Rekommenderade åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor


Medicinskt område:
Levnadsvanor

De flesta åtgärder som Socialstyrelsen rekommenderar innebär olika former av samtal somRådgivande samtal och Kvalificerat rådgivande samtal. Andra exempel på åtgärder är Familjestödsprogram och Webbaserad intervention. Socialstyrelsen lyfter enkla råd som en självklar del i bedömningssamtal och bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal.

Enkla råd

Innebär information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Tidsåtgång cirka 5 minuter. Enkla råd kan kompletteras med skriftlig information och kan användas som ett första steg som kan leda till fortsatt behandling i alla sammanhang där det är relevant att prata om levnadsvanan utifrån personens situation. Enkla råd bör kunna ges av all hälso- och sjukvårdspersonal.

Så här ger du enkla råd

Utforska patientens levnadsvanor och ge generella råd med utgångspunkt i den kliniska situationen:

  • Fråga om patientens levnadsvanor och hur patienten tänker kring sina levnadsvanor, se samtalsguiden för personal Samtal om hälsa
  • Ge generella råd. Informationen bör ges utifrån allmänna, standardiserade råd om fördelar med förändring av ohälsosam levnadsvana kopplat till det aktuella hälsotillståndet.

Till exempel vinsten av rökstopp vid kronisk obstruktiv lungsjukdom ( KOL).

  • Vid behov av ytterligare stöd- remittera eller hänvisa vidare för till exempel för rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal
  • Enkla råd kan kombineras med skriftlig information, till exempel broschyren från HFS-nätverket

Goda levnadsvanor gör skillnad, information på 1177 Vårdguiden eller med generella råd kring enskild levnadsvana till exempel broschyren Bra mat och rörelse

Kompetenskrav enkla råd:

  • All hälso- och sjukvårdspersonal bör kunna uppmärksamma ohälsosamma levnadsvanor, ge enkla råd och vid behov kunna hänvisa vidare för fortsatt stöd
  • All hälso- och sjukvårdspersonal bör ha kännedom om lokala rutiner för hänvisning till annan profession och/ eller mottagning
  • Webbutbildning Hälsosamma levnadsvanor på Lärtorget är en bra grund

Rådgivande samtal

Innebär samtal i dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Råd och åtgärder bör vara personcentrerade och anpassas till personens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer med mera. Kan inkludera motiverande strategier och kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel som till exempel stegräknare, alkoholkalender, Fysisk aktivitet på recept (FaR) eller läkemedel till exempel för tobaksavvänjning. Kan även kompletteras med återkommande kontakter som återbesök, telefonsamtal eller brev vid ett eller fler tillfällen. Tidsåtgång vanligen 5–15 minuter.

Så här ger du rådgivande samtal

Utforska patientens levnadsvanor och egna skäl för förändring av ohälsosam vana. Utgå från den kliniska situationen och personens hela hälsosituation. Informera patienten genom att föra en dialog och använd ett personcentrerat förhållningssätt. Ofta ingår strategier för att öka motivationen till att genomföra förändring av en eller flera ohälsosamma levnadsvanor.

  • Fråga om patientens levnadsvanor och hur patienten tänker kring sina levnadsvanor, se samtalsguiden för personal Samtal om hälsa

eller

  • Kartlägg patientens levnadsvanor med hjälp av standardiserade frågor i journalmallen. Frågorna finns också i digitalt formulär i journalsystemet Take care eller i broschyren från HFS-nätverket Goda levnadsvanor gör skillnad
  • Fråga om patientens tankar kring levnadsvanan och behov av förändring. Utforska patientens motivation för att genomföra förändring av en eller flera ohälsosamma levnadsvanor.
  • Ge den information som patienten efterfrågar. Erbjud även den information som du som vårdgivare bedömer att patienten behöver veta för att komma vidare avseende förändring. Informationen som ges skall vara individanpassad, evidensbaserad och ges i lagom stora portioner.
  • Om patienten är beredd att genomföra en förändring av sina levnadsvanor inom de närmaste veckorna, så bör ett återbesök med uppföljning planeras. Vilken typ av uppföljning som väljs och frekvensen av densamma bör anpassas efter individuella behov. Uppföljningen kan ske både via besök, telefon, digitala verktyg och videosamtal.

