Problemskapande beteende

Anamnes

• Be medföljande personal/anhörig om skriftlig levnadshistoria, personbeskrivning.
  
• Vilka symtom finns, när började symtomen, hur har de utvecklats? Vad har försämrats?
  
• Somatisk och psykiatrisk anamnes och nuvarande funktionsnivå med stöd av personal/anhörig och journal.
  
• Aktuell livssituation. Förändringar i boende, sysselsättning, familjeförhållanden, vardagsstöd, personal?
  
• Om möjligt även någon form av skriftlig registrering av problembeteendets frekvens, duration och i vilka situationer det uppstår, exempelvis tidsregistrering (Region Stockholm).
  
• Gå igenom medicinlistan. Det är vanligt att mediciner ger biverkan på beteendet till exempel antiepileptika, psykofarmaka och allergimedicin. Tänk också på att vissa mediciner kan ge konfusion och kognitiva problem.

Status

Uteslut somatisk orsak till beteendestörningen. T.ex. Epilepsi? Fraktur? Artros? Diabetes? Infektion? Magsår eller annat mag-tarmproblem? Anemi? Hjärtfel? Hjärntumör?

• Notera allmäntillstånd. Eventuell demensutveckling?
  
• Se till att personen får sin syn (katarakt?) och hörsel (vaxpropp?) bedömd.
  
• Tänk på att också små krämpor som skavsår, förstoppning, öronvax, klåda etc. kan ge beteendeproblem vid bristande kommunikationsförmåga.
  
• Vid behov neurologisk och motorisk status.
  
• Var frikostig med labprover och röntgenremisser vid misstanke om somatisk orsak.

Handläggning vid utredning

Målsättningen är att utesluta somatisk orsak och samverka och länka till andra aktörer.

Psykiatrisk bedömning:

• Försöka bedöma om psykos, depression eller annan psykiatrisk diagnos föreligger. Vid misstanke om psykisk sjukdom - remiss till psykiater.

Andra överväganden

• Finns neuropsykiatriska diagnoser (autism, adhd, tics/Tourette) som bidrar?
  
• Kan beteendeproblemet ha annan orsak än medicinsk/psykiatrisk?
  
• Omgivningsfaktorer?
  
• Bemötandeproblematik? Ett sätt för patienten att kommunicera?
  
• Finns perceptionsstörningar? Överkänslighet för ljud, ljus, beröring, lukt, smak?
  
• Funktionsnivå, överkrav? Ofta felbedöms personens kognitiva förutsättningar vid IF, vilket medför felaktiga krav, speciellt verbala personers förmågor överskattas.
  
• Brist på meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet?
  
• Måste beteendestörningen överhuvudtaget behandlas?
  
• Missbruk?
  

Om ingen somatisk eller psykiatrisk orsak hittas rekommenderas personen (genom god man, personal, anhörig) att kontakta habiliteringscenter för fortsatt kartläggning av orsaker och hjälp med strategier för bemötande, kommunikation och övriga anpassningar i vardagen. Hjälp till med remiss vid behov. På habiliteringscenter finns psykolog, arbetsterapeut, pedagog med flera yrken som kan fortsätta utredningen, men inga läkare.

Demensutredning av patient med intellektuell funktionsnedsättning görs med fördel i samarbete med kommunal hälso- och sjukvård i LSS-verksamhet. Psykolog/arbetsterapeut vid Habiliteringscenter för vuxna kan ibland vara behjälpliga med uppgifter om tidigare och aktuell funktionsnivå.

Vidare se Kognitiv sjukdom. Notera att neuropsykologiska tester inte görs.

Laboratorieprover

• Blodstatus
  
• Krea, eGFR
  
• Överväg TSH

Handläggning vid behandling

Somatiska eller psykiatriska sjukdomar och besvär behandlas så som för övriga patienter. Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel.
Sanera medicinlistan så mycket som möjligt. Lägg upp en långsiktig plan för nedtrappning av psykofarmaka, ändra ett preparat i taget och undvik vid behovs medicinering. Kontrollera vilka läkare och mottagningar som står som förskrivare.

VUB-teamet tar emot personer över 12 år med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och svåra problemskapande beteenden. Före remittering ska insatser via primärvård, psykiatri och habilitering ha prövats men varit otillräckliga. VUB-teamet (habilitering.se)