Fibromyalgi

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare

Handläggs och diagnostiseras i primärvården.

Remiss till rehabilitering

Sjukgymnast
Olika former av smärtbehandlig, fysisk aktivitet.

Arbetsterapeut
Stöd för aktiviteter i det dagliga livet (ADL) vid funktionsnedsättning.

Kurator/psykiatriskkonsult på vårdcentralen
Psykosocialt stöd, samtalskontakt.

Spesamgruppen för reumatologi

Sjukskrivning

Upp

Att tänka på vid sjukskrivning
Heltidssjukskrivning är sällan befogad, om inte utredning eller behandling kräver detta. Sjukskrivning ska vara kopplad till olika aktiva åtgärder.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga
Rörelseförmåga (grov- och finmotorik, koordination, uthållighet), kognitiv förmåga, emotionell stabilitet och uthållighet i relation till arbetsuppgifterna. Samsjuklighet, tex depression och psykosociala förhållanden.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg
Ange pågående åtgärder som medicinsk utredning och behandling, funktionsanalys, regelbundna arbetsplatsbesök, arbetsträning med mera. Täta uppföljningar och planering med successiv återgång i arbete. Företagshälsovården bör om möjligt kopplas in tidigt.

Rekommenderad tid för sjukskrivning se arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Långvarig smärta i rörelseorganen inklusive fibromyalgi.

Förkom

Symtom

Upp

Fibromyalgi (FM) är ett kroniskt och utbrett värktillstånd i främst muskler, men även leder och ryggrad kan drabbas av värk vilket av patienten ofta beskrivs som "värk i hela kroppen". Värken tilltar inte sällan vid kylig väderlek och lindras av värme. Den lindras också av måttlig fysisk aktivitet, medan inaktivitet och för hög fysisk belastning leder till ökad värk. Värken är ofta till sin karaktär molande, svidande och/eller brännande.

Utöver värken föreligger ofta flera andra symtom som till exempel sömnstörning, ökad muskulär uttröttbarhet och allmän trötthet, magbesvär, yrsel, huvudvärk och svullnadskänsla i främst händer, inte sällan förenad med domningar och stickningar.

Vid undersökning av patienter med FM påvisas smärtande punkter där patienterna reagerar ofta vid tryck på dessa punkter med en avvärjande kroppsrörelse, så kallat "jump-sign".

Diagnostiska kriterier enligt American College of Rheumatology (ACR) 1990

Diagnosen kräver att bägge kriterierna (1 + 2) föreligger.

  1. Minst 3 månaders anamnes på utbredd värk, vilket definieras som värk i höger och vänster kroppshalva, samt ovanför och nedanför midjan. Dessutom skall axial värk föreligga (halsrygg, främre bröstkorg, bröstrygg och/eller ländrygg).
  2. Smärta vid palpation (patienten ska ange smärta och inte enbart ömhet) av minst 11 av följande 18 punkter:
1 + 2 occiput, bakhuvudets muskelfästen
3 + 4 lågt cervikalt, främre kanten av transversalutskotten vid C5-C7
5 + 6 m. trapezius, mitt på övre delen
7 + 8 m. supraspinatus, vid ursprunget ovan spina scapulae, nära mediala kanten
9 + 10 andra revbenet, vid andra kostokondrala övergången
11 + 12 laterala epikondylen, 2 cm distalt om denna
13 + 14 glutealt, övre yttre kvadranten
15 + 16 trochanter major, något posteriort
17 + 18 knäleden, medialt proximalt om ledspringan

Fibromyalgi kan föreligga samtidigt som annan sjukdom, t ex vid RA och SLE.

Orsaken till den utbredda värken är inte känd. Forskningen idag är inriktad på neurohormonella rubbningar och centrala smärtmekanismer. Det kan leda till sänkta smärttrösklar och störd central värkbearbetning som kan orsakas av olika former av livsstress där sömnstörning och hormonella förändringar  tycks ha betydelse.

Prognos
Värktillståndet är kroniskt, men med hjälp av en kombination av åtgärder kan oftast en mer acceptabel situation uppnås. Cirka 10% blir tydligt förbättrade inom en tioårsperiod och uppfyller då inte längre kriterierna för fibromyalgi.

Epidemiologi

Upp

Kronisk muskelo-skeletal värk är mycket vanligt. Av den vuxna befolkningen beräknas ca 20-30% lida av någon form av långvarig värk i rörelseapparaten. Flertalet 80-90%är kvinnor. Sjukskrivningstalet är högt. Debutålder oftast kring 40-50 år. Även barn kan drabbas men det är ovanligt.

Differentialdiagnos

Upp
  • Inflammatorisk reumatisk systemsjukdom, framförallt SLE, Sjögrens syndrom och myosit
  • Hypotyreos
  • Depression
  • Malabsorption
  • Myastenia gravis eller annan neuromuskulär sjukdom

Utredning

Upp

Den somatiska undersökningen i övrigt ger normala fynd, liksom laboratorieprover och ledröntgenundersökningar. Det är dock viktigt med en noggrann utredning för att utesluta eventuell annan bakomliggande sjukdom, som t ex för låg ämnesomsättning eller andra tillstånd som kan ge upphov till likartade besvär (se differentialdiagnoser).

Lab
Följande laborationer bör ingå i utredning av fibromyalgi:

  • SR, blodstatus
  • TSH

Behandling

Upp

Terapi

  1. Erkännande av patientens värk och ingående information om värktillståndets natur med lugnande besked om att ingen bakomliggande sjukdom föreligger
  2. Undvikande av försämrande faktorer som rökning, stress, övervikt och sömnbrist
  3. Sjukgymnastik - avspänningsträning, kroppskännedom och instruktion om fysisk träning, anpassade motionsprogram, FAR, varm bassängtränin. Arbetsterapeutiska åtgärder som aktivitetsbedömning, ADL
  4. Smärtstillande behandling med akupunktur eller TENS kan prövas
  5. Psykosocialt stöd, kurator, psykologkonsult, samtalskontakt vid behov
  6. NSAID eller annat analgetikum kan prövas under perioder med mer uttalad värk
  7. Tricykliska preparat kan prövas i lågdos till natten
  8. Eventuellt kan behandling med centralt neurogent verkande läkemedel SNRI övervägas, vilka kan minska den generella smärtkänsligheten (dvs höja smärttröskeln)
  9. Anpassningsåtgärder på arbetsplatsen, vid behov via företagshälsovården
  10. Sjukskrivning, framför allt på heltid, bör som regel undvikas då detta oftast inte leder till minskad värk

Om dokumentet: Fibromyalgi

Författare:
Ulf Hirsch och Ralph Nisell, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Granskat av:
Per Larsson, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Cecilia Carlens, Reumatologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Chris Rodhner, Stureby vårdcentral
Stockholms medicinska råd, specialitetsrådet för reumatologiska sjukdomar:
Sofia Ernestam, ordf, januari 2016
Publicerat:
December 2006
Uppdaterat:
Januari 2016