Patientinformation: Egenvård vid hjärtsvikt

Kost och livsstil

Upp

Aktivitet

Hjärtsvikt kan innebära att du måste lägga om dina levnadsvanor. Som grund gäller att lyssna på kroppens signaler. Om man har en "sviktig" dag eller del av dag bör man inte belasta sig med ytterligare fysisk ansträngning än det dagliga livets aktiviteter. Under bra dagar eller stunder bör man däremot hålla sig aktiv.

Efter en akut hjärtsviktsepisod bör man vara avhållsam med kroppsansträngning 2-4 veckor, men även under denna period kan aktiviteter i kortare intervall bedrivas med vila emellan. Diskutera vad du kan göra med din läkare/sjuksköterska.

Genom att promenera eller cykla ett par, tre gånger i veckan kan patienter med hjärtsvikt förbättra sin livskvalitet markant. Simning i inomhusbassäng kan passa för en del. Den fysiska prestationsförmågan ökar och man mår bättre.

  • Avpassa den fysiska träningen till din förmåga
  • Stanna och vila några minuter om du känner andnöd
  • Om du drabbas av kraftig andnöd – sök akut vård

Yrsel kan vara ett problem. Ett tips för att motverka yrsel är att resa sig långsamt och etappvis, gärna trampa med fötterna före uppstigning. Vid besvärlig yrsel, tala med behandlande läkare/sjuksköterska.

Kost

Se till att äta en allsidig, nyttig kost med låg halt av mättade fetter. En fettrik kost kan ge förhöjda blodfetter, som i sig är en riskfaktor för hjärt- kärlsjukdom.

Kontrollera din vikt regelbundet. Övervikt gör att hjärtat får arbeta extra mycket. Se till att hålla vikten nere och begränsa kaloriintaget om det behövs. Undervikt är heller inte bra. Den som är underviktig ska försöka förbättra näringsintaget genom att äta mindre men oftare och mera energirik mat. Ett annat tips är att dricka näringsdrycker.

Skulle du plötsligt gå upp i vikt, mer än 1-2 kg, ska du kontakta din sjuksköterska/ läkare. Ökningen kan bero på vätskeansamling i kroppen (ödem). För att minska ansamlingen av vätska, bör man begränsa salt- och vätskeintaget. Salt binder vätska så salta inte extra på maten och drick inte mer än max 1,5-2 l/dygn. Eventuellt kan man behöva öka dosen av vätskedrivande medicin - tala med din läkare/sjuksköterska.

Medicinering

Det är viktigt att man tar sina mediciner regelbundet och i rätt dos, och att man går på regelbundna kontroller hos sin sjuksköterska/läkare.

Den som äter vätskedrivande medicin och upplever besvär med urinträngningar under dagen, kan ev ta den medicinen efter eventuella ärenden utanför hemmet. Kontrollerat vätskeintag kan också hjälpa om man besväras av urinträngningar.

Resor

För hjärtsviktspatienter är korta flygresor att föredra framför andra resesätt.

Effekter av ändrad diet på utlandsresor kan ge diarré och påverka vätskebalansen, vilket man bör vara uppmärksam på. Speciellt gäller det patienter som behandlas med ACE-hämmare.

Drabbas man av förstoppning gäller samma regler som för alla: fiberrik kost och/eller laxantia, samt fysisk aktivitet.

Infektioner

Årlig vaccination mot influensa rekommenderas för alla med hjärtsjukdom, liksom vaccination mot lunginflammation.

Alkolhol

Måttligt alkoholintag är inte farligt, däremot bör man undvika stora engångsintag. Alkohol påverkar hjärtmuskeln och kan ge upphov till oregelbunden hjärtrytm.

Tobak

Sist, men inte minst - rökning är en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Om dokumentet: Patientinformation: Egenvård vid hjärtsvikt