Vårdprogrammet är inhämtat från Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Sveriges Kommuner och Regioner. Tillägg framtagna av Region Stockholm anges tydligt i texten.
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
- Enstaka tunna keratotiska förändringar
Remiss till öppenvårdsmottagning dermatologi
- Multipla och/eller tjocka förändringar
- Immunsupprimerade patienter har ökad risk för utveckling av skivepitelcancer och bör kontrolleras hos hudspecialist
Remissinnehåll
- Frågeställning
- Relevant anamnes
- Status: (lokalisation, storlek, färg, form, enstaka, multipla, lesioner)
- Nuvarande väsentliga sjukdomar
- Utförda utredningar och relevanta fynd: t ex PAD
- Effekt av given behandling
- Bifoga gärna foto
Bakgrund
Definition
Aktinisk keratos är en kronisk solskada i huden begränsad till epidermis. Aktinisk keratos är vanligtvis ofarligt och läker spontant i cirka 20 % av fallen. Skivepitelcancer kan utvecklas från en aktinisk keratos, men det är ofta en långsam process över månader eller år.
Epidemiologi
Aktinisk keratos ökar i frekvens med stigande ålder och är vanligare hos män och personer med någon riskfaktor. Prevalensen varierar mellan 10-20 % i den del av befolkningen som är 60 år och äldre.
Riskfaktorer
- Hudtyp I – alltid röd, aldrig brun
- Hudtyp II – alltid röd, sällan brun
- Mångårig exponering för UV-ljus
- Immunsuppression, särskilt efter transplantation
- Ålder > 60 år
Utredning
Symtom
En eller flera lesioner som sällan ger symtom men som i perioder kan ge:
- klåda
- smärta eller ömhet och sårutveckling.
Anamnes
- Solvanor – solresor, solarium
- Arbete och fritidsaktiviteter utomhus
- Tillväxthastighet
- Tidigare hudcancer
- Riskfaktorer
Status
- Hudtyp
- Lokalisation – solbelysta områden som ansikte, hjässa, underarm, handrygg och underben
- Utseende – rodnad, lätt fjällande och ofta relativt välavgränsad
- Yta – skrovlig, ibland lättare att palpera än att se, ibland sår
- Storlek – vanligen< 1 cm, men kan variera från några mm till några cm
- Enstaka eller multipla
- Dermatoskopiska fynd – hyperkeratos, rodnad, strawberry erythema (rodnad med synliga folliklar), rosettes (fyra vita punkter vid folliklarna)
Handläggning vid utredning
- Diagnosen ställs utifrån klinisk bild i de flesta fall, ibland med dermatoskopiundersökning.
- Smärta, ömhet och/eller sårutveckling indikerar ökad risk för övergång till skivepitelcancer.
- Hudbiopsi kan övervägas vid osäker klinisk diagnos, terapisvikt eller tjocka, ömmande och/eller såriga förändringar.
Differentialdiagnoser
- Eksem
- Seborroisk keratos
- Tinea, hudinfektion
- Basaliom, främst superficiella
- Skivepitelcancer in situ (Mb Bowen) eller skivepitelcancer
- Inflammatorisk dermatos (psoriasis, seborroisk dermatit)
Behandling
Handläggning vid behandling
- Patienten bör informeras om att fortsatt UV-exponering riskerar att ge fler och kanske svårare cellskador i huden.
- Patienten bör få solråd och information om självkontroll av huden.
- Behandlingsval beror på lesionernas lokalisation, tjocklek, antal, metodens tillgänglighet och patientens compliance.
Kvarstående aktinisk keratos, recidiv eller nytillkomna förändringar är vanligt oavsett behandlingsval.
Solråd
Ge råd till patienten om att, under de månader som UV-index > 3:
- använda skyddande kläder och hatt med brätte eller keps
- använda solskyddsmedel med tillräckligt hög solskyddsfaktor, såsom faktor 30 eller högre
- undvika intensivt solljus mellan kl 11-15 och välj istället skugga.
Behandlingsval
- Exspektans kan övervägas vid lindrig förändring, särskilt hos patient med hög ålder.
- Enstaka (1-5) aktiniska keratoser kan behandlas med kryoterapi med flytande kväve eller med topikal behandling med 5-fluorouracil med salicylsyra.
- Multipla lesioner kan behandlas med 5-fluorouracil med eller utan salicylsyra, imikvimod alternativt fotodynamisk terapi (PDT).
Inför behandling bör patienten informeras om övergående biverkningar i form av lokal rodnad och ibland sårbildning.
Läkemedelsbehandling
Komplikationer
Den årliga risken för att en aktinisk keratos ska övergå i skivepitelcancer uppskattas till mindre än 0,5 %. Person med anamnes på tidigare skivepitelcancer eller immunsuppressiv behandling utvecklar dock skivepitelcancer i högre frekvens.
I 60 % av alla skivepitelcancerfall har det ursprungligen funnits aktinisk keratos.
Komplikationer till behandlingen är:
- övergående hudirritation och sårighet som kan försvåra patientens följsamhet till ordinerad lokalbehandling
- övergående influensaliknande liknande symtom och sjukdomskänsla vid läkemedelsbehandling
- risk för ärrbildning
Klinisk uppföljning
Vid topikal läkemedelsbehandling bör utläkningen bedömas efter en behandlingsfri period på cirka 4 veckor.
Om någon lesion kvarstår i det behandlade området efter behandling med imikvimod kan behandlingen upprepas under 4 veckor.
Vid utebliven effekt rekommenderas ny bedömning inom specialiserad vård.