Divertikulit

Om dokumentet
  • Sjukskrivning
  • FaR

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Uppföljning och kontroller.

Remiss till gastroenterolog

Uppföljning och kontroller av mer avancerad divertikulit (kan vara akut, men även kroniskt symtomgivande divertikulit utan operationsindikation).

Remissinnehåll

  • Viktiga delar av anamnesen, bukstatus, temperatur och resultat av undersökningar, se Utredning
  • Uppgift om tidigare utförd kolonröntgen

Remiss till akutmottagning och sjukhusklinik

Remissinnehåll

  • Patientens tillstånd avgör vårdnivån
  • Symtomgivande trängsel. Förträngning i kolon, ofta sigmoideum, där det ibland är svårt att avgöra om diagnosen är divertikulit eller cancer
  • Om patienten är allmänpåverkad och har uttalade buksmärtor och feber bör patienten observeras på sjukhus tills lokalstatus förbättras
  • Perforerad divertikulit med utbredd peritonit fordrar omedelbar operation

Spesamgruppen för gastroenterologi

Symtom

Upp

Inflammation i kolondivertiklar som ger infektionskänsla (feber, ömhet, allmän påverkan).

Patienten har ofta lokaliserad ömhet i nedre delen eller till vänster i buken. Smärtan är molande och febern ofta >38 grader. Patienten kan ha kända divertiklar konstaterade vid tidigare kolonundersökning. Även om information saknas om detta, kan en divertikel vara inflammerad. Typiskt är att den lokaliserade ömheten i vänster fossa och resistenskänsla med diffus avgränsning talar för divertikulit.

Riskfaktorer

Upp
  • Obstipation
  • Bulkfattig kost

OBS! Ge inte patienter med kända divertiklar NSAID-preparat på grund av risk för perforation.

Differentialdiagnos

Upp
  • Colit
  • Enterit
  • Pyelit
  • Cancer coli

Utredning

Upp

Anamnes
Anamnes och status ger vanligen stark misstanke om divertikulit.

Status
Bukstatus.

Lab
CRP/SR, vita blodkroppar, Hb och urinsticka - bör ingå i remiss.

Undersökningar
En kolonröntgen bör utföras, speciellt i högre åldrar i lugnt skede mellan skov. Kolonröntgen är viktig för att utesluta viktiga differentialdiagnoser om operativ åtgärd skulle kunna tänkas vara aktuell för patienten.

Behandling

Upp

Divertikulit läker oftast ut spontant efter några dagars tarmvila. Temperaturen normaliseras och patienten kan åter börja äta och dricka normalt.

Bulkmedel bör sättas in men vanligen ej antibiotika.

En del patienter får upprepade divertikulitattacker men det är först när man får stenoser eller kroniskt smärttillstånd som operation är indicerad för divertikulit.

Perforerad divertikulit med utbredd peritonit - fordrar omedelbar operation.

Uppföljning

Upp

Om tillfredsställande kolonröntgen utförts nyligen behöver inte en ny göras.

Kontroll av regress av symtom och CRP kan göras efter utskrivning från sjukhus hos husläkare. Hos kirurgspecialist i mer akuta fall.

Komplikationer

Upp
  • Perforation
  • Blödning
  • Stenos

Om dokumentet: Divertikulit

Författare:
Inger Magnusson
Granskat av:
Eva Thorin-Ricknert, distriktsläkare, Maj Rönnegård, distriktsläkare. Godkänt: Staffan Törngren, verksamhetschef, Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Stockholms läns läkemedelskommitté, expertrådet för gastroenterologiska sjukdomar:
Daniel Schmidt, ordf, juni 2008
Publicerat:
September 1996
Uppdaterat:
Juni 2008
Giltigt tom:
Juni 2010