Knäledsartros

Vårdnivå/remiss

Upp

Primärvård

Utredning och medicinsk behandling.

Remiss till specialistläkare, ortoped

Specificera vilka patienter eller vilka tillstånd det gäller.

Remissinnehåll

  • Preciserad diagnos- och frågeställning (tex artros-artroplastik?)
  • Anamnes och utförligt status
  • Övriga sjukdomar av vikt
  • Röntgenundersökning, ej äldre än tre månader, med uppgifter var och när denna är gjord (bifoga gärna kopia av röntgensvaret). MR-utredning är ej nödvändig vid artrosutredning

Remiss till ortoped vid knä- och höftledsartros

Remiss till ortoped vid knä- och höftledsartros

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Symtomen utvecklas över tid med omväxlande förbättrings- och försämringsperioder.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Artros sätter ned gång- och rörelseförmågan. Funktionen varierar ofta över tid. Det är vanligt med återkommande försämringsperioder.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Tänk på att beskriva patientens begränsningar inför ev byte till lättare arbetsuppgifter. Tidig kontakt med arbetsgivaren eller företagshälsovården för anpassning eller byte av arbetsuppgifter. Byte av arbetsuppgifter efter artroplastik och vid mycket tunga arbeten som bör undvikas helt.

Rekommenderad tid för sjukskrivning, se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Höft- och knäledsartros

Förkom

Symtom

Upp

Belastningssmärta, vilovärk, begränsad gångsträcka, ledsvullnad, hälta.

Epidemiologi

Upp

Knäartros är en mycket vanlig folksjukdom från åldrarna 50 år och uppåt. År 2006 hade Sverige en befolkning på 9 miljoner invånare, samma år gjordes 10 000 knäprotesoperationer. Fördelningen av knä- respektive höftprotesoperationer är idag lika.

Primär artros är vanligast. Hereditet kan föreligga.

Sekundär artros kan uppstå efter tidigare genomgången skada, tex menisk- eller ledbandskada eller ledengagerande fraktur.

Riskfaktorer

Upp
  • Hög ålder
  • Kvinnlig kön
  • Arv
  • Övervikt
  • Skada
  • Idrott på elitnivå

Differentialdiagnos

Upp
  • Degenerativ meniskruptur utan tecken på artros
  • Osteonekros
  • Reumatisk sjukdom
  • Höftartros
  • Fraktur
  • Infektion
  • Malignitet

Utredning

Upp

Anamnes

Ska innehålla uppgifter om hur och när besvären började, tidigare skador eller operation i leden. Vidare uppgifter om belastningssmärtor och/eller vilovärk, gångförmåga, eventuella hjälpmedel, behov av analgetika samt i förekommande fall sjukskrivning.

Även uppgifter om andra sjukdomar som kan ha betydelse inför ett eventuellt operativt ingrepp.

Status

Ska innehålla uppgifter om gångförmåga/hälta, svullnad, rörlighet, stabilitet, muskelatrofi samt höftledsstatus och distalstatus.

Röntgen

Vid frågeställningen knäartros skall i första hand alltid röntgen med belastade bilder göras.

Om denna undersökning ej är konklusiv remiss till ortoped för en bedömning.

Behandling

Upp

Medicinsk behandling

Lindriga - måttliga besvär

Vid lindriga till måttliga besvär och en röntgenbild som visar lindrig artros (Ahlbäck 0-1) räcker det oftast med utförlig information om tillståndet, vid behov råd om viktminskning, hjälpmedel, tex mjukt knäbandage, råd angående träning eller remiss till sjukgymnast.

Paracetamol är alltid förstahandsvalet när det uppstår ett analgetikabehov.

Andrahandsval är NSAID.

Måttliga - svårare besvär

Vid måttliga till svårare smärttillstånd och en röntgenbild motsvarande begynnande eller lindrig artros, kan intraartikulär injektion med hyaluronan (Artzal) prövas.

Glukosamin har i studier ej reducerat behovet av analgetika och har därför en mycket tveksam plats i behandlingsarsenalen.

Steroidinjektion kan ges vid ett kraftigare inflammatoriskt tillstånd.

Kirurgisk behandling

Huvudindikation för operation vid knäartros är uttalade besvär av belastningssmärta och värk, samt begränsad gångsträcka, där en adekvat medicinsk behandling inte längre hjälper.

Osteotomi kan övervägas hos patienten under 50 år med måttliga röntgenförändringar (ej mer än Ahlbäck grad II).

Övriga patienter som uppfyller kraven för operation erbjuds artroplastik. Om endast en ledkammare är engagerad och röntgenförändringarna motsvarar Ahlbäck grad I-III kan enkammarprotes användas (ej RA eller tidigare korsbandsskada).

Vid mer grava röntgenförändringar väljes en flerkammarprotes.

FaR vid Artros

Indikation

Fysisk aktivitet är basbehandling vid artros, komplettera vid behov med smärtlindring. Både konditionsträning och styrketräning leder till minskad smärta och förbättrad funktion, samt motverkar övervikt. Stötta patienten till varaktig träning som kan integreras i det dagliga livet.

Kontraindikation

Kontaktidrotter och idrott med hög ledbelastning, tex fotboll.

Ordination

Konditionsträning måttlig intensitet, i 30 minuter (alt 3x10 minuter) minst 3 ggr/v.
Styrketräning med successivt ökad belastning 8–10 övningar 3 ggr/v. Effekt efter 6-8 veckors träning.
Lämpliga viktavlastade aktiviteter är stavgång, simning, vattengympa, cykling, styrketräning. Vid lättare artros är även gång, löpning och dans lämpliga aktiviteter.
Vanligt med ökad smärta initialt, smärtlindring ses efter någon vecka.
Ofta bör initial bedömning och träning ske under ledning av sjukgymnast.

Läs om knäledsartros i FYSS

FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning


Författare

Ing-Mari Dohrn, projektledare för FaR i SLL, april 2009. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS

Uppföljning

Upp

Opererade patienter följes upp av ortopeden tills de inte längre behöver ortopedhjälp.

Vårdtid

Vårdtiden, inklusive operationsdagen är för enkammarprotes är 2-3 dygn, och för flerkammarprotes 4-5 dygn. Därefter kan drygt 90% av patienterna utskrivas till hemmet.

Postoperativ röntgenkontroll tas 1-2 dagar efter operationen. Suturtagning sker i allmänhet hos distriktssköterska om 2,5-3 veckor efter operation.

6-8 veckor efter operation sker kontroll på ortopedmottagningen, då även rutinmässigt CRP kontrolleras.

Sjukgymnastträning efter operation är av största vikt och bör ske 2-3 gånger/vecka tills patienten är kapabel att sköta sin träning själv.

Senare uppföljning sker via en så kallad knädispensär där patienten med jämna mellanrum får besvara ett speciellt frågeformulär rörande livskvalitet (EQ5D) och senare även göra en röntgenkontroll.

Om dokumentet: Knäledsartros

Författare:
Per Hamberg, docent, Ortopediska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Kadir Kakili, distriktsläkare, Fittja VC, Spesamkoordinator
Publicerat:
Januari 2008
Uppdaterat:
Juni 2010
Giltigt tom:
Juni 2012