Arbetsrelaterade luftvägssjukdomar


Vårdnivå och remissrutiner

Husläkarmottagning

  • Inledande medicinsk utredning för att utesluta andra orsaker till besvären än arbetsmiljön
  • Fastställande av diagnos - till exempel astma, KOL, bronkiell hyperreaktivitet, rinit eller irritationssymtom från slemhinnor, eventuellt efter utredning vid lung/allergimottagning.
  • Ta reda på om företagshälsovård finns som kan kopplas in för utredning.
    Formulär for kontakt med FHV Pdf, 113 kB..
  • Behandling, uppföljning och utvärdering av behandling
  • Bedömning av arbetsförmåga och behov av medicinsk och yrkesinriktad rehabilitering i samråd med övriga rehabaktörer

Remiss till öppenvårdsmottagning lung-allergi

Vid tveksamhet om diagnos remitteras till lung/allergiläkare, se vårdprogram Astma hos vuxna respektive KOL.

Remiss till Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Adress: Solnavägen 4, plan 10, 113 65 Stockholm

TakeCare: Arbets- och miljömedicin

  • Vid misstanke om arbetsorsakad sjukdom eller arbetsrelaterade besvär, där problemet inte kan åtgärdas av allmänläkaren, företagshälsovården eller arbetsgivaren. Telefonkonsultation kan gärna föregå remissen
  • För sambandsbedömning i arbetsskadeärenden
  • För rådgivning kring risker med fortsatt exponering, information om skyddsutrustning eller behov av arbetsbyte
  • Vid misstanke om arbetsbetingad lungfibros (t.ex asbestos eller silikos ) är det viktigt med initial utredning på lungklinik och därefter kan remiss ske till oss för utredning av exponering och sambandsbedömning
  • Vid anhopning av misstänkt arbetsmiljöorsakade fall på en viss arbetsplats eller hos en viss yrkesgrupp kan Arbets- och miljömedicin ge råd

Remissinnehåll

  • Diagnos och hur den fastställts. Uppgift om eventuell utredning hos lungspecialist
  • Allmän bakgrund: rökvanor, tidigare sjukdomar, atopi, nuvarande sjukdomar, aktuell medicinering
  • Finns företagshälsovård? Är den inkopplad? Är patienten sjukskriven?
  • Uppgifter om aktuellt arbete: arbetsuppgifter och namnet på arbetsplatsen.
    Beskrivning av de aktuella besvären och tidsrelationen till arbetet.
  • Frågeställning - till exempel utredning av samband mellan besvär och arbetsmiljö. Arbetsskadebedömning. Behövs förändringar i arbetsmiljön?
  • Uppgift om Arbets- och miljömedicinska mottagningen får ta del av journaluppgifter.

Återremiss till husläkarmottagning

Remissvar från Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Remissinnehåll

  • Sammanfattning av utredningen och bedömning av i vilken mån patientens sjukdom/besvär är orsakade eller försämrade av arbetet
  • Rapport från eventuell exponeringsutredning (som ibland även innefattar arbetsplatsbesök) och vilka råd som givits i samband med denna
  • Råd om fortsatt handläggning och information om möjligheten till arbetsskadeanmälan (som görs av arbetsgivaren)

Journalanteckningar från Arbets- och miljömedicin kan användas för utlåtande till Försäkringskassan eller annan instans i arbetsskadeärende.

Bakgrund

Epidemiologi

Astma förekommer hos cirka 10 procent av den vuxna befolkningen och 15 procent av alla nyinsjuknanden i astma beräknas vara orsakade av arbetsmiljön. Befintlig astma kan också försämras genom exponeringar i arbetsmiljön. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) förekommer hos mellan 5 och 10 procent av den vuxna befolkningen och risken att drabbas av KOL ökar starkt med ökande ålder. Näst efter tobaksrökning är exponeringar i arbetsmiljön den viktigaste orsaken till KOL, och omkring 15 procent av nya KOL-fall har beräknats vara orsakade av arbetsmiljön.

Riskfaktorer

Yrkesbetingad allergisk astma förekommer till exempel hos bagare (mjöldamm), djurskötare (djurallergen), frisörer (persulfater), billackerare (diisocyanater), träarbetare (vissa ädelträslag), inom sjukvården (damm från latexhandskar) och inom livsmedelsindustrin (fisk och skaldjur). Yrkesbetingad ickeallergisk astma kan uppkomma efter exponering för luftvägsirritanter, till exempel klorgas och svaveldioxid.

En ökad risk att utveckla KOL föreligger i yrken som medför exponering för damm (särskilt oorganiska partiklar såsom stendamm) och rök, till exempel svetsrök. Sådana exponeringar är vanliga inom byggnadsindustrin och stenindustrin.

Utredning

Symtom

Det finns en lång rad luftvägsirriterande ämnen som kan orsaka arbetsrelaterade besvär från övre och/eller nedre luftvägarna, även utan att IgE-medierad allergi föreligger. Se även vårdprogrammen Astma akut hos vuxna, KOL och Rinokonjunktivit.

Kriterier

Vid utredning av astma stärks sambandet med arbetsmiljön om det finns ett tidssamband mellan besvären och vistelse på arbetsplatsen. När det gäller utveckling av KOL ses ofta inte något sådant tidssamband.

Handläggning vid utredning

Primärvård

Fysikaliskt status inklusive inspektion av näsan för att utesluta polyper eller annan förklaring vid nästäppa. RAST-paneler alternativt pricktest.
Vid misstanke om astma eller KOL genomförs spirometri med reversibilitetstest, eventuellt lungröntgen, i svårbedömda fall lungkonsult.

Läs vidare

Arbets- och miljömedicinska mottagningen

Vid behov: Dynamisk spirometri (vitalogram) och blodprov för analys av yrkesspecifika paneler av IgE-antikroppar. En positiv IgE-titer innebär att patienten är sensibiliserad mot respektive agens, men korrelationen till kliniska symtom varierar. Mätning av exhalerat NO kan göras för att bedöma eventuell eosinofil inflammation i luftvägarna. 

Vid astmamisstanke får patienten ibland göra PEF-registrering 6 ggr/dygn i 14 dagar för kartläggning av variabilitet i luftvägsobstruktivitet och eventuell försämring utlöst av arbetet.

Remiss för utredning med histamin-, mannitol- eller metakolinprovokation om bronkiell hyperreaktivitet behöver objektiviseras.

Arbetsplatsbesök kan vid behov göras av yrkeshygieniker. Vi inhämtar uppgifter angående mätningar som gjorts av företagshälsovård eller andra tekniska konsulter.

Behandling

Handläggning vid behandling

Se vårdprogram Astmahosvuxna, KOL och Rinokonjunktivit samt Läkemedelsverkets rekommendationer angående behandling av astma, KOL och rinit. Farmakologisk behandling samt livsstilsråd sköts via inremitterande.

Allergiker som ska välja yrkesinriktning rekommenderas Arbets- och miljömedicins webbbplats Jobba frisk, för råd om lämpliga yrken.

Levnadsvanor

Miljöåtgärder

Åtgärder i arbetsmiljön rekommenderas ofta efter miljöutredning, till exempel rörande produktval, arbetsmetoder, personlig skyddsutrustning, eller ventilation. Även andra fysiska och psykosociala aspekter av arbetsmiljön kan behöva beaktas.

Patienter med astma eller vissa andra lungsjukdomar får inte sysselsättas i arbete som medför exponering för till exempel isocyanater, se Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3, och kan behöva avrådas från vissa andra arbeten. Patienter med KOL bör avrådas från arbete som medför exponering för oorganiskt damm och rök.

Sjukskrivning

Att tänka på vid sjukskrivning

Koppla in företagshälsovård tidigt om sådan finns.

Att tänka på vid bedömning av arbetsförmåga

I vilken utsträckning hindrar symtomen arbetet? Finns risk för försämring vid fortsatt exponering?

Att tänka på vid utfärdande av sjukintyg

Ange behov av arbetsplatsinriktade åtgärder och kontakt med företagshälsovård.

Uppföljning

Sker hos inremitterande.

Arbets- och miljömedicin kan ge råd om förbättringar på arbetsplatsen men har ingen myndighetsfunktion. Det är Arbetsmiljöverket som svarar för tillsynen och att arbetsplatsen uppfyller Arbetsmiljölagens krav.

Åtgärderna på arbetsplatsen kan behöva följas upp av primärvården eller företagshälsovården.

Relaterad information

Litteratur: Se Läs vidare

Om innehållet

Författare: Helena Nordahl, distriktsläkare, Axelsbergs vårdcentral, Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för arbets- och miljömedicin, Bodil Carlstedt-Duke, företagsläkare, Avonova Järfällahälsan

Uppdaterat: Per Gustavsson, professor, överläkare, Centrum för Arbets- och miljömedicin

Granskare: Spesamgruppen för arbets- och miljömedicin

Publicerat:

Uppdaterat: