Specifik fobi

Vårdnivå/remiss

Upp

Majoriteten av individer med specifik fobi söker inte vård och förblir därmed obehandlade. Trots tillståndets vanlighet behandlas få inom den offentliga vården. Då patienten söker är diagnosen i allmänhet lätt att ställa. Föranleder sällan akut åtgärd utom i vissa mycket speciella fall som till exempel ett stick/blodfobi som gör att individen inte kan sköta sin eller sitt barns insulininjektioner eller motsvarande. I allmänhet relativt lättbehandlade tillstånd utan någon hög grad av samsjuklighet. Behandlingsnivå är alltid KBT-kompetent behandlare, med fördel i primärvård.

Då KBT vid specifik fobi ännu erbjuds i begränsad omfattning inom den offentliga vården så kan patienten behöva hänvisas till privatpraktiserande beteendeterapeut Beteendeterapeutiska föreningen och Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier eller till Stockholms universitets psykologmottagning.

Vid uttalad funktionsinskränkning eller mer komplexa fobier med annan samtidig psykiatrisk problematik bör patienten remitteras till psykiatrisk mottagning för utredning och behandling. Ett sådant exempel utgörs av emetofobi (kräkfobi) som inte sällan leder till depression som kan inkludera suicidtankar.

Symtom/kriterier

Upp

Specifika fobier delas in i fem undergrupper utifrån rädslans fokus:

  1. Djur (t ex spindlar, ormar, hundar)
  2. Naturlig miljö (t ex höjder, vatten, oväder)
  3. Platsbundenhet (t ex flygplan, instängda utrymmen)
  4. Blod, injektioner eller skador (t ex blodprov, operationer)
  5. Övriga (t ex kräkning, sätta i halsen, sjukdom)

Klassificering och koder

Diagnostiska kriterier enligt ICD-10

F40.2 Specifika (avgränsade) fobier

A. Något av följande måste finnas:

  1. Uttalad rädsla för specifika objekt eller situationer som inte inkluderas i agorafobi eller social fobi
  2. Uttalat undvikande av specifika objekt eller situationer som inte inkluderas i agorafobi eller social fobi

Bland de vanligaste objekten och situationerna märks djur, fåglar, insekter, höjder, åska, flygning, små stängda utrymmen, åsynen av blod eller skada, injektioner, tandläkare och sjukhus.

B. Symtom på ångest i den obehagliga situationen måste ha funnits manifesta under en tid sedan debuten av syndromet.

C. Uttalad känslomässig stress orsakad av symtomen eller av undvikandebeteendet och individen inser att detta är överdrivet eller oförklarligt.

D. Symtomen är begränsade till den rädsleframkallande situationen eller tankar på densamma.

Specifika fobier kan indelas enligt följande:

  • djurtyp (såsom insekter och djur)
  • naturkatastrofstyp (såsom storm, vatten)
  • blod, injektioner och skadetyp
  • situationstyp (såsom hissar, tunnlar)
  • andra typer

F40.8 Andra specificerade fobier

F40.9 Fobi, ospecificerad

Epidemiologi

Upp
  • Vanligaste ångestsyndromet
  • Drabbar mer än 10 procent av befolkningen någon gång under livet
  • Ungefär dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män

Riskfaktorer

Upp

Förklaringsmodeller

  • Genetiska faktorer
  • Klassisk betingning, där individen har varit utsatt för starka negativa upplevelser i samband med det fobiska objektet/situationen
  • Enligt kognitiva modeller överskattar vissa individer fara och underskattar den egna förmågan att hantera denna
  • Miljöfaktorer och olika föräldraaspekter har ett samband med fobiska reaktioner hos barn och ungdomar (t ex stressande livshändelser överbeskyddande och kritiska föräldrar samt föräldrars egna katastroftolkningar och undvikanden)

Differentialdiagnos

Upp
  • PTSD
  • Social fobi
  • Paniksyndrom
  • OCD

Samsjuklighet

Upp

Samsjuklighet är mindre vanligt vid specifik fobi jämfört med övriga ångestsyndrom men, särskilt hos barn och ungdomar, är specifika fobier en riskfaktor för senare utveckling av psykiatriska problem framför allt depression och andra ångestsyndrom.

Utredning

Upp

Basutredning
Inför detaljerad utredning och eventuellt vårdåtagande ska alltid en Basutredning genomföras för varje patient Basutredningen behöver inte repeteras men utgör från och med 2013 en vedertagen standard som utgångspunkt då behandling ska initieras. Patientskattad EQ-5D och behandlarskattad CGI inom basutredningen utgör härvid en global standard för kommande mätning av behandlingsutfall. Därtill kan adderas andra mått som individuell vårdplanering och respektive vårdprogram implicerar.

Allmän utredning

  • Missbruk: För upptäckt av alkohol- och drogberoende och missbruk rekommenderas AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test), två självskattningsformulär som är lätta att använda
  • Specifik fobi skiljer sig från de andra ångesttillstånden genom att rädslan är avgränsad till en eller några få olika situationer
  • Specifika fobier förekommer också som delproblem i mer komplex problematik som PTSD, GAD, hypokondri och vid personlighetsproblematik
  • Vidare utredning, så kallad beteendeanalys, görs i samband med behandling, av KBT-terapeut
  • För de vanligaste specifika fobierna finns självskattningsskalor som underlättar utredning och uppföljning

Riskbedömning

Upp

Behandling/insatser

Upp

Allmänt

  • Kognitiv beteendeterapi med fokus på exponering för det fobiska objektet/situationen är i nuläget den enda behandlingen med säkerställd effekt
  • Patienten har rätt till adekvat information om att specifik fobi är vanligt, medför betydande lidande men att behandlingen är snabb och effektiv om den utförs på rätt sätt
  • Det är viktigt att patienten förstår att fobin är en ångeststörning och inte är personlighetsrelaterad eller har en ”symbolisk betydelse”, så att risken för felaktig behandling minskas

Psykologisk behandling

KBT-metoder som har visat sig effektiva vid behandling av specifik fobi:

Exponering

  • Gradvis och tryggt upplever patienten det fobiska objektet/situationen och stannar kvar i situationen då ångesten ökar. Syftet är att uppnå en tillvänjning av ångestreaktionerna så att nyinlärning kan ske

Deltagande modellering

  • Terapeuten demonstrerar ett adekvat beteende i förhållande till det fobiska objektet och därefter uppmuntras och instrueras patienten att gradvis göra samma sak

Tillämpad spänning

  • Vid blodfobi eller sprutfobi, där det finns risk för att patienten svimmar

Vid behandling av specifik fobi hos barn rekommenderas ofta att barnets förälder involveras i exponeringsbehandlingen.

Läkemedelsbehandling

Stöd för läkemedelsbehandling saknas.

Uppföljning

Upp

Behandling följs upp efter 5-7 månader från behandlingsstart (avslutad basutredning), samt årsvis vid längre behandlingar, med EQ-5D och CGI-S. Dessutom görs syndromspecifik uppföljning enligt nedan.

  • För de vanligaste specifika fobierna finns självskattningsskalor som kan ge viktig information för den som behandlar. Minskning av fobirelaterad ångest är ett tecken på klinisk progress
  • Prognosen är god efter genomförd behandling. Flertalet blir helt av med sin fobi efter en kort behandlingsinsats

Komplikationer

Upp
  • Undvikande, social isolering
  • Depression

Juridik

Upp

LPT är inte tillämpligt vid specifik fobi som primär diagnos.

Kvalitetsindikatorer

Upp
  • Implementeras SLL:s vårdprogram för Ångestsyndrom?
  • Erbjuds KBT vid mottagningen?
  • Sker utredning och bedömning med hjälp av strukturerad diagnostisk intervju?
  • Sker uppföljning enligt förutbestämd och enhetligt tillämpad tidsplan med stöd av skattningsskalor?

Sjukskrivning

Upp
  • Sjukskrivning bör som regel undvikas
  • Specifik fobi påverkar i det flesta fall inte arbetsförmågan. Undantag kan utgöras av exempelvis emotofobi/kräkfobi där den drabbade vid kräksjukeepidemier inte förmår sig lämna bostaden av rädsla att smittas

Om dokumentet: Specifik fobi

Författare:
Mostafa Hassan, ST läkare, Norra Stockholms psykiatri
Reviderat:
Christian Rück, överläkare, Psykiatri sydväst
Granskat av:
sakkunniga i Psykiatrirådet i SLL
Publicerat:
September 2012
Uppdaterat:
December 2013