Höftfraktur

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare/geriatriker

  • Akut höftfraktur: Remiss till ortopedakut vid uppenbar fraktur
  • Vid sena besvär efter en höftfraktur: Utredning, bedömning inför eventuell operation
  • Eventuellt fortsatt utredning av misstänkt osteoporos - Behandling

Remiss till akutmottagning, ortoped

Vid akut trauma.

Remissinnehåll

  • Anamnes, aktuellt status
  • Finns röntgenbilder ska dessa länkas till remissinstansen. Finns bara skriftligt svar och papperskopior av röntgenbilder ska dessa medskickas
  • Aktuell medicinlista

Remiss till röntgen

Ej uppenbar fraktur remitteras för röntgenundersökning.

Remissinnehåll

Frågeställning

  • Läkt fraktur
  • Osteosyntes alt proteslossning
  • Osteosyneshaveri
  • Caputnekros?

Remiss till ortopedmottagning

Vid nyupptäckt, icke behandlad höftfraktur och vid besvär efter operation. Hög beredskap för återremiss till ortopedklinik för patienter som inte följer ett normalt läkningsförlopp.

Remissinnehåll

  • Anamnes, status. Ange om patienten är operabel och om han/hon vill opereras
  • Information om patientens levnadsomständigheter som underlag för beslut om operationsmetod
  • Finns röntgenbilder ska dessa länkas till remissinstansen. Finns bara skriftligt svar och papperskopior av röntgenbilder ska dessa medskickas
  • Aktuell medicinlista

Rehabilitering

Arbetsterapeut: Remiss till arbetsterapeut bör utfärdas från slutenvården, innehåll: mål för ADL, fallprevention och eventuell bostadsanpassning.

Sjukgymnast: Alla patienter med höftfraktur ska ha remiss från slutenvården till poliklinisk sjukgymnast, alternativt aktuellt personal på boende, innehåll: uppsatt mål för rehabilitering.

Dietist: Vid nedsatt nutritionsstatus bör överrapportering av nutritionsmål ske från dietist i slutenvården till dietist i rehabiliteringsenhet eller på vårdcentral.

Kurator: Vid behov av ändrad boendeform eller samtalsstöd bör kurator kontaktas på patientens vårdcentral.

Återremiss till allmänläkare

Remissinnehåll

  • Uppgift om patienten skall kallas åter (ex arbetsföra eller forskningsprojekt)
  • Kopia av epikris eller journalanteckning
  • Önskemål om fortsatt uppföljning för utredning och ställningstagande till behandling för misstänkt osteoporos
  • För patienter i arbetsför ålder bör det framgå förväntad sjukskrivningstid ur ortopedisk synvinkel

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Skador orsakade av yttre våld mot benen varierar mycket i svårighet beroende på var skadan är placerad och våldets art och kraft.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Under läkningen minskar den fysiska rörligheten. Ta ställning till patientens arbetsförmåga i andra arbeten om det inte är möjligt med arbetsträning eller anpassning av arbetsuppgifter.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Överväg transporthjälp till och från arbetet. Tänk på att beskriva skadans svårighetsgrad och begränsningarna i relation till arbetsuppgifterna. Planera tidigt för nya arbetsuppgifter vid svårare skador med risk för bestående men.

Rekommenderad tid för sjukskrivning se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Sjukskrivning vid skador på nedre extremiteten

Förkom

Symtom

Upp

Akut höftfraktur

Belastningssmärta, smärta i ljumske efter trauma eller ogynnsam rörelse hos patient med osteoporotiskt skelett.

Spontansmärta utan uppenbart våld hos patienter med malignitet.

Förkortat och utåtroterat ben, rörelsesmärta, palpationsömhet i ljumske och/eller trochanterområdet.

Sena besvär efter höftfraktur

Belastningssmärta, smärta i ljumske, trochanter major, längs femur eller i knä. Försämrad gång. Rotations- och rörelsesmärta, palpationsömhet i ljumske eller trochanter major.

Epidemiologi

Upp

I takt med att Sveriges befolkning blir allt äldre, ökar antalet höftfrakturer. Höftfrakturpatienten har idag en medelålder på 82 år.

Under de senaste decennierna har en förändring i höftfrakturernas epidemiologi noterats, där kvoten mellan cervikal och trokantära frakturer minskat. Orsaken tros vara den stigande medelåldern och ökad osteoporosprevalens som bidrar till en ökning av den trokantära frakturtypen.

En annan förändring är ökningen av andelen män som drabbas.

Prevalens
Var fjärde kvinna vid 80 års ålder och var annan vid 90 års ålder, drabbas av en höftfraktur.

Incidens
I Stockholm opereras knappt 3000 patienter årligen. En tredjedel av dessa patienter kommer från institutionsvård.

Efter en höftfraktur är mortaliteten förhöjd de närmaste månaderna, 20% är döda inom ett år och 38% inom 2 år.

Riskfaktorer

Upp
  • Ålder
  • Hereditet
  • Låg vikt
  • Tidigare fraktur
  • Rökning
  • Kortisonbehandling
  • Institutionsbundna patienter
  • Kvinnor med heltäckande kläder

Utredning

Upp

Akut trauma

Anamnes och aktuellt status
Remiss till ortopedakut vid uppenbar fraktur, i annat fall utförs röntgen.
För att kunna bedöma lämplig operationsmetod för patienten bör remissen innehålla information om boendeform, funktionsnivå, invärtesmedicinska sjukdomar, riskfaktorer och mentalt status. Tidigare sjukdomar/operationer bör anges och aktuell medicinlista medskickas.

