Knäledsartros

Vårdnivå och remissrutiner

Upp

Husläkarmottagning

  • Primär bedömning och behandling

Remiss till ortoped

  • Bedömning för kirurgisk behandling
  • Bara remiss om patienten vill bli opererad och har genomgått artrosskola
  • Minimera patienternas riskfaktorer och optimera inför kirurgi

Remissinnehåll

  • Preciserad diagnos- och frågeställning (kopia av journal kan inte ersätta detta)
  • Anamnes och status, mediciner, BMI
  • Symtom: smärta, gång/funktion
  • Status: hydrops, sträckdefekt, instabilitet, felställning
  • Röntgenundersökning, ej äldre än 12 månader, med uppgifter var och när denna är gjord (bifoga gärna kopia av röntgensvaret)
  • Om patienten är opererad tidigare ange var och när för eventuell rekvisition av journalkopior och röntgenbilder inför besöket

Bakgrund

Upp

Symtom

Artros karaktäriseras av ledsmärta, rörelseinskränkning och strukturella förändringar i ledbrosk, ledens mjukdelar samt i lednära skelett.

Typiska symtom är:

  • Smärta - belastningsrelaterad smärta, i senare skede vilosmärta och nattlig värk
  • Ledpåverkan - intermittent ledsvullnad, i senare skede leddeformation
  • Stelhet - morgonstelhet och stelhet efter vila som går över inom 30 minuter när patienten kommit igång
  • Nedsatt funktion - till exempel svårigheter att gå
  • I senare skede instabilitet

Smygande debut med långa perioder av lindriga besvär som avlöses av besvärsfria intervall är typiskt. När patienten söker sjukvård har besvären ofta tilltagit.


Epidemiologi

Knäledsartros är vanligare bland kvinnor än bland män.


Riskfaktorer

  • Ledskada
  • Ålder över 45 år
  • Kvinnligt kön
  • Övervikt
  • Hereditet
  • Ensidig långvarig ledbelastning, exempelvis arbete vid knästående
  • Muskelsvaghet

Differentialdiagnoser

  • Trauma
  • Knäsmärta orsakad av rygg- eller höftproblem
  • Reumatoid artrit
  • Artriter såsom septisk artrit, gikt och psoriasisartrit
  • Osteonekros
  • Osteokondrit
  • Tumör

Utredning

Upp

Diagnosen ställs kliniskt efter en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status.

Sambandet mellan graden av ledförändring och symtom är svagt. Det är därför viktigt att låta patientens symtom styra vidare handläggning.

Observera att radiologiska fynd som talar för artros inte utesluter differentialdiagnoser.

Status

Typiska statusfynd är:

  • Inskränkt rörelseomfång, främst flexionsdefekt
  • Ledsvullnad, eventuell bakercysta
  • Palpationsömhet över ledspringa
  • Krepitationer, låsningar och upphakningar.

I senare skede förekommer även instabilitet och varus- eller valgusfelställning.


Bilddiagnostik

Standardundersökning är slätröntgen med belastade bilder i de fall röntgen är indicerat.

Radiologiska fynd som talar för artros är:

  • Ledspringesänkning
  • Osteofyter
  • Ökad sklerosering och cystbildning i subkondrala benet

Behandling

Upp

Artros behandlingspyramid

Bildbeskrivning för synskadade: Illustration av en behandlingspyramid som visar vilken behandling som ska användas vid ett vist stadie av artros.
Illustration:
Lea Greim, 2019

Basbehandling utgörs av artrosskola och fysisk aktivitet. Vid otillräcklig effekt ges tilläggsbehandling i form av exempelvis läkemedel, hjälpmedel, TENS (transkutan elektrisk nervstimulering).

Vid fortsatt svåra besvär trots behandling kan kirurgi vara ett alternativ. Det förutsätter att patienten genomfört artrosskola och röntgats.

Kirurgi kan vara aktuell vid:

  • Oacceptabel smärta och eller värk som inte svarar på analgetika
  • Grava vilo- och nattliga smärtor
  • Svår funktionsinskränkning och behov av sjukskrivning
  • Kvarstående besvär trots adekvat grundbehandling

Egenvård

Ge råd om ortos. Ortos kan köpas i handeln eller tillverkas av fysioterapeut.


Fysioterapi

Fysioterapi vid artros innefattar individuellt anpassad, handledd träning hos fysioterapeut. Syftet är att stärka muskulaturen kring den drabbade leden.

Störst symtomlindring ses när patienten tränar, tillgodogör sig information om sjukdomen och, vid behov, minskar i vikt. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel. Träningen ger därutöver effekt på den fysiska funktionen.

Överväg fysioterapeutisk tilläggsbehandling om grundbehandling inte haft tillräcklig effekt på smärtan, till exempel elektroakupunktur, TENS och lågenergilaser.

Vid behov kan gånghjälpmedel provas ut.

Fysisk aktivitet vid artros (FYSS)


Utbildning och stöd

Erbjud artrosskola, förslagsvis enligt BOA (Bättre omhändertagande av artros). Utbildningen syftar till att öka patientens delaktighet och kunskap och inkluderar bland annat:

  • Allmän information (träning, ergonomi, kost, smärthantering)
  • Individuell träning och eller fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • Vid behov stöd för viktminskning.

Insatsen utvärderas efter tre månader, utvärderingen sker inom ramen för artrosskolan.


Läkemedelsbehandling

  • Paracetamol
  • COX-hämmare
  • Injektion med kortison kan övervägas vid enstaka tillfälle vid inflammation om grundbehandling inte gett tillräcklig symtomlindring

Långvariga besvär kan behöva behandlas som långvarig nociceptiv smärta.


Kirurgisk behandling

När kirurgisk behandling är indicerad genomförs i första hand helprotes. Osteotomi eller halvprotes är mindre vanliga ingrepp. Allvarlighetsgrad och artrosutbredning avgör vilken metod som är lämplig.

Sjukskrivning

Upp

Knäartros - Försäkringsmedicinst beslutsstöd, Socialstyrelsen

Om dokumentet: Knäledsartros

Författare:
Riktlinje för primärvården utifrån Nationellt kliniskt kunskapsstöd (Sveriges kommuner och regioner, SKR)
Granskat av:
Regionalt programområde (RPO) Rörelseorganen, Stockholm-Gotland och spesak ortopedi, Stockholm
Publicerat:
Januari 2008
Uppdaterat:
September 2020