Tillägg till rådgivande samtal

Rådgivande samtal kan förstärkas med tillägg av olika verktyg. Tilläggen omfattar:

  • Läkemedel
  • Alkoholdagbok
  • Stegräknare
  • Fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • Aktivitetsdagbok
  • Mat- och dryckesdagbok

Kompetenskrav för att kunna ge rådgivande samtal

Vårdpersonalen ska:

  • ha grundläggande ämneskompetens
  • kunna bedöma och samtala om levnadsvanan kopplat till det medicinska tillståndet
  • ha kunskap om motiverande strategier och förändringsprocess
  • ha kännedom om lokala rutiner och kunna hänvisa vidare till annan profession eller mottagning vid behov
  • ha kännedom om lokal rutin kring Rök- och alkoholfri operation om operation är aktuellt

Kvalificerat rådgivande samtal

Åtgärder på denna nivå är mer omfattande än det rådgivande samtalet, både när det gäller tidsåtgång och antal uppföljningar. Samtalet är teoribaserat och strukturerat. Principer som används är hämtade från kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT syftar till att förändra beteenden och hitta nya sätt att förhålla sig till tankar, känslor, kroppsliga förnimmelser och yttre situationer. Motiverande strategier, till exempel genom användning av tekniker från Motiverande samtal (MI), är en viktig del i behandlingen och används för att hjälpa personen vidare i sin eteendeförändring. Metodiken kan tillämpas individuellt eller i grupp.

Så här ger du rådgivande samtal

Precis som det rådgivande samtalet är det ett samtal i dialog och åtgärderna anpassas till personens ålder, hälsa, medicinering, risknivåer med mera. Kvalificerat rådgivande samtal kan även genomföras per telefon till exempel via Sluta-röka-linjen och Alkohollinjen.

Kvalificerat rådgivande samtal innehåller en mer omfattande uppföljning med återkommande kontakter. Uppföljningen bör ske löpande utifrån personens behov, beroende på hur det går med förändringen av vanan och om ytterligare stöd behövs.

Uppföljningen kan ske både via besök, telefon, digitala verktyg och videosamtal.

Kvalificerat rådgivande samtal kan förstärkas med tillägg av olika verktyg. Tilläggen omfattar

  • Stegräknare
  • Fysisk aktivitet på recept (FaR)
  • Aktivitetsdagbok
  • Läkemedel till exempel Nikotinersättning vid tobaksavvänjning
  • Mat- och dryckesdagbok
  • Alkoholdagbok

Kompetenskrav för att kunna ge kvalificerat rådgivande samtal

Vårdpersonalen ska:

  • Ha fördjupad ämneskompetens
  • Kunna bedöma och samtala om levnadsvanan kopplat till det medicinska tillståndet
  • Ha kunskap om motiverande strategier, förändringsprocessen och beteendetekniker samt kunna tillämpa det i arbetet
  • Vara utbildad i den manualbaserade samtalsmetod det gäller till exempel ”15-metoden” vid alkohol eller ”Kvalificerad tobaksavvänjning”. Utbildning finns på Riddargatan 1 respektive Karolinska institutet.
  • Ha kännedom om lokal rutin för Rök- och alkoholfri operation om operation är aktuellt.
  • Kvalificerat rådgivande samtal om mat bedöms vara mer omfattande jämfört med de övriga levnadsvanorna, varför det krävs en mer omfattande utbildning. I praktiken är det dietister eller annan specialutbildad legitimerad personal som ger denna åtgärd.

Sidfot

Viss är ett medicinskt och administrativt kunskapsstöd som riktar sig till sjukvårdspersonal i primärvården i Region Stockholm.

Webbplatsens syfte är att bidra till en god och jämlik vård och erbjuda bästa möjliga kunskap i patientmötet.