Fotledsartros

Vårdnivå och remissrutiner

Upp

Husläkarmottagning

  • Bedömning, utredning samt prevention av artros
  • Bas- och tilläggsbehandling (inklusive fysioterapi/artrosskola)
  • Utredning med belastad röntgen av fot och fotled

Remiss till specialistläkare i ortopedi

  • Bedömning och utredning inför eventuell operation
  • Operation samt postoperativ uppföljning

Återremiss till husläkarmottagning

  • Om ingen operationsindikation föreligger
  • I väntan på operation vid behov av optimering av levnadsvanor
  • Efter artrosoperation (inklusive uppföljning) kan patienten återremitteras till primärvården

Remissinnehåll

  • Symtom, funktionsproblem, gångförmåga, duration av besvär
  • Distalstatus beträffande cirkulation och sensibilitet
  • Behandling och utvärdering av denna (inklusive fysioterapi/artrosskola)
  • Fysisk aktivitet, rökning, alkohol, övriga sjukdomar
  • Patientens inställning till operation
  • Datum för röntgen/kopia av röntgenutlåtande, bör ej vara äldre än 1 år
  • Om patienten är opererad tidigare ange var och när för eventuell rekvisition av journalkopior

Bakgrund

Upp

Epidemiologi

Fotledsartros debuterar oftast i medelåldern.

Riskfaktorer

  • Tidigare ankelskada
  • Ålder
  • Kvinnligt kön
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Ensidig långvarig ledbelastning
  • Muskelsvaghet

Utredning

Upp

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Symtom

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Typiska symtom är:

  • Stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter
  • Smärta - belastningssmärta, i senare skede även vilosmärta
  • Nedsatt funktion - instabilitet och eller felställning
  • Hälta

Patienten är känslig för belastning och skador.

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.

Status

  • Svullnad i ankelleden, ömhet vid palpation och nedsatt rörlighet
  • Oftast stel avveckling av steget
  • Muskelatrofi i vaden kan förekomma

Bilddiagnostik

Slätröntgen med belastade bilder i standardprojektioner är standardundersökning i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

  • Sänkning av ledspringan
  • Osteofyter
  • Ökad sklerosering och cystbildning i det subkondrala benet

Differentialdiagnoser

  • Trauma
  • Impingement i fotleden
  • Stressfraktur
  • Instabilitet
  • Reumatoid artrit
  • Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasisartrit
  • Tumör

Behandling

Upp

Illustration av en behandlingspyramid som visar vilken behandling som ska användas vid ett vist stadie av artros

Bildbeskrivning för synskadade: Illustration av en behandlingspyramid som visar vilken behandling som ska användas vid ett visst stadie av artros.
Illustration: Lea Greim, 2019

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel, hjälpmedel, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling enligt behandlingspyramiden kan kirurgi vara aktuellt. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola, egenvårdsinsatser samt röntgats.

Kirurgi kan vara aktuellt vid:

  • Oacceptabel smärta som inte svarar på analgetika
  • Grava vilo- och nattliga smärtor
  • Svår funktionsinskränkning  och behov av sjukskrivning
  • Kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling

Egenvård

Ge skoråd om exempelvis rullsula, ortopedtekniska hjälpmedel (inlägg, stötdämpande sula, bandage eller ortos).

Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur och TENS.

Fysisk aktivitet vid artros, FYSS

Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • Träning, ergonomi, kost, smärthantering
  • Individuell fysisk träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • Stöd för viktminskning vid behov

Inom ramen för artrosskolan ingår en utvärdering av insatsen efter tre månader.

Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare, eventuellt lokal gelapplikation.
  • Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfällen vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring

Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad sker operation med fotledsartrodes eller fotledsprotes.


Patient som ska genomgå operation

Alla patienter som ska opereras bör informeras om att alkohol och tobaksrökning kan påverka organen och viktiga funktioner i kroppen, och att det finns god kunskap om att komplikationsrisken är förhöjd vid riskbruk av alkohol.

  • Personer med riskbruk bör erbjudas rådgivande samtal och rekommenderas alkoholuppehåll under minst fyra veckor före operation och en tid efter.
  • Personer med lägre konsumtion bör informeras om att det inte finns någon känd gräns för riskfritt intag och att man därför rekommenderas alkoholuppehåll fyra veckor före operation.
  • Rökstopp rekommenderas 4-6 veckor före och efter operation.

Patientinformation Rökfri och alkoholfri operation

Personalinformation Rökfri och alkoholfri operation


Sjukskrivning

Upp

Specifikt försäkringsmedicinskt beslutsstöd för fotledsartros saknas, information gällande funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i beslutsstödet för vissa fotbesvär kan med fördel användas för fotledsartros.

Vissa fotbesvär, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd

Om dokumentet: Fotledsartros

Författare:
Riktlinje för primärvården utifrån Nationellt kliniskt kunskapsstöd (Sveriges kommuner och regioner, SKR)
Godkänt av:
Regionalt programområde (RPO) Rörelseorganen, Stockholm-Gotland
Publicerat:
Februari 2015
Uppdaterat:
Juni 2020