Arachnoidalcystor
Vårdnivå och remissrutiner
Husläkarmottagning
Klinisk bedömning efter fynd vid CT alternativt MRT (ofta finns därefter behov av att fortskrida utredningen med MRT hjärna med membran och flödeskänsliga sekvenser).
Vid ögonsymtom genomför en ögonundersökning för att utesluta tecken på förhöjt intrakraniellt tryck.
Cystor belägna vid kranialnerv 8 med symtom ska bedömas via hörsel- och balansklinik.
Remiss till öppenvårdsmottagning neurologi alternativt neurokirurgisk mottagning
- Radiologi påvisar en arachnoidalcysta
- Vid misstanke om att arachnoidalcystan är symtomgivande
Remissinnehåll
- Patientens symtom
- Samsjuklighet för att kunna bedöma operabilitet
- Information om patienten ställer sig helt avvisande till eventuell kirurgisk åtgärd
- Aktuell medicinering
- MRT (helst med membran/flödeskänsliga sekvenser) som ska länkas till och granskas av neuroradiolog (granskningsremiss skrivs till neuroradiolog, om äldre undersökning är genomförd på hjärnan ska dessa nämnas i remissen för jämförelse)
- MRT ska ej vara äldre än 6 månader
Bakgrund
Epidemiologi
Arachnoidalcystor kan finnas i hela neuroaxis men oftast belägna i mellersta skallgropen. Prevalensen är 2 procent och upptäcks ofta accidentellt.
Utredning
Symtom
Arachnoidalcystor är godartade cystor som utspringer från arachnoidean. De flesta är asymtomatiska och utan behov av någon åtgärd.
Ett fåtal cystor kan påverka likvorcirkulationen och patienten drabbas då av hydrocefala symtom och bör skyndsamt remitteras/handläggas akut.
Andra cystor kan påverka hjärnparenkymet på grund av cystans expansiva effekt, dessa cystor kan bland annat ge huvudvärk alternativt andra neurologiska symtom.
Behandling
Handläggning vid behandling
Behandlingen för patienter med symtomgivande arachnoidalcystor kan vara cystoperitoneal shunt alternativt fenestrering av cystan.
Vid fenestrering öppnas cystan upp mot likvorrummet, denna operation kan genomföras endoskopiskt alternativt genom öppen kirurgi.
Uppföljning
3 månader postoperativt bedöms patienten av neurokirurg. Då genomförs även en uppföljande MRT.
Komplikationer
Hos patienter som erhållit shunt: Det kan uppstå blödningar, infektioner eller dislokationer av shuntsystemet. Detta händer relativt sällan men kan uppstå flera år efter operationen.
Vid misstanke om blödning bör en snar CT skalle genomföras. Om patienten drabbas av en shuntinfektion krävs då oftast att shuntsystemet avlägsnas. Kontakt med neurokirurg bör tas om shuntslangen har penetrerat huden, om operationssåren på skallen eller buken ter sig infekterade eller om patienten har meningittecken.
Vid misstanke om dislokation av shunt kan en CT skalle genomföras samt shuntöversikt vilket innebär en slätröntgen över shuntförloppet (skalle, thorax, buk).
Vid neurologisk påverkan eller skalltrauma var frikostig med CT över hjärnan hos både patienter som genomgått shuntoperation eller fenestrering av arachnoidalcysta.