Sena besvär

Anamnes och aktuellt status
Tidigare höftfraktur, försämrad gångfunktion, försämrat ADL.

Röntgen
Bedömning av om patienten är operabel och om han/hon vill opereras.
För att kunna bedöma lämplig operationsmetod för patienten bör remissen även hos dessa patienter innehålla information om boendeform, funktionsnivå, invärtesmedicinska sjukdomar, riskfaktorer och mentalt status. Aktuell medicinlista.

Behandling

Upp

Mediala collumfrakturer

Patient som kan gå med hjälpmedel, som har bibehållet socialt nätverk och med acceptabel smärttolerans behöver inte alltid opereras. Patient som förväntas bli gångare behandlas med höftledsplastik, rullstols- eller sängbundna patienter behandlas ofta med skruvfixation alternativt exstirpation av det frakturerade ledhuvudet (Girdlestone).

Operation sker med intern osteosyntes, halv-, eller totalartroplastik. Frakturtyp, ålder, allmän hälsotillstånd, mentalt status samt patientens funktionskrav avgör vilken typ av kirurgisk behandling som väljs.

Belastning av det opererade benet tillåts omedelbart. Patienten ska ha kontakt med sjukgymnast efter utskrivning från sluten vården. Det är av stor vikt att patienten uppmuntras att starta med gångträning så fort som möjligt.

Många patienter som opererats med förskruvning för mediala collumfrakturer drabbas av besvär i någon form, se komplikationer. De som opererats med protes (ffa totalprotes) löper risk för luxationer av leden, speciellt i det tidiga skedet. Repetition av restriktioner och förebyggande sjukgymnastiska åtgärder är alltid aktuella.

Trokantära frakturer

Operation sker med glidskruv och platta alternativt märgspik beroende på frakturens utseende.

Patienter med en stabil fraktur med två fragment har en god prognos och endast cirka 2% behöver en reoperation. Dessa patienter återfår nästintill sin tidigare livskvalitet.

Behov av reoperation av de instabila trokantära flerfragment frakturena och subtrokantära frakturerna är betydligt högre, 4-15% vilket kräver särskild klinisk observans. Dessa patienter får en betydande försämring av sin livskvalitet, en försämring som kvarstår oförändrad efter 2 år. Det är därför av största vikt med ett gott samarbete mellan slutenvård, primärvård, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator kring dessa patientgrupper.

Rehabilitering

Alla patienter med höftfraktur ska ha remiss från slutenvården till poliklinisk sjukgymnast, alternativt aktuellt personal på boende med innehåll om uppsatt mål för rehabilitering. Remiss till arbetsterapeut bör utfärdas från slutenvården med innehåll om mål för ADL, fallprevention och eventuell bostadsanpassning. Vid nedsatt nutritionsstatus bör överrapportering av nutritionsmål ske från dietist i slutenvården till dietist i rehabiliteringsenhet eller på vårdcentral. Vid behov av ändrad boendeform eller samtalsstöd bör kurator kontaktas på patientens vårdcentral.

Uppföljning

Upp
  • Patient med dislokerad collumfraktur och som är gångare preoperativt och opererad med skruvfixation, ska på återbesök till ortopedklinik enligt rutin på aktuellt sjukhus
  • Patienter opererade med halvprotes eller total höftplastik ska ha återbesök enligt rutin på respektive sjukhus. I remissvaret från slutenvården framgår om patienten skall kallas åter (ex arbetsföra eller forskningsprojekt)
  • Suturer ska tas efter 2-3 veckor
  • Patienter med trokantär fraktur behöver i rutinfallet inget återbesök till ortopedklinik. Avvikelse från detta framgår av epikris/remissvar
  • För patienter som inte följer ett normalt läkningsförlopp bör beredskapen vara hög för återremiss till ortopedklinik

Komplikationer

Upp

En stor andel patienter med mediala collumfrakturer som opererats med förskruvning, drabbas av besvär i någon form. Åtminstone var tredje patient, 35%, drabbas av en icke läkt fraktur (pseudartros) eller caputnekros i lårbenshuvudet. Besvären yttrar sig som belastningssmärta oftare än vilovärk. Oftast sker en utveckling av pseudartros under de närmaste månaderna efter frakturtillfället, medan caputnekros kan ta flera år att utvecklas.

Drygt hälften av dessa patienter har smärtor som motiverar en operation med höftplastik. 5% av collumpatienterna blir opererade på grund av lokala besvär av skruvskallarna varvid skruvarna tas bort när frakturen har läkt.

Ett okänt antal patienter får också, trots att frakturen läker, ett förändrat gångmönster, kräver stöd (käpp, rollator) eller drabbas av hälta.

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • Väntetid till operation
  • Trycksår under vårdtiden
  • Smärta 4 månader efter operation
  • Livskvalitet 4 månader efter operation
  • Reoperation inom 2 år efter operation

Om dokumentet: Höftfraktur

Författare:
Hans Törnkvist, Ortopedkliniken, Södersjukhuset. Reviderad version april 2009: Wilhelmina Ekström, specialistläkare och professor Leif Ryd, Karolinska Universitetssjukhuset
Granskat av:
Sandra af Winklerfelt, distriktsläkare, Vårdcentralen Kronan, Jan-Erik Andersson, distriktsläkare
Publicerat:
Januari 1997
Uppdaterat:
Augusti 2011
Giltigt tom:
Augusti 2013