Omvårdnad Alkoholberoende - Domän 7

Brister i föräldraskap

Upp

Definition

Oförmåga hos den primära vårdhavaren att skapa, upprätthålla eller återskapa en miljö som främjar barnets optimala växt och utveckling. (1)


Kännetecken

Föräldrar

  • Bortstötning av barnet
  • Bristande flexibilitet för att möta barnets behov
  • Bristande färdigheter i att vårda
  • Bristande samspel mellan far och barn
  • Bristande samspel mellan mor och barn
  • Fientlig inställning till barnet
  • Inkonsekvent hantering av beteende
  • Inkonsekvent vård
  • Negativa utlåtanden om barnet
  • Lite kramar och kel
  • Ofta straffande
  • Olämpliga arrangemang för barnets vård
  • Osäker hemmamiljö
  • Otillräcklig bindning till barnet
  • Otillräcklig skötsel av barnets hälsa
  • Säger sig inte kunna bemöta barnets behov
  • Säger sig inte kunna kontrollera barnet
  • Säger sig vara otillräcklig i vårdarrollen
  • Uttrycker frustration
  • Vanvård av barnet
  • Övergivande
  • Övergrepp på barnet (1)

Spädbarn eller barn

  • Beteendestörning
  • Bristande anknytning
  • Bristande oro vid separation
  • Frekvent sjukdomsförekomst
  • Frekventa olyckshändelser
  • Rymmer hemifrån
  • Svag prestation i skolan
  • Svag kognitiv utveckling
  • Svag social kompetens
  • Tillfällen med missbruk
  • Traumatiska händelser (t.ex. fysiska eller psykiska) (1)


Relaterade faktorer

Psykiska faktorer

  • Bristande mödrahälsovård
  • Depression
  • Funktionshinder
  • Förälder i ung ålder
  • Svår förlossning
  • Sömnbrist
  • Tidigare drogmissbruk eller beroende
  • Tidigare mental sjukdom (1)

Sociala faktorer

  • Arbetslöshet
  • Avsaknad av eller svag förebild i föräldrarollen
  • Bristande resurser (t.ex. ekonomiska, sociala eller kunskap)
  • Bristande sammanhållning i familjen
  • Bristande socialt stödjande nätverk
  • Dåligt anpassad stresshantering
  • Ensamstående förälder
  • Förändrad familjesammansättning
  • Konflikt mellan föräldrarna
  • Låg självkänsla
  • Oförmåga att sätta barnets behov före egna behov
  • Oplanerad eller oönskad graviditet
  • Otillräcklig problemlösningsförmåga
  • Social isolering
  • Stress
  • Tidigare utfört övergrepp
  • Tidigare utsatt för övergrepp (t.ex. fysiskt, psykiskt eller sexuellt)
  • Värdesätter inte föräldraskap (1)

Spädbarn eller barn

  • Beteendestörning (bristande uppmärksamhet eller trots)
  • Funktionshinder
  • Försenad utveckling
  • Förändrad uppfattningsförmåga
  • Separation från förälder
  • Svårt temperament (1)


Kortsiktiga mål

  • Förbättrad kunskap om barnets förväntningar och utveckling, patientens diagnos/läkemedelshantering samt om vad som krävs för att vara förälder.
  • Patienten har upprättat ett stödsystem för sitt föräldraskap (eventuellt tillsammans med närstående).
  • Patienten behärskar minst x-antal nya färdigheter som underlättar tillgodoseendet av de egna biologiska (äta, dricka, sova) och psykosociala (vad patienten vill/känner, att lyssna, att känna igen känslor samt hantera känslorna etc.) behoven. (7)


Långsiktiga mål

  • Patienten har utvecklat och fördjupat sina kunskaper i att hantera föräldrarollen.
  • Patienten behärskar olika copingstrategier för att hantera stress i föräldrarollen. (7)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Undersök inverkan av de problematiska/negativa beteenden på familjelivet.
  • Gör en gemensam bedömning av föräldrarnas/vårdhavarens kunskap om barnets utveckling, beteende och behov samt föräldrafärdigheter. (7)
  • Kontakt med socialtjänst och barnavårdscentral.


Anmälningsskyldighet – Barn

Alla yrkesgrupper har enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen skyldighet att rapportera till de lokala socialkontoren om de misstänker att barn far illa. Det räcker med misstanke för att anmälningsskyldighet skall föreligga. Det är socialtjänstens ansvar att utreda om det finns grund för misstankarna.

Läs mer i Socialstyrelsens skrift om Barn och unga i familjer med missbruk.


Psykoedukation

Informera patienten om rättigheter, lagar, bidrag samt möjliga stöd genom socialtjänsten eller andra myndigheter. (7)


Aktivitet

  • Gör en realistisk planering tillsammans med patienten för att kunna möta barnets biologiska och psykosociala behov i hemmet. (7)
  • Uppmuntra patienten att ta stöd av barnavårdscentral, socialtjänsten eller andra myndigheter.

