Reumatiska åkommor i händerna

Vårdnivå/remiss

Upp

Allmänläkare/reumatolog

Medicinsk utredning och behandling av den reumatiska grundsjukdomen, inklusive remiss för allmän sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedel bör skötas av patientens ordinarie läkare. Denne bör också hålla i rehabiliteringen.

Remiss till handkirurg

Se Remisshantering.

Bedömning; Kirurgisk behandling; Uppföljning efter kirurgisk behandling.

Remissinnehåll

  • Grad av smärta eller värk
  • Besvär i arbetsliv eller ADL: Dagligt hjälpbehov, behov av gånghjälpmedel
  • Allmänt hälsotillstånd
  • Sjukdomens utbredning i övriga leder
  • Genomförda behandlingar
  • Aktuell medicinering
  • Resultat av röntgenundersökning (bifoga kopia på svaret och ange undersökande enhet)

Remiss till arbetsterapeut

Hjälpmedel, ortoser. Postoperativ rehabilitering.

Remiss till sjukgymnast

Generell sjukgymnastik. Postoperativ rehabilitering.

Spesamgruppen för ortopedi

Sjukskrivning

Upp

Rekommenderad tid för sjukskrivning
Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Sjukskrivning vid RA (reumatoid artrit)

Utredning

Upp

Som underlag för den handkirurgiska bedömningen bör det finnas färska röntgenbilder av bägge händerna, se Radiologi inom handkirurgi.

Behandling

Upp

Den medicinska behandlingen ombesörjes av patientens ordinarie läkare.

Kirurgisk behandling

Reumatoid artrit och andra reumatiska sjukdomar orsakar ofta betydande problem från händerna i form av smärta, värk och funktionsinskränkning, vilka ofta kan lindras med kirurgi. Varje patient med reumatoid artrit som engagerar händerna bör bli bedömd av en handkirurg för att informeras om vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Hos vissa patienter kan efterbehandlingen vara så krävande att man måste avstå från kirurgi. Detta får i varje enskilt fall bedömas gemensamt av patient och handkirurg. Ibland kan en påtaglig ADL-förbättring ske genom ett relativt litet ingrepp varför ålder inte är någon kontraindikation.

Preventiv kirurgi

Kan ha en profylaktisk effekt särskilt mot senrupturer och mot uppkomst av ytterligare felställningar. Operationerna utgörs framför allt av synovektomi på sträck- och böjsenor för att förhindra ruptur och förbättra rörlighet samt av caput ulnaeexstirpation. En tenosynovektomi i karpalkanalen minskar dessutom trycket på nervus medianus vid samtidigt karpaltunnelsyndrom, vilket är vanligt.

Rekonstruktiv kirurgi

Görs för att förbättra balansen i handen och förbättra greppfunktionen. Relocering av luxerade senor kan i tidigt sjukdomsskede dessutom motverka uppkomst av ytterligare felställningar. Utvalda artrodeser, särskilt av en subluxerad, felställd handled eller tumme kan ge en påtaglig förbättring av funktionen i hela handen. I fingrarnas mcp-leder finns också möjlighet till protesersättning vilket oftast ger en mycket god smärtlindring, ett förbättrat utseende av handen och en funktionell vinst, särskilt i kombination med artrodes i tummen. I enstaka, utvalda fall kan mekanisk ledersättningsprotes i handleden övervägas. Metoden befinner sig emellertid fortfarande på utvecklingsstadiet.

Uppföljning

Upp

Uppföljningen efter handkirugiska ingrepp görs av ansvarig kirurg under den närmaste tiden efter ingreppet. Ofta behövs en specifik insats av särskilt utbildade sjukgymnaster och arbetsterapeuter under någon eller några månader efter en operation. Sedan återgår huvudansvaret för patienten till inremitterande läkare, som då också får ansvara för fortsatta rehabiliteringen.

Om dokumentet: Reumatiska åkommor i händerna

Författare:
Sören Nylén, biträdande överläkare, Handkirurgiska kliniken, Södersjukhuset
Granskat av:
Ove Engkvist, chefsöverläkare, Södersjukhuset, Eva Thorin-Ricknert, distriktsläkare, Anne-Maj Engström, distriktsläkare
Publicerat:
April 1998
Uppdaterat:
Maj 2009
Giltigt tom:
Maj 2011