Diarré

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

Majoriteten av akuta och kroniska diarréer kan handläggas i primärvården.

Se även Neuroendokrina buktumörer SVF.

Remiss till öppenvårdsmottagning gastroenterologi, alternativt infektion

Remissinnehåll

  • Anamnes, se rubrik Utredning
  • Utredning med kopia av lab, odlingar, endoskopi med PAD-svar
  • Differentialdiagnostiska överväganden
  • Given behandling

Remiss till akutmottagning

Uttalade akuta diarréer (oftast infektiös genes) med terapikrävande vätskebalansrubbning.

Återremiss till husläkarmottagning

Remissinnehåll

  • Diagnos
  • Fortsatt handläggning och eventuell prognostisk bedömning

Utredning

Akuta diarréer

Diarré med plötsligt insjuknande har ofta infektiös genes. Samtidiga kräkningar och feber är då vanligt. Tillståndet är oftast självläkande, se vårdprogram Tarminfektion.

Kroniska diarréer

Vid kroniska diarréer är anamnes av central betydelse för differentialdiagnostik och aktivitetsbedömning, se nedan.

Anamnes

Akuta diarréer

Ofta föreligger positiv epidemiologi (utlandsresa, liknande besvär i omgivningen, antibiotikaintag, "misstänkt" mat). Vidare mikrobiologisk utredning kan vara motiverad vid utomlandsvistelse, riskyrke samt vid uttalade symtom och association till antibiotikabehandling, se Frågeformulär vid tarmsjukdomar (pdf) Pdf, 33 kB..

Kroniska diarréer

Föreligger äkta diarrétillstånd? (Icke formad avföring utan inslag av förstoppning).

  • Insjuknande (akut eller smygande)
  • Duration
  • Diarréfrekvens och konsistens
  • Nattlig diarré?
  • Blod och slemtillblandning?
  • Förlopp (progredierande, konstant, växlande)
  • Buksmärtor, feber, nattliga besvär, sjukdomskänsla, viktreduktion
  • Tidigare bukanamnes, särskilt liknande besvär tidigare och bedömning av dessa
  • Alkoholanamnes
  • Läkemedelsanamnes
  • Kost som påverkar symtomen, till exempel laktosintag

Basutredning

  • Per rektum-palpation, mikrobiologisk utredning (se vårdprogram Tarminfektion) samt om möjligt rektoskopi
  • Blodstatus, CRP, albumin, Na, K, f-Hb. TSH och transglutaminasantikroppar om inte uppenbar infektionsanamnes föreligger

Utvidgad utredning

Vid misstanke om

  • IBD
    • Kalprotectin i feces är en ospecifik markör för aktiv tarminflammation. Värden <100 ug/g innebär mycket liten risk att inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) föreligger. Aktiv inflammatorisk tarmsjukdom har ofta värden >300. Nackdel är svårtolkade gränsvärden. Specificiteten är begränsad och förhöjda värden kan även ses i högre åldrar, vid NSAID-behandling, vid infektiös enterokolit samt vid malignitet.
    • Koloskopi: Yngre patienter med normal basutredning och normalt kalprotectin behöver inte koloskoperas. Äldre patienter (>cirka 50åå) bör genomgå koloskopi för att utesluta mikroskopisk kolit och neoplasi.
    • Funktionell tarmrubbning, se vårdprogram IBS (Irritable Bowel Syndrome)
  • Mikroskopisk kolit: Koloskopi
  • Gallsyreinducerad diarré: Vid vattning diarré där andra diarréorsaker bedöms uteslutna. Tillstånd efter resektion av distala tunntarmen är en vanlig orsak. 7-OH-Kolestenon i serum är en biokemisk markör som visar förhöjda värden vid gallsyremalabsorption
  • Celiaki: Om positiva transglutaminasantikroppar - gastroskopi med tunntarmsbiopsi med normalkost

Differentialdiagnoser

  • Inflammatorisk tarmsjukdom
    • blodtillblandning
    • smygande insjuknande
    • progredierande besvär
    • frånvaro av positiv epidemiologi
  • Funktionell tarmrubbning (se vårdprogram IBS )
  • Mikroskopisk kolit (se vårdprogram Inflammatorisk tarmsjukdom)
  • Malabsorption
  • Celiaki
  • Tumör
  • Gallsyreinducerad diarré
  • Exokrin pankreasinsufficiens
  • Läkemedelsbiverkan
    • bakteriell tunntarmsöverväxt som ofta ger gallsyreinducerad diarré ska övervägas vid achyli, tunntarmsdivertiklar, tunntarmsstenos, resektion av ileocekalvalveln, strålskada - OBS! Kan debutera flera år efter strålbehandling
    • diabetes mellitus
  • Annan diarrégenes, till exempel tyreotoxikos (se vårdprogram Hypertyreos), alkoholöverkonsumtion, förstoppningsdiarré

Behandling

Skriv tabellbeskrivning här

IBD

se vårdprogram IBD

Funktionell tarmrubbning

se vårdprogram IBS (Irritable Bowel Syndrome)

Mikroskopisk kolit

se vårdprogram IBD

Infektiös enterokolit

se vårdprogram Tarminfektion

Gallsyreinducerad diarré

Kolestyramin* (till exempel pulver Questran 4 g).
Klinisk utvärdering veckovis tills lagom dos/effekt uppnås.

Ospecifik diarré

Loperamid (till exempel Dimor, Imodium) kan prövas.

Exokrin pankreasinsufficiens

Creon.

*Intas i samband med måltid. Kan påverka absorption av andra läkemedel vid samtidigt intag.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Grundsjukdomen avgör grad av funktionsnedsättning. Möjligheten att påverka arbetssituationen och tillgång till toaletter.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Frekvens och grad av diarré kombinerat med arbetsuppgifterna och tillgång till toalett.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Ange om utredning pågår och behov av anpassning av arbetsuppgifter.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.