Karpaltunnelsyndrom

Vårdnivå/remiss

Upp

Specialist i allmänmedicin

Diagnostik, ortosbehandling.

Remiss till ortoped eller handkirurg

Kirurgisk behandling.

Remissinnehåll

  • Duration och grad av smärta eller värk
  • Intermittent eller konstant känselbortfall? Om konstant, mer brådskande
  • Uppgift om ortosbehandling, resultat av denna
  • Resultat av eventuell neurofysiologisk utredning och var undersökningen utförts

Remiss till arbetsterapeut

Ortoser.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Lättare besvär påverkar inte funktionstillståndet om man tidigt vidtar åtgärder. Vid svårare fall ev aktuellt med arbetsbyte.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
I flertalet fall är funktionen inte begränsad. Kan förvärras av arbete med vibrerande verktyg och ensidig tung handbelastning.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Tänk på att beskriva symtom och arbetsförmågebegränsning.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Karpaltunnelsyndrom

Förkom

Symtom

Upp

Karpaltunnelsyndrom, inklämning av nervus medianus i karpaltunneln, kan uppstå vid all form av svullnad i hand/arm. Patienten besväras av domningar i tumme, pek-, lång- och ringfinger, framförallt nattetid. Ibland föreligger också värk och tyngdkänsla i handen som kan störa nattsömnen. I senare skede kan domningarna uppträda också dagtid och det kan förekomma sensibilitetsnedsättning och eventuellt atrofi av thenarmuskulatur.

Ökad risk för karpaltunnelsyndrom föreligger vid:

Vid graviditet

Karpaltunnelsyndrom är inte ovanligt under graviditetens senare hälft. Genesen har tillskrivits en ökad vätskeretention i samband med graviditet. Oftast, men inte alltid, avklingar symtomen efter partus.

Differentialdiagnos

Upp
  • Polyneuropati
  • Inklämning av nervus medianus på underarmsnivå. Oftast arbetsrelaterat. Patienten uppvisar då svaghet i medianusinnerverade muskler, t.ex. tummens långa flexor. Ofta föreligger lokal ömhet volart proximalt i underarmen. Värken är ofta mer ihållande.
  • Rotutlösta besvär. Vid cervikal rhizopati har patienten ofta nackbesvär och domningar som följer dermatom.

Utredning

Upp

Oftast kan diagnosen ställas på anamnes och kliniska fynd:

  • Perkussionsömhet över karpaltunneln, så kallat Tinels tecken, med parestesier i distal riktning, är vanligt förekommande.
  • Volarflexion av handleden, så kallat Phalens test, brukar ofta utlösa domningar inom cirka en minut.
  • Sensibilitetsnedsättning och thenaratrofi är sena tecken.
  • I tveksamma fall kan en neurofysiologisk undersökning vara av värde. Neurofysiologisk utredning (ENeG) bör göras vid yrkesmässig exposition för vibrerande verktyg.

Behandling

Upp

B-vitaminer, kortisoninjektion eller diuretika har ingen effekt.

Ortos

I de flesta fall kan man alltid börja med en ortos nattetid (även om remiss skickas). Ett prefabricerat handledsstöd fungerar ofta bra. Syftet är att hindra flexion i handleden.

Vid graviditet är detta ofta en effektiv behandling tills barnet är fött.

Operation

Indicerat i de fall ovan inte hjälper, eller vid mer uttalade symtom som kontinuerlig värk/domning, muskelatrofi.

En delning av karpalligamentet brukar kunna ske polikliniskt i lokalbedövning. Vanligen sker omedelbar lindring av domningar medan kraftnedsättning och ömhet i operationsärr kan kvarstå i månader. Har inklämningen varit mycket uttalad kan man inte garantera total regress av symtom efter operation.

Om dokumentet: Karpaltunnelsyndrom

Författare:
Marianne Arner, överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Kadir Kakili, specialist i allmänmedicin, Doktor Kom Hem, Ove Oksvold, specialist i allmänmedicin, Capio vårdcentral Slussen
Publicerat:
Februari 1999
Uppdaterat:
Juni 2017