Dysfagi

Allmänläkare

• Anamnes
• Status
• Röntgen hypofarynx/esofagus i vissa fall
• Uppföljning av patienter med PEG

Remiss till akutmottagning

• Vid sväljstopp
• Uttalad viktnedgång senaste 6 månaderna och omedelbar kräkning efter sväljförsök
• Vid misstanke om sväljningssvårigheter orsakade av akut stroke (tex sväljningssvårigheter i kombination med yrsel, heshet)

Remiss till ÖNH-läkare/foniater

• Vid oklarhet om diagnos
• Vid tydliga esofageala symtom (tex kräkning direkt efter sväljning, illamående, stoppkänsla bakom bröstbenet, dryck går bra att svälja men fastare föda går inte)
• Vid heshet, smärta i svalget, smärta vid sväljning eller att tuggan fastnar efter en i övrigt normal sväljning

Remiss för röntgenundersökning

• Hypofarynx/esofagus

Remiss till logoped/foniater

• För funktionell undersökning/diagnos
• För behandling av orofaryngeala sväljsvårigheter
• Om samtidig dysartri (otydligt tal)

Remiss till dietist

• För bedömning av nutritionstillståndet (status) samt behov av energi och näring
• För rådgivning och behandling med konsistensanpassad kost
• För förskrivning av specialprodukter (kosttillägg, förtjockningsmedel, berikning)
• Vid viktförändring - även hos patienter med PEG-sond - för att ordinera adekvat mängd näring (enteral och oral)

Remiss till tandläkare

• Smärtor i munnen
• Uppenbart trasiga och lösa tänder
• Bedömning av salivation
• Dåligt sittande tandproteser

Remiss till tandhygienist

• Problem med rengöring av munhålan
• Beläggningar, gingivit, infektioner
• Muntorrhet

Spesamgruppen för öron-näsa-hals och hörsel

• Ofrivillig viktnedgång
• Svårt att tugga
• Svårt att svälja
• Frekventa felsväljningar
• Hosta vid måltid
• Upprepade pneumonier av oklar genes
• Andningspåverkan efter måltid
• Lång tidsåtgång vid måltid
• Kräkning efter måltid, ej relaterat till akut infektion
• Upplevelse av stopp i halsen
• Sväljer upprepade gånger för varje tugga
• Läckage ut genom mun eller näsa vid måltid
• Lång latens från det att maten kommer i munnen tills man har svalt
• Förändrad kost på grund av svårigheter att äta och dricka

Hos barn

• Failure to thrive, uppfödningssvårigheter
• Amningssvårigheter
• Svårt att övergå till andra konsistenser

Cirka 8% av befolkningen beräknas ha någon grad av dysfagi och 1,3% har medelsvår-svår manifest dysfagi. Inom kommunal äldreomsorg beräknas upp till cirka 80% av de boende ha dysfagi i någon grad.

Efter akut stroke får upp till 50% av patienterna dysfagi, det vill säga cirka 2500-3000 patienter inom SLL varje år får dysfagi efter akut stroke. Kvarstående dysfagi efter stroke beräknas till 7% av alla som drabbas av stroke. Uppskattningsvis tillkommer varje år 175-210 patienter med kvarstående dysfagi efter stroke.

Vid neurologisk sjukdom (ALS, MS, Parkinsons sjukdom) får mellan 40-90% dysfagi. I framskridna skeden av ALS och Parkinsons sjukdom har de flesta av patienterna oftast betydande sväljsvårigheter.

Patienter med tumörsjukdomar i munhåla och svalg (cirka 300/år i SLL) får ofta bestående dysfagi efter kirurgi och/eller strålbehandling).

Riskfaktorer/orsaker

• Neurologisk påverkan eller sjukdom
  
  • förvärvad hjärnskada, stroke, Parkinsons sjukdom, MS, ALS mm

• Demensjukdomar
• Medfödda eller tidigt förvärvade skador/sjukdomar med neurologisk påverkan
  
  • tex cerebral pares, asfyxi, Downs syndrom eller andra syndrom

• Inflammation eller tumörer i munhåla/svalg samt som restsymtom efter tumörkirurgi/strålbehandling
• Förträngning i matstrupen (tumör, striktur, web, sår, ärr)
• Motorikstörning i matstrupen (tertiära kontraktioner, retroperistaltik, nutcracker esofagus, achalasi)
• Esofagit
• Störning i passagen mellan svalget och matstrupen (cricofaryngéusspasm)
• Divertiklar i svalg (Zenkers divertikel) och matstrupe
• Kronisk reflux
• Reumatologiska sjukdomar (tex Sjögrens syndrom)
• Muntorrhet
• Nedsatt tandstatus och käkledsproblematik
• Multisjuka
• Mediciner som ger extrapyramidala symtom som biverkan (tex litium och annan antipsykotisk medicin)
• Respiratorisk insufficiens (tex vid lungsjukdom som KOL eller neuromuskulära sjukdomar)
• Sänkt vakenhetsgrad
• Många mediciner
• Whiplash-skada
• Gastrointestostinala sjukdomar
• Medfödda hjärtfel hos barn

• Nedsatt aptit av annan anledning (tex sjukdom, medicinering, mm)
• Frivillig viktnedgång
• Ätstörning
• Svårigheter att äta på grund av nedsatt ork/nedsatt allmäntillstånd

Sker ofta polikliniskt, men kan även utföras då patienten är inneliggande av någon anledning.

• FUS (fiberskopisk undersökning av sväljningen). Utförs av foniater eller specialutbildad logoped
• Hypofarynx/esofagusröntgen
• Bedsidebedömning/icke-instrumentell sväljundersökning av logoped
• Kost-/vätskeregistrering
• Videoradiografisk sväljröntgen med flera olika konsistenser. Samarbete logoped/röntgenläkare
• Esofagoskopi i lokalanestesi - eller vid misstanke om hypofarynx-/ esofagusförträngning - hypofaryngoskopi/ esofagoskopi med stelt endoskop

I förekommande fall

• Kirurgi - m cricofaryngéus, esophagus
• Refluxbehandling
• Införande av alternativ nutrition (nasogastrisk sond, PEG, parenteral nutrition)

Dietist

• Bedömning av energibehov
  Tillgodose att intaget av energi- och näringsämnen blir optimalt, samt åtgärda viktförlust
• Råd om konsistensanpassning
  Se till att patient/anhörig/närstående får hjälp med konsistensanpassning samt tillgång till specialprodukter via landstingsbidrag.

Logoped

• Sväljträning, instruktion i sväljteknik
• Utprovning av konsistens på mat och dryck
• Information och instruktioner kring sväljning och ätande till patient/anhörig/vårdpersonal

Tandläkare/tandhygienist

• Förbättrat tand- och munstatus

Patient med PEG
Följs upp av allmänläkare:

• Efter 3 månader kan man byta ut slangen mot en knapp - remiss till gastromottagningen
• Kontrollera att patienten är viktstabil
• Initiera ny utredning innan PEG dras

• Luftvägsbesvär (rosslig/gurglig, tungandad)
• Besvär med slem i munhåla, svalg och luftrör
• Aspirationspneumoni
• Viktnedgång
• Malnutrition
• Dehydrering
• Svårigheter att ta sin medicin
• Nedsatt förmåga för kroppen att ta upp medicinen
• Sociala konsekvenser (isolering, nedsatt matlust)