Sekretorisk mediaotit (otosalpingit)

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Handlägger primärt barn med sekretorisk mediaotit (otosalpingit) och sköter de första 3 månadernas uppföljning.

Remiss till öronspecialist eller audiologspecialist

(Remiss till audiologspecialist gäller ffa förskolebarn med behov av hörselutredning)

  • Långvarig, vanligen minst 3 månaders, sekretorisk mediaotit utan eller med hörselnedsättning. Tidigare remiss för barn med uttalad social hörselpåverkan, "missade" medfödda hörselskador förekommer och uppmärksammas ibland först vid en episod med otit/otosalpingit
  • Uttalade trumhinneförändringar med indragningar mm
  • Unilateral sekretorisk mediaotit, speciellt hos vuxna utan säker orsak

Remissinnehåll

  • Sjukdomsduration, hörselnedsättning, trumhinnestatus: eventuellt antal akuta mediaotiter
  • Given behandling och ordinationer

Spesamgruppen för öron-näsa-hals och hörsel

Symtom

Upp
  • Icke akut insjuknande
  • Synligt sekret i mellanörat eller förtjockad, ej buktande trumhinna med nedsatt eller ingen rörlighet
  • Gråvit trumhinna med radiellt förlöpande kärl
  • Ingen feber eller svår öronsmärta, men många patienter beskriver ändå att det gör ont och är obehagligt
  • Hörselnedsättning, pratar högt. Ofta bråkigt okoncentrerat barn
  • Generellt dålig språkutveckling eller tillbakagång i språkutvecklingen hos små barn
  • Lockkänsla
  • Trumhinneförändringar med indragningar

Epidemiologi

Upp

Vätska i mellanörat är vanligast mellan 2 och 5 års ålder och endast cirka 10-20% av barnpopulationen undgår att drabbas. Kortvariga episoder vid förkylning är vanliga och harmlösa och skall inte föranleda speciella åtgärder. Sex månader efter debut har minst 80% av episoderna läkt spontant.

Riskfaktorer

Upp

Täta förkylningar och akuta mediaotiter. Nedsatt tubarfunktion med svårigheter att tryckutjämna med valsalvas manöver.

Patienten har vant sig vid att ha ett undertryck i mellanörat och upplever den sämre lite dovare hörseln som normal och behaglig, Vill inte göra valsalvas manöver eftersom det upplevs som starkt obehagligt. En del patienter har ett så kallat "sniffbeteende".

Differentialdiagnos

Upp
  • Akut mediaotit efter några dagar
  • Simplex otit
  • Cholesteatom
  • Adhesiv otit

Utredning

Upp

Status
Synligt sekret i mellanörat eller förtjockad, ej buktande trumhinna med nedsatt eller ingen rörlighet vid undersökning med siegeltratt eller otoskop med ballong.

Ingen feber.

Undersökningar

  • Siegling (= pneumatiskt otoskop) + tympanometri
  • Webers test hos äldre barn/vuxna
  • Inga lab-prover eller röntgen är indicerade

Hos specialist

  • Undersökning av epifarynx hos vuxna för att utesluta tumör
  • Alltid audiogram, samarbete med hörselklinik gällande barn yngre än 4 år

Behandling

Upp

Expektans, speciellt om god social hörsel.

Sekretorisk mediaotit över 6-8 veckors duration hos barn äldre än 3 år rekommenderas att prova Otovent. (Finns på de flesta Apotek och kostar cirka 80 kr).

Äldre barn rekommenderas dagliga valsalvaövningar flera gånger per timme.

Ventilationsrör
Operationsindikation med ventilationsrör: Kvarstående sekretorisk mediaotit med hörselnedsättning som medför funktionsnedsättning, alternativt grava trumhinneförändringar där valsalva/otovent inte har någon effekt.

Uppföljning

Upp

Kontroll efter 3 månader, gärna med tympanometri.

Om ej bra, remiss till specialistklinik.

Barn med ventilationsrör följs upp var 3:e till 6:e månad på öronklinik eller hos öronspecialist i öppenvård så länge röret är kvar.

Flytning från röröra är en komplikation, om ej feber eller värk ge lokala örondroppar, t ex Terracortril med polymyxin B i 1 vecka 3 ggr dagligen. Flytning som kvarstår över 5 dagar, till öronmottagnigen/öronspecialist, tidigare om debut av feber eller värk i örat.

Komplikationer

Upp
  • Hörselnedsättning
  • Kroniska trumhinneförändringar och utveckling av adhesivotit eller cholesteatom

Om dokumentet: Sekretorisk mediaotit (otosalpingit)

Författare:
Hans Hallén, överläkare, Södra Stockholms Öron-Näsa-Halsklinik; Pierre Bergensand, distriktsläkare, Stuvsta VC; Anders Dahl, distriktsläkare, Nynäshamns VC; Barbro Lindqvist, Ringens VC
Publicerat:
Oktober 1998
Uppdaterat:
Mars 2009
Giltigt tom:
Mars 2011