Dysfunktionella familjerelationer

Upp

Definition

 Kronisk oordning i familjens psykosociala, andliga och/eller fysiologiska funktioner. Det leder till konflikter, förnekande av problem, motstånd mot förändring, ineffektiv problemlösning och en rad ständigt återkommande kriser. (1)


Kännetecken

Beteende

  • Agitation
  • Beroende
  • Bristande hantering av konflikter
  • Bristande trovärdighet
  • Förnekande av problem
  • Försämrad eller kontrollerande kommunikation
  • Lögner, maktkamp, manipulation
  • Minskad fysisk kontakt
  • Omogenhet
  • Komplicerat sorgearbete
  • Oförmåga att hantera traumatiska erfarenheter konstruktivt
  • Oförmåga att ta emot hjälp
  • Oförmåga att tillgodose familjemedlemmarnas känslomässiga behov
  • Oförmåga att tillgodose familjemedlemmarnas behov av säkerhet
  • Otillräcklig förmåga att lösa problem, skuldbeläggande
  • Social isolering
  • Starkt dömande självförakt
  • Stressrelaterade fysiska sjukdomar
  • Svårighet med intima relationer
  • Verbala övergrepp på familjemedlemmarna (1)

Roller och relationer

  • Brist på samhörighet
  • Bristande förmåga till familjerelationer
  • Familjen visar inte respekt för familjemedlemmarnas individualitet
  • Försämringar i familjens relationer
  • Ineffektiv kommunikation mellan makar
  • Konflikt mellan föräldrar eller partner (1)


Relaterade faktorer

  • Biologiska faktorer
  • Bristande problemlösningsförmåga
  • Drogmissbruk
  • Oförmåga att hantera stress
  • Tidigare missbruk i familjen (1)


Kortsiktiga mål

  • Patient och övriga familjemedlemmar har identifierat ineffektiva copingstrategier och dess konsekvenser.
  • Patient och övriga familjemedlemmar har kommit fram till och påbörjat nödvändiga livsstilsförändringar. (6)


Långsiktiga mål

  • Patient och övriga familjemedlemmar arbetar aktivt för att förändra gemensamma destruktiva mönster.
  • Patient och övriga familjemedlemmar deltar i individuella familjeprogram och stödgrupper. (6)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Utforska förståelsen av den nuvarande situationen och copingstrategier vid tidigare problem i livet.
  • Bedöm nuvarande funktionsnivå hos familjemedlemmarna och hur den påverkar individernas förmåga till att hantera situationen. (6)
  • Kontakt med socialtjänst, beroendemottagning och/eller barnavårdscentral.


Anmälningsskyldighet – Barn

Alla yrkesgrupper har enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen skyldighet att rapportera till de lokala socialkontoren om de misstänker att barn far illa. Det räcker med misstanke för att anmälningsskyldighet skall föreligga. Det är socialtjänstens ansvar att utreda om det finns grund för misstankarna.

Läs mer i Socialstyrelsens skrift om Barn och unga i familjer med missbruk.


Psykoedukation

Ge saklig information till patienten och familjemedlemmarna om följderna av ett eventuellt riskbruks-/missbruksbeteende samt vad som kan förväntas efter utskrivningen. (6)


Aktivitet

  • Motivera patienten att arbeta med nödvändiga livsstilsförändringar.
  • Eventuellt kontakt med socialtjänst för insatser som boendestöd.

Nedsatt förmåga till social interaktion

Upp

Definition

Otillräcklig eller överdriven omfattning, eller otillräcklig kvalitet på social samvaro. (1)


Kännetecken

  • Använder sig av mindre lyckade strategier för social interaktion
  • Icke fungerande social interaktion med andra
  • Obehag i sociala situationer
  • Oförmåga att kommunicera eller ta emot ett tillräckligt socialt engagemang (t ex att höra ihop, bry sig om, vara intresserad, eller ha gemensam erfarenhet)
  • Rapportering från familjen om ändringar i interaktionen (t ex stil eller mönster). (1)


Relaterade faktorer

  • Avsaknad av betydelsefulla närstående eller vänner
  • Bristande förmåga att utveckla ömsesidighet (t.ex. kunskap och färdigheter)
  • Förändrade tankeprocesser
  • Störd självuppfattning (1)


Kortsiktiga mål

  • Kunna beskriva beteenden som påverkar interaktionen med andra.
  • Sätta upp små personliga mål som att tala med en person. (3)


Långsiktiga mål

Att patienten kan använda sina färdigheter i relation till andra personer. (3)


Omvårdnadsåtgärder

Kartläggning

  • Kartlägg tillsammans med patienten vilka sociala kontakter han/hon har, om patienten är nöjd med dessa och/eller varför patienten inte är nöjd med sina sociala interaktioner.
  • Kartlägg hinder och möjligheter i patientens sociala situation:
    - Utseende (avvikande ansiktsuttryck, klädsel, personlig hygien, renlighet).
    - Valet av samtalsämne i sociala situationer (passande/opassande, religiös, suicidala tankegångar, överdrivet sexuellt innehåll, tvångtankar, vanföreställningar etc.).
    - Resonemangsförmåga (kan hålla sig till ämnet, kan avsluta resonemang, ”ordsallad” oförmåga att formulera logiska meningar)
    - Talförmåga (pratar för snabbt/långsamt)
    - Kommunikationsförmåga (förmåga att lyssna på andra, förmåga att följa med i ett samtal, tendens att dra sig undan i sociala situationer, dominerar sociala situationer (2)


Psykoedukation

Ge icke-dömande feedback på klientens beteende i interaktion med andra. (3)


Aktivitet

  • Ge positiv förstärkning när patienten interagerar med andra.
  • Hjälpa patienten med ett schema med planerade aktiviteter. (3)
  • Identifiera strategier för hantering av svåra situationer (till exempel KBT, avslappningstekniker, andningsövningar etc.). (2)

Om dokumentet: Omvårdnad Alkoholberoende - Domän 7