Spänningshuvudvärk

Allmänläkare

• Bekräftelse av diagnosen enligt IHS kriterier
• Analys av utlösande orsaker för den aktuella patienten
• Information till patienten om mekanismer vid huvudvärk av spänningstyp och vikten av ickefarmakologisk behandling
• Initiera kontakt med sjukgymnast, kurator, tandläkare m fl vid behov
• Ordination av farmaka (sparsamt)
• Ställningstagande till profylax
• Uppföljning av given behandling

Remiss till sjukgymnast

Avslappningsteknik, eventuellt alternativa metoder. Stöd i egenvård.

Remiss till neurologspecialist

Vid:

• Osäker diagnos - fyller ej IHS kriterier (se nedan)
• Otillfredsställande effekt eller svåra biverkningar av rekommenderad behandling
• Svårbehandlad kronisk huvudvärk med läkemedelsöveranvändning eller kombinationshuvudvärk (migrän+ spänningshuvudvärk) där medicinering/avvänjning och behandlingsförsök hos sjukgymnast/kurator ej lyckats
• Annan sjukdom eller medicinering som kan komplicera behandlingen

Remiss till akutmottagning

Ej indicerat vid typisk huvudvärk av spänningstyp.

Återremiss till allmänläkare

Efter bedömning återgår i regel patienterna till sin husläkare. De får vid specialistkonsultationen rekommendation om lämplig behandlingsstrategi som sedan kan skötas via ordinarie läkare eller i egenvård.

 Spesamgruppen för neurologi

Huvudvärk av spänningstyp är vanligen episodisk med en duration från 30 minuter till 1 vecka. Huvudvärken är vanligen mild och kan ibland beskrivas som ett tryck snarare än smärta. Den kan också vara molande. Värken känns ofta som ett järnband rund huvudet eller som en mössa. Illamående hör ej till bilden men aptitleda är relativt vanligt. Irritation av ljud alternativt ljus förkommer men inte båda. Fysisk aktivitet kan ibland lindra besvären men många föredrar att vila.

Några få procent av befolkningen har kronisk huvudvärk av spänningstyp, vilket innebär huvudvärk mer än 15 dagar per månad i minst 3 månader (>180 dagar per år).

De flesta söker aldrig läkare. De har ställt sin egen diagnos och kallar den vanlig huvudvärk eller spänningshuvudvärk. Klarar sig med receptfria läkemedel. Efter diagnos kan de flesta återgå i egenvård

Orsaker: Ett psykiskt spänningstillstånd med oförmåga slappna av i stressade situationer. Centralnervösa mekanismer involverade vid den kroniska formen.

Diagnostiska kriterier för huvudvärk av spänningstyp

Frekvent episodisk huvudvärk av spänningstyp

A. Minst 10 episoder, förekommande minst en men färre än 15 dagar per månad, under minst 3 månader och som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärk under 30 minuter-7 dagar (obehandlad eller efter otillräcklig behandling).

C. Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:

1. Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
2. Pressande, tryckande (inte pulserande)
3. Lätt till måttlig intensitet
4. Förvärras ej vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet

D. Båda av följande:

1. Varken illamående eller kräkning (matleda kan förekomma)
2. Inte både ljus- och ljudkänslighet (endera får förekomma)

E. Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.

Kronisk huvudvärk av spänningstyp

A. Huvudvärk förekommande minst 15 dagar per månad under i genomsnitt minst 3 månader (≥180 dagar/år) och som uppfyller kriterierna B-D.

B. Huvudvärk som varar under flera timmar eller är kontinuerlig.

C. Huvudvärk som uppfyller minst två av följande:

1. Bilateral lokalisation (dubbelsidig)
2. Pressande, tryckande (inte pulserande)
3. Lätt till måttlig intensitet
4. Förvärras ej vid gång i trappor eller liknande fysisk aktivitet

D. Båda av följande:

1. Inte mer än en av följande: ljuskänslighet, ljudkänslighet, lätt illamående
2. Avsaknad av måttligt till svårt illamående, eller kräkningar

E. Annan neurologisk sjukdom utesluten genom anamnes, allmänsomatiskt och neurologiskt status och där så erfordras lämplig kompletterande utredning.

Prognos: Ofta god.

Kan debutera i småbarnsåren. Lika vanligt hos pojkar som flickor till puberteten, därefter något vanligare hos flickor och vuxna kvinnor.

Ettårsprevalensen för episodisk huvudvärk av spänningstyp är cirka 20% och för kronisk huvudvärk av spänningstyp cirka 3%.

Nytillkommen huvudvärk hos äldre är ytterst sällan spänningshuvudvärk och bör alltid utredas för att utesluta bakomliggande sjukdom.

Provocerande faktorer

• Stress (mental, psykosocial)
• Frekvent migrän
• Depression
• Monoton arbetsställning, felaktig ickeergonomisk arbetsställning, kontinuerlig muskelanspänning
• Bruxism, käkpressning
• Illasittande glasögon
• Dålig hörsel
• Översynthet, latent skelning
• Rygg-nackbesvär

• Lindrig migrän
• Läkemedelsutlöst huvudvärk (överanvändning av analgetika speciellt kombinationsmedel och ergotamin vid migrän, biverkan av andra läkemedel), se också Läkemedelsberoende
• Cervikogen huvudvärk
• Fortledd smärta från ögon, öron, nacke, tänder, bett, hud mm

• Noggrann anamnes för att fånga IHS-kriterier, eventuella problem med tänder, bett, syn, hörsel, nacke, rygg mm, nedstämdhet, socialt, privat/arbete, läkemedelsanvändning
• Identifiering av utlösande/förvärrande faktorer
• Allmänt somatiskt och neurologiskt status
• Palpationsömhet i muskelfästen, över perikraniella muskler är vanligt men förekommer inte hos alla
• Neurologiskt status skall vara normalt

I atypiska fall specialistbedömning och utredning.

Noggrann undersökning och lugnande förklaring.

Egenvård
Lära patienten undvika utlösande faktorer.
Huvudvärkskalender med registrering av svårighetsgrad dag för dag (1-3 motsvarande lindrig, måttlig och svår huvudvärk), läkemedelsintag, effekt av medicin, eventuell påverkan på arbete, hemsysslor eller sociala aktiviteter.

Avslappningsteknik
Lära aktiv avslappning/ avkoppling/ omväxlande arbetsställning/ att ta mikropauser i vardagen, via sjukgymnast och sedan i egenvård.

Farmakologisk behandling
Sparsamt med analgetika, i så fall perifert verkande såsom paracetamol.

Vid kroniska besvär kan förebyggande behandling med amitryptilin 20-30 mg till natten prövas (startdos 10 mg till natten, trappas upp med 10 mg/vecka).

Vid underliggande depression bör denna behandlas på sedvanligt sätt.

Alternativa metoder
Akupunktur.

• Uppföljning av ickefarmakologiska åtgärder och medicinering
• Genomgång av förd huvudvärkskalender

• Analgetikaöverkonsumtion som kan leda till kronisk daglig huvudvärk (”tabletthuvudvärk”)
• Negativa konsekvenser för arbete, familj och socialt umgänge