Celiaki hos vuxna

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

  • Vid typiska fall utan uttalat påverkat labstatus kan såväl utredning, behandling och uppföljning ske i primärvården
  • Uppföljning av specialistbedömda fall

Remiss till specialistläkare

  • Vid uttalat påverkat labstatus vid diagnos
  • Vid svårtolkad utredning
  • Klinisk/labmässig svikt på glutenfri kost (GFK) trots god följsamhet enligt dietistbedömning - refraktär celiaki?

Spesamgruppen för gastroenterologi

Symtom

Upp
  • Trötthet
  • Dysfori
  • Dyspepsi
  • Diarré (endast i 50% av fallen)
  • Buksmärtor
  • Viktnedgång
  • Blåsor i munnen
  • Hudutslag (dermatitis herpetiformis)

Majoriteten har få eller atypiska symtom.

Epidemiologi

Upp

Prevalens 1-2% i befolkningen men10% hos nära släktingar till patient med fastställd celiaki.

Riskfaktorer

Upp

Screening med TRAN-antikroppar är motiverad hos följande riskgrupper:

  • Nära släktingar till celiakipatient
  • Förekomst av annan autoimmun sjukdom (tyreoideasjukdom, diabetes typ 1, autoimmun leversjukdom, reumatoid artrit, Sjögrens syndrom)
  • Vid IgA-brist
  • Mikroskopisk kolit
  • Downs syndrom, Turners syndrom
  • Dermatitis herpetiformis (tunntarmbiopsi direkt i dessa fall)

Differentialdiagnos

Upp
  • IBS
  • Laktosintolerans
  • Mikroskopisk kolit (kollagen, lymfocytär kolit)
  • Pankreasinsufficiens exokrin
  • Gallsaltmalabsorption
  • Bakteriell överväxt i tunntarmen

Utredning

Upp

Diagnos

  • Transglutaminas-antikroppar (TRANak) har hög specificitet och sensitivitet (cirka 95%) för celiaki
  • Tunntarmbiopsi är gold standard
  • Vid tveksamhet kan avsaknad av HLA DQ2/8 utesluta celiaki (”Diagnostisk HLA-typning-celiaki”)

Lab

Blodstatus, ferritin, folat, kobalamin, vitamin B12, kalcium, albumin, p-glukos, TSH, P-PTH bör kontrolleras.

OBS! Vid brist på kalk/D-vitamin eller förekomst av riskfaktorer för osteoporos, bör bentäthetsmätning DEXA göras frikostigt.

Celiaki algoritm

Behandling

Upp
  • Livslång glutenfri kost (GFK) med kostinfo via dietist. Eventuellt multivitamin med folsyra, B12 och B6, tex B-kombin Forte N, Beviplex Comp eller TrioBe
  • Vid påvisad specifik brist, riktad substitution (järn, folat, kalk, D-vitamin, vitamin B12)
  • Vid refraktär celiaki kan steroidbehandling bli aktuellt (specialistfall)

Uppföljning

Upp

3 månader: Klinik, lab (Hb ferritin, folat + eventuella avvikelser vid diagnostillfället). Eventuellt insatt substitution kan sättas ut? Eventuellt kostgenomgång via dietist.

1 år: Kontrollbiopsi tunntarm rekommenderas, lab inklusive TRANak, klinik, kostgenomgång. TRANak ska vara negativt vid glutenfri kost (GFK) och kan kontrolleras vid misstänkt dietsvikt.


Symtomfri patient

  1. Labavvikelser, negativ TRANak och histologisk förbättring på tarmbiopsi: Fortsatt kontroll av kostanamnes, klinik samt eventuellt lab (tex Hb, ferritin, folat) vart tredje år.
  2. Inga labavvikelser, negativ TRANak men ingen histologisk förbättring: Refraktär celiaki? Remiss till specialist.
  3. Kvarstående labavvikelser, positiv TRANak och ingen histologisk förbättring: Troligen ej glutenfri kost (GFK) - ny dietistgenomgång samt lab TRANak efter ett år och eventuellt ny tarmbiopsi tre år efter diagnos.

Ej symtomfri patient

  1. Inga labavvikelser, negativ TRANak och histologisk förbättring på tarmbiopsi: Överväg samtidig annan sjukdom som IBS, laktosintolerans, mikroskopisk kolit och gallsaltmalabsorption.
  2. Negativ TRANak men ingen histologisk förbättring: Överväg annan sjukdom (lymfom, bakteriell överväxt, mikroskopisk kolit) eller refraktär celiaki. Remiss specialist.
  3. Kvarvarande labavvikelse, positiv TRANak och ingen histologisk förbättring: Troligen ej GFK - ny dietistgenomgång samt lab, TRANak och tarmbiopsi efter ett år.

Patienter med diagnos sen barndomen bör erbjudas kontroll av lab och klinik vid uppnådd vuxen ålder .

Komplikationer

Upp

Något förhöjd risk för tunntarmslymfom föreligger vid bristande följsamhet till GFK.

Om dokumentet: Celiaki hos vuxna

Författare:
Bengt Ödman, överläkare, Internmedicin, Södersjukhuset
Granskat av:
Filip Öberg, distriktsläkare, Hammarby Sjöstads Husläkare, Ylva Kristoferson Sandström, distriktsläkare, Boo vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för mag- och tarmsjukdomar:
Staffan Wahlin, ordf, juni 2016
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar :
Mikael Lördal, ordf, juni 2016
Referenslitteratur:
Hallert; Internetmedicin, 2012.
Svensk Gastroenterologisk Förening: Nationella riktlinjer för handläggning av celiaki hos vuxna, 2013.
(www.svenskgastroenterologi.se/sites/default/files/pagefiles/Vardprogram_celiaki_sammanfattning_2013.pdf)
Publicerat:
Mars 2014
Uppdaterat:
Juni 2016