Kongenitala nevi

Allmänläkare

De flesta kongenitala nevi är små (mindre än 2 cm) och kan skötas i primärvården efter att hudspecialist vb konfirmerat diagnosen före skolåldern.

Remiss till specialistläkare

• Stora nevi >2 cm vid partus - bedömning hudspecialist under första året eller tidigt vid känslig lokalisation t ex i ansiktet.
• Kongenitala jättenevi omfattande hel kroppsdel - plastikkirurgisk bedömning under första levnadsveckan.
• Alla kongenitala nevi med misstanke om malignifiering remitteras omedelbart till hudspecialist.

Spesamgruppen för hud

Kongenitala naevocellulära nevi förekommer i cirka 1% hos barn i Sverige och är vid presentation en väl avgränsad ljusröd-brun fläck. Fläcken växer med barnet och antar med tiden en allt mörkare färg, ibland tillkommer småprickiga områden. Det är vanligt att förändringen förtjockas, blir palpabel och får tillväxt av hårfolliklar.

Malignt melanom förekommer ytterst sällan i barnaåren. Vid jättenevi finns en betydande risk för utveckling av malignt melanom. Dessa ska därför kontrolleras. Tecken på eventuell malignifiering är snabb storleksökning, tillkomst av nya färgschatteringar, ojämn yta eller påtaglig formförändring.

Entydiga data beträffande melanomrisk för små och medelstora kongenitala nevi saknas. Vid praktisk handläggning brukar man anse att risken avtar med minskande storlek, varvid små kongenitala nevi kan jämställas med förvärvade nevi.

Nevi >2cm. Efter bedömning av hudläkare/plastikkirurg, eventuell kirurgi.

Små nevi är i särklass vanligast. Noteras och mäts under de första åren på BVC.

Om nevuset långsamt växer tillsammans med barnet och i övrigt är väsentligen oförändrat är det ej indicerat med hudkonsult. Annars remiss till hudläkare för diagnoskonfirmering och eventuell åtgärdsplanering.

Om excision utan malignitetsmisstanke bedöms indicerad utförs den så sent som möjligt, helst efter puberteten för att minska risken för missprydande ärr.