Karpaltunnelsyndrom

Allmänläkare

Diagnostik, ortosbehandling.

Remiss till ortoped eller handkirurg

Kirurgisk behandling.

Remiss till arbetsterapeut

Ortoser.

Spesamgruppen för ortopedi

Karpaltunnelsyndrom, entrapment av nervus medianus i karpaltunneln, är vanligt framför allt hos medelålders och äldre kvinnor men kan förekomma i alla åldersgrupper. Karpaltunnelsyndrom är också vanligt vid graviditet, se nedan. Diabetes, hypotyreos, reumatoid artrit och vibrationsexponering kan göra nerven mer vulnerabel och lättare utlösa symtom.

Patienten besväras av domningar i tumme, pek-, lång- och ringfinger, framför allt nattetid. Ibland föreligger också värk och tyngdkänsla i handen som kan störa nattsömnen. I senare skede kan domningarna uppträda också dagtid och det kan förekomma sensibilitetsnedsättning och eventuellt atrofi av thenarmuskulatur.

Vid graviditet
Karpaltunnelsyndrom är inte ovanligt under graviditetens senare hälft. Patienten besväras av domningar i tumme, pek-, lång- och ringfinger, framför allt nattetid. Ibland föreligger också värk och tyngdkänsla i handen, som kan bli så besvärande att det stör nattsömnen. Genesen är oklar, men har tillskrivits en ökad vätskeretention i samband med graviditet som utlöser tryck på nervus medianus hos därtill disponerade individer. I allmänhet avklingar symtomen efter partus.

• Polyneuropati
• Entrapment av nervus medianus på underarmsnivå
• Besvär utlösta från plexus brachialis
• Rotutlösta besvär

Oftast kan diagnosen ställas på anamnes och kliniska fynd. Perkussionsömhet över karpaltunneln, Tinels tecken, med parestesier i distal riktning är vanligt förekommande. Volarflexion av handleden, Phalens test, brukar ofta utlösa domningar inom cirka en minut. Sensibilitetsnedsättning och thenaratrofi är sena tecken. I tveksamma fall kan en neurofysiologisk undersökning vara av värde.

Behandlingen beror på symtomens svårighetsgrad.

Hos gravida beroende på hur lång tid som återstår till partus.

Ortos

I mycket lätta fall, där patienterna endast har domningar någon enstaka gång nattetid, kan det hjälpa med en ortos nattetid över handleden som förhindrar flexion. Generellt kan sägas att man i så fall bör pröva statiska - ej elastiska - nattortoser (tillverkas av distriktsarbetsterapeuten). Då undvikes att patienten sover med handleden flekterad, vilket ger ett ökat tryck i karpaltunneln.

Vid graviditet
Ovan gäller speciellt under graviditet. Många patienter blir så pass förbättrade av att sova med statisk nattskena med handen i neutralläge, att de står ut med symtomen till dess att barnet är fött.

B-vitaminer eller diuretika har ingen effekt.

Operation

I de fall där nattortos inte är tillräckligt, och i de fall domningarna är uttalade och/eller sensiblitetsnedsättning och muskelatrofi förekommer, bör patienterna bli föremål för operation. En delning av karpalligamentet brukar kunna ske polikliniskt i lokalbedövning.

Efter en operation brukar i typiska fall domningarna försvinna omedelbart, men viss ömhet i ärret och kraftnedsättning i handen kan kvarstå i ett par månader vilket är särskilt märkbart hos personer med tyngre arbeten.

Vid graviditet
Ortosbehandling bör alltid prövas innan man tar ställning till operation.

Vid utebliven eller otillräcklig effekt av nattortos kan operation bli aktuell om det är mer än 4-6 veckor kvar till partus och symtomen är av den svårighetsgraden att patientens nattsömn regelbundet är störd.