Farmakologisk behandling
Vissa av nedan läkemedel initieras ofta på njurmedicinsk klinik.
För vidare information om läkemedel hänvisas till Janusinfo och Kloka Listan.
Vätskebalans och hypertoni
| Preparat |
Anmärkning |
Dos |
| Loopdiuretika, furosemid |
Tiazider utan effekt vid GFR <30 ml/min |
Maxdos 1 g/dygn |
| ACE-hämmare/ A II-blockerare |
- vid proteinuri + hypertoni |
Försiktighet i dosering vid hög ålder och intorkning! |
| - vid högt kreatinin |
Dosering, se Läkemedelsboken 2007/2008 sid 386 |
| Calcium- och betablockerare |
Vanliga doser |
| Alfa-blockerare |
Som komplement |
Hyperkalemi och acidos
Försiktighet med kaliumrik kost (tex nötter, citrusfrukter, banan, juice, jordgubbar, mörk choklad).
| Preparat |
Anmärkning |
Dos |
| Kaliumbindare (P Resonium) |
enligt Fass |
- kan doseras dagligen eller några gånger/vecka |
| Natriumbikarbonat (T Natriumbikarbonat) |
som acidosbehandling |
- kan förekomma i stora doser (flera gram) dagligen |
Sekundär anemi
| Preparat |
Anmärkning |
Dos |
| Erytropoetin (tex Aranesp, Eprex, Neorecormon, Mircera) |
Subkutant |
Maxdos 1 g/dygn |
| Järn (tex T Duroferon, Ercofer, Venofer och Cosmofer) |
Iv/po |
Som kompletterande anemibehandling. OBS! Iv järn ger inga gastrointestinala biverkningar |
| D-vitaminanaloger (tex K Etalpha) |
Behandling för sekundär hyperparathyreos (HPT) Kan ge hyperkalcemi som biverkan |
Doseras dagligen eller några ggr/vecka |
| Fosfatbindande läkemedel (tex T Kalcidon, T Calcitugg, T/K Renagel, K Fosrenol) |
Tas alltid i samband med måltid |
| Calcimimetika (T Mimpara) |
Kan ha hypokalcemi som biverkan |
Vid njursvikt
- Särskild försiktighet med dosering av NSAID, aciclovir, spironolakton, digitalis, gliatzon, metformin, kontrastmedel
- Njurfunktionsnedsättning (mätt som GFR ml/min) utan justering av kroppsyta vid dosering av läkemedel
Kostbehandling
- Proteinreducerad kost (0.6 gram/kg/dygn)
- Ordineras enligt individuell bedömning i syftet att lindra uremiska symptom och eventuellt fördröja progression
- Dietistkontakt nödvändig för patienter med clearance <25 ml/min/1,73 m²
- Eventuell supplementering av essentiella aminosyror och vattenlösliga vitaminer
Vaccinationer
- Influensavaccin rekommenderas som vid annan kronisk sjukdom (t ex hjärtsvikt)
- Vaccinationseffekten kan vara försvagad hos njurtransplanterade patiententer
- Vaccinationen med levande, försvagat virus skall inte användas under immunhämmande behandling
FaR vid Njursvikt
Indikation
Kroniskt njursjuka behöver träna regelbundet för att motverka nedgången i aerob förmåga, muskelstyrka och uthållighet, som annars inträffar på grund av njursviktens starkt katabola inverkan.
Kontraindikation
Akut infektion, okontrollerad hypertoni, instabil angina, svåra hjärtarytmier, okontrollerad diabetes, hyperkalemi.
Relativa kontraindikationer är viktökning mellan hemodialysbehandlingar på mer än 5 procent av den skattade ”torrvikten” eller uttalad anemi och samtidig arterosklerotisk hjärtsjukdom.
Ordination
Muskulär styrke- och uthållighetsträning på 50% av maxstyrka, samt funktionell träning av balans- och koordination 3 ggr/vecka. Kompletteras med en ökad andel konditionsträning av måttlig till hög intensitet, upp till 60 minuter 3 ggr/vecka. Lämpliga aktiviteter är styrketräning, promenader, träning på löpband och cykling.
Ofta bör initial bedömning och träning ske under ledning av sjukgymnast.
Läs om kronisk njursjukdom i FYSS
FaR-metoden: Att tänka på vid förskrivning
Författare
Ing-Mari Dohrn, projektledare FaR i SLL, ferbruari 2012. Granskat av Agneta Ståhle, redaktör för FYSS