SLE

Systemisk Lupus Erythematosus

Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

I princip bör alla SLE-patienter skötas på reumatologisk klinik.

Remiss till öppenvårdsmottagning reumatologi

Reumatologmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge eller Solna samt Danderyds sjukhus

Patienter med misstänkt och nydiagnostiserad SLE.

Remissinnehåll

  • Anamnes: Fjärilsexantem, diskoida hudutslag, solkänslighet, ögon-/muntorrhet, munulcerationer, artralgi-artrit, myalgi, håravfall, pleurit, pericardit, proteinuri, Raynauds fenomen, feber, neuropsykiatriska symtom (till exempel trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter) venösa och/eller arteriella tromboser
  • Status: rutinstatus, hud- och ledstatus
  • Laborationer: SR, CRP, Hb, LPK, TPK, diff, leverstatus, S-kreatinin, ANA-screening och urinstatus

OBS! Isolerad förhöjd ANA hos medelålders (eller äldre) kvinna eller man utan kliniska symtom (se ovan) föranleder ej misstanke på SLE.

Bakgrund

Epidemiologi

Prevalensen för SLE är cirka 68/100.000 invånare i Sverige (Skåne).

SLE är vanligare hos kvinnor (kvinnor/män = 9/1). Insjuknande förekommer i alla åldrar men incidensen är högst hos kvinnor i fertil ålder.

Prognosen är i regel god men som grupp har SLE-patienter ökad mortalitet. Detta gäller framförallt patienter med organengagemang. Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom föreligger vid SLE, vilket är en starkt bidragande orsak till den ökade mortaliteten.

Etiologi

Etiologin är okänd. Hormonella och hereditära faktorer bidrar.

Riskfaktorer

  • Sol
  • Sulfa
  • P-piller
  • Graviditet
  • Rökning

Utredning

Symtom

SLE är en kronisk (med undantag av läkemedelsutlöst SLE som oftast läker ut efter utsättande av utlösande läkemedel) inflammatorisk, vanligen skovvis förlöpande, reumatisk sjukdom med autoimmuna fenomen. Sjukdomen kan drabba ett flertal organsystem. Engagemang av rörelseorgan, hud och blodbild (penier) är vanligast.

Symtom som ofta förekommer, en eller flera, och som inger misstanke om SLE:

  • Fjärilsexantem
    Erytem över kindknotor, sparar nasolabialfåran.
  • Diskoida utslag
    Erytem med keratotiska fjäll, follikulära pluggar, ärr i äldre lesioner.
  • Fotosensibilitet
    Onormala hudutslag vid solexposition.
  • Munulcerationer
    Vanligen i gommen.
  • Artrit
    Minst 2 engagerade leder utan erosioner på röntgen.
  • Serosit
    Pleurit och/eller pericardit.
  • Njurpåverkan
    Proteinuri >0,5 g/dygn, hematuri och/eller korniga cylindrar, kreatininstegring.
  • Neurologiska symtom
    Kramper och/eller psykos (ej orsakad av droger eller metabol störning).
  • Blodförändringar
    Hemolytisk anemi eller leukopeni <4x109/liter vid två tillfällen eller lymfopeni <1,5x109/liter vid två tillfällen eller trombocytopeni <100x109/liter vid två tillfällen. Hög SR.
  • Immunologi
    Förekomst av antikroppar mot nativt DNA eller Sm eller kardiolipin/fosfolipider.
  • Positiv ANA

Differentialdiagnoser

  • Systemisk skleros
    sklerodermi på fingrar, eventuellt på bålen, ofta antikroppar mot centromerer eller scl-70.
  • Reumatoid artrit
    som regel deformerande polyartrit med fynd av usurer på röntgen.
  • Primärt Sjögrens syndrom
    keratokonjunktivit, xerostomi, SLE-kriterier ej uppfyllda
  • Antifosfolipidsyndrom
    venösa och/eller arteriella tromboser och/eller spontanaborter, trombocytopeni, antikroppar mot kardiolipin eller β2glykoprotein1, positiv lupusantikoagulans, spontant förlängd APTT.

Behandling

Handläggning vid behandling

Regim

Personer som har SLE är som regel solkänsliga (gäller även solarium). Solbestrålning kan utlösa skov i huden, men även i andra organ.

Sulfa ska undvikas, då flertalet reagerar allergiskt på detta.

Östrogentillförsel bör som regel undvikas.

Med anledning av den ökade kardiovaskulära risken är det viktigt att screena för kardiovaskulära riskfaktorer och behandla högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och diabetes. SLE-patienter bör erbjudas hjälp att sluta röka.

Immunosupressiv behandling sköts via reumatologisk klinik.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Både sjukdomen i sig och immundämpande medicinering ökar infektionskänsligheten och sätter ned funktionen.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

Graden av smärta vid ledinflammation, koncentrations- och minnesproblem samt ångest- och depressionsbesvär, trötthet, feber och allmänpåverkan avgör arbetsförmågan. Tröttheten är ofta uttalad och svårbehandlad.

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Samsjuklighet och funktionsnedsättningens varaktighet. Företagshälsovård, arbetsgivare och Försäkringskassan bör kopplas in tidigt för ergonomiska förbättringsåtgärder, anpassade arbetsuppgifter eller omplacering.

Rekommenderad tid för sjukskrivning

Se Arbetsverktyg för sjukskrivning, Socialstyrelsen: Systemisk lupus erythematosus (SLE)

Uppföljning

Kontroller av patient med inaktiv SLE. Patienter bör huvudsakligen skötas vid reumatologisk specialistklinik.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.