötas i primärvården om kunskap och intresse finns.

Remiss till hudspecialist

• Utbredda och/eller tjocka förändringar kan remitteras till hudklinik
• Immunosupprimerade patienter har ökad risk för utveckling av skivepitelcancer och bör kontrolleras hos hudspecialist

Spesamgruppen för hud

Aktinisk keratos är en kronisk solskada i huden som visar sig som en rodnad, lätt fjällande fläck, ofta relativt välavgränsad. Storleken kan variera från några mm till 1-2 cm, vanligen <1 cm. Vanligaste lokalisation är ansiktet (tinningar, kindknotor, näsa), underarmar, handryggar och ben.

Aktiniska keratoser kan indelas i lätt, medelsvår och svår dysplasi. Nerväxt i hårfolliklar är ett observandum för risk för återfall.

De allra flesta har flera aktiniska keratoser på solexponerade områden av huden. Framför allt hos ljushyllta personer utvecklas aktiniska keratoser, hos män något oftare än hos kvinnor. Uppskattningsvis drabbas 70 000-100 000 svenskar per år. De är vanligast efter 50 års ålder men förekommer redan i 25-30-årsåldern.

• Hudtyp I-II
• Total solexposition under livet
• Ökad ålder
• Nedsatt immunförsvar

• Solskadad hud – ingen palpabel yta
• Mb Bowen, skivepitelcancer in situ – ofta tjockare hyperkeratos
• Skivepitelcancer – ofta sår och palpabelt förtjockat, kan ömma vid palpation
• Ytligt basaliom – ofta inte så tjock hyperkeratos
• Eksem, tinea, hudinfektioner

Vid tunna förändringar, stansbiopsi om inte kliniskt klar diagnos. Alltid PAD vid tjockare, ömmande och/eller såriga förändringar.

Patientinformationsblad.

Solråd
Skydda huden med kläder, hatt/keps, solskyddsfaktor minst 15. Endast solskydd kan ibland få aktiniska keratoser att läka ut efter några år.

Exspektans
Kan räcka vid enstaka tunna aktiniska keratoser och/eller vid lätt dysplasi om pat informeras noggrant om självkontroller. Om förändringarna blir tjocka, såriga eller ömmande ska patienten kontakta sjukvården.

Läkemedel
Imiquimod/Aldara appliceras 3 kvällar per vecka under natten (8-10 timmar) och tvättas sedan av. En måttligt till svår rodnad och ibland sårbildning kommer efter 2-3 veckors behandling. Huden läker sedan oftast utan synliga ärr på 2-3 veckor. Total behandlingstid 4 veckor.

Efter uppehåll på 4 veckor och om den aktiniska keratosen har gått i påtaglig regress, men inte är borta, rekommenderas en ny behandlingsomgång (då ofta mindre kraftig reaktion).

Alternativ behandling
Utförs oftast av hudläkare

• Kryokirurgi. Flytande kväve krävs för tillräckligt frysdjup
• Curettage och diatermi
• PDT - photodynamisk terapi - med Metvix kräm och rött ljus
• Efudix kräm (5-FU)

Självkontroller i första hand. Om förändringarna blir tjocka såriga eller ömmande ska patienten kontakta sjukvården.

Om förändringarna snabbt kommer tillbaka, bör biopsi övervägas.

Vid behandling med imiquimod
Kraftig hudirritation med sårbildning. Ljusa eller sällan depigmenterade ärr. Sekundärinfektion ovanligt.

Om ingen behandling
Enstaka aktiniska keratoser kan, sällsynt, övergå i skivepitelcancer - mindre än 1/1000 för en enskild lesion. Denna form av hudcancer är oftast lågaggressiv, sprider sig sällan i kroppen.