Lumbago

Allmänläkare

Lumbago - ländryggssmärta, akut (0-6 veckor), alternativt kronisk (>3 månader) kan i allmänhet behandlas av allmänläkare.

Remiss till specialistläkare, sjukhusklinik

Remiss till specialistmottagning vid misstanke om specifik bakomliggande orsak.

Generellt gäller att patient inte ska remitteras till annan vårdgivare med det huvudsakliga syftet att där få remiss till medicinsk service.

Remiss till akutmottagning

Endast vid så svår smärta att patienten inte klarar sig hemma.

Remissinnehåll som till specialistläkare.

Spesamgruppen för ortopedi

Lumbago
Svårare värk i ländryggen, ibland med utstrålning mot gluteal-, höft- eller ljumskregionerna. Symtomen debuterar akut eller gradvis. I det akuta stadiet ökar smärtorna vid alla typer av rörelser. I mer kroniska stadier ökar symtomen enbart vid vissa rörelser och ansträngningar som speciellt engagerar ländryggen.

Ischiassmärta
Värk och utstrålande smärta i ena eller båda benen ofta även med stelhet och parestesier. Ischiassmärta som följer en viss nervrots utbredningsområde kallas ofta rhizopati.

Lumbago-ischias
Rygg- och bensmärta. Den ena av komponenterna kan dominera den kliniska bilden.

• Inaktivitet
• Övervikt
• Rökning

I de flesta fall av smärttillstånd i ländryggen kan orsak till besvären inte fastställas, såvida nervrotspåverkan inte föreligger. Detta gäller i akut skede. Mer långvarigt smärttillstånd kan i högre grad ha en specifik orsak.

Följande tillstånd anses med relativt stor sannolikhet kunna orsaka ländryggsbesvär (dock kan tillstånden föreligga hos besvärsfria patienter):

• Uttalad, särskilt multipel diskdegeneration
• Facettledsartros
• Diskbråck
• Spondylolisthes
• Osteoporos med kotkompression
• Inflammatoriska ryggsjukdomar som Bechterew, psoriasisartrit
• Fraktur
• Metastas - tumör
• Spondylit/(diskit)

Trots att det är ovanligt, skall förändringar i andra organ än ryggen övervägas som orsak till ryggsmärtorna - tex gynekologiska tillstånd, sjukdomar i prostata och andra organ i lilla bäckenet, neurologiska sjukdomar, förändringar i bäckenfogar.

Lab
Vid ländryggsmärta mer än 2 à 3 månader bör laboratorieutredning inklusive SR, CRP och LPK göras.

Undersökningar
Röntgen av ländryggen görs akut endast efter trauma eller vid misstankar om tumör eller infektion. Vid kvarstående smärta efter 1-3 månader bör slätröntgen av ländryggen göras.

Röntgenfynd med litet eller inget samband med ryggsmärtor:

• Lätt till måttlig diskdegeneration
• Spina bifida
• Lumbo-sacrala övergångskotor
• Mb Scheuermann
• Över- och undertaligt antal ländkotor

Vid starka misstankar om tumör, infektion eller rotpåverkan skall MRT utföras.

Vid svåra smärtor kan sängläge ibland ej undvikas. Tiden till sängs skall dock minimeras och som behandlingsförslag helst undvikas.

Farmakologisk behandling

I första hand paracetamol eller salicylica. Eventuellt kan NSAID behövas.

Tidig aktivitet rekommenderas. Undvik långvarig sjukskrivning. Återgång i arbete trots kvarstående besvär förbättrar ofta prognosen på längre sikt.

Kirurgisk behandling

Behandling av kronisk lumbago utan specifik påvisbar orsak är f n kontroversiell. Restriktivitet med fusionsoperationer rekommenderas, men kan övervägas i enstaka väl utvalda fall med långvarig smärta.

Prognos
80% av patienter med akuta och subakuta smärtor i ländryggen blir besvärsfria inom 2-3 